Flyghistoria Flygvapnet från SFF

Flygvapnet

1913, 15 maj: Kungliga Fälttelegrafkårens flygavdelning skall enligt kårorder flyttas till Malmen utanför Linköping. Malmen blev huvudflygbas för arméns flyg. År 1926 bildades 3. flygkåren, F 3, på Malmen i och med flygvapnets uppsättande. Efter en lång tillvaro som spanings- och jaktflottilj blev F 3 1974 ett detachement under F 13 vilken flottilj lades ned 1994.

1914, 26 juli: En civil tysk Albatros B.II på demonstrationstur och förd av Lothar Wieland skadas vid landningen på Gärdet i Stockholm. Den köptes vid krigsutbrottet och kopierades för tillverkning hos Svenska Aeroplanfabriken, Nordiska Aviatik, Södertelge Verkstäder och Arméns flygverkstäder på Malmen. Ett fyrtiotal Albatros av olika versioner kom att tjänstgöra vid det senare uppsatta Flygkompaniet, och några medfördes till flygvapnet 1926. Typen utgick 1929.

1917. Torpeddepartementet på flottans varv i Stockholm får i uppdrag att bygga två Farman-flygplan. Ett antal olika typer byggdes under följande år, bl.a. olika modeller av Hansa. I samband med uppsättandet av flygvapnet 1926 byttes namnet till Centrala flygverkstaden i Stockholm, CVS.

1917 juni: Flygkommissionen av år 1917 tillsätts. Betänkandet avlämnades i mars 1918 och föreslog en självständig flygkår. Beslut togs att ärendet skulle hänskjutas till 1919 års försvarsrevision.

1920 juni: Kapten Ernst Fogman, Flygkompaniets chef, beställer för Flygkompaniet, utan godkännande av myndigheterna och utan att medel finns anvisade, ytterligare 20 Phönix D. III från Österrike med leverans, trots
exportförbud, till Fogmans hushållerska, Maria Löfmark. Finansieringen ordnades med diverse knep. Leveranserna påbörjades i augusti 1920. Typen kopierades senare och byggdes vid Flygkompaniets verkstad på
Malmen. Ett antal blev J 1 i flygvapnet och det sista utgick 1933.

1920, 28 juni: Tummelisa, "Lisa", flygs för första gången. Flygplanet var en konstruktion av Gösta von Porat och Henry Kjellson, byggd vid flygverkstäd-erna på Malmen. Flygplanet benämndes senare Ö 1. Totalt 29 flygplan tillverkades på Malmen, de sista av delar från tidigare flygplan samt reservdelar. Sista exemplaret utgick 1935

Det av Henry Kjellson konstruerade S 21, ett enmotorigt biplan, provflygs. Serieleveranser av flygplanet från CFM påbörjades följande år. Tio exemplar tillverkades. Även en version med flottörer och större vingyta tillverkades i åtta exemplar som S 25. Utgick 1931 som S 1 i flygvapnet.

1923. De första exemplaren av marinspaningsflygplanet Hansa Brandenburg levereras till marinen. Närmare 60 Hansa i olika versioner tillverkades av Svenska Aero, flottans varv och CFV och levererades till marinen/flygvapnet.

1923, 19 januari: Carl Florman och Gustaf Nordensvan ger ut en debattskrift "Flygvapnet och Sveriges försvar", i vilken de starkt argumenterar för ett självständigt flygvapen.

1923, 15 mars: Ett betänkande från 1919 års försvarsrevision avges och i detta förordas fortsatt uppdelning av det militära flyget på armén och marinen.

1924, 1 februari: Försvarspropositionen 1924 föreslår ett självständigt svenskt flygvapen, uppdelat på en arméflygkår och en marinflygkår samt en flygstyrelse med två avdelningar. Propositionen bordlades för ytterligare utredning. Till sakkunnig kallades bl.a. Carl Florman, som starkt förordat ett fristående flygvapen med egen stab och förvaltning, vilket 1924 års särskilda utskott sedan föreslog.

Ett exemplar av övningsflygplanet Gloster Grouse, Ö 3, inköps från England. Det blev kvar i tjänst till 1929.

Leverans av på FVM byggda spaningsflygplanet S 1 påbörjas. Totalt elva flygplan producerades, och de sista togs ur tjänst 1932.

FVM börjar bygga Albatros, Sk 1, i åtta exemplar. Flygplanstypen utgick 1929.
Provflygplanet Heinkel HD 35 anskaffas i ett exemplar. Flygplanet blev Sk 5 i flygvapnet och var kvar i tjänst till 1929.

1925, 20 februari: I en proposition föreslår försvarsminister Per Albin Hansson att en organisation för ett självständigt flygvapen med fyra flygkårer och en flygskola inrättas från 1 juli 1926.

1925, 2 juni: Riksdagen antar propositionen om ett fristående flygvapen från 1 juli 1926, organiserat med chef (CFV), flygstab och flygförvaltning. Flygvapnets omfattning bestäms till fyra flygkårer och en flygskola.

1925, 7 juli: Till chef för det nya flygvapnet (CFV) från 1 juli 1926 förordnas översten och chefen för Kungliga Fälttelegrafkåren, K A B Amundson.

1925 augusti: Tio jaktflygplan Nieuport-Delage 29C-1, J 2, inköps av flygstyrelsen hos Nieuport-Astra i Frankrike. De började levereras i mars 1926 och utgick 1930.

1926, 1 juli: Flygvapnet, FV, bildas som en fristående försvarsgren med K A B Amundson som förste chef. De flygande förbanden planerades bestå av:

- F 1, första flygkåren i Uppsala (uppsatt 1929, då i Västerås) för att utnyttjas av högsta krigsledningen och spanings-, bomb- och jaktflygavdelningar
- F 2, andra flygkåren, som kom att få sin centrala del i Hägernäs och som var avsedd för marinsamverkan
- F 3, tredje flygkåren, på Malmen och Karlsborg (senare enbart Malmen) och avsedd för armésamverkan och med en jaktskola
- F 4, fjärde flygkåren på Frösön (Östersund) och avsedd för armésamverkan
- F 5, Flygskolan i Ljungbyhed, senare Flygskolekåren
- Detachement till Kustflottan och på olika platser
- Flygverkstäder på Malmen och i Västerås

Flygplansbeståndet bestäms till 229 krigsflygplan plus reserver och 80 skolflygplan, en storlek, som det tog flera år att uppnå. Vid bildandet av FV fanns inklusive skolflygplan 214 flygplan, varav många var omoderna.Närmare halva antalet befann sig på reparation eller översyn. Bland flygplanen fanns fortfarande Breguet och Nieuport från Flygkompaniets begynnelse kvar i rullorna. FV startade med 130 officerare och 305 övrig
personal. Anslaget till verksamheten var 6 000 000 kronor. Detachement sattes upp efter hand.

1926 november: Första skolflygplanet Heinkel HD 24, Sk 4A och B, levereras till flygvapnet. Sammanlagt åtta exemplar anskaffades. Utgick 1939.

Anskaffning av Fokker C.V påbörjas. Det var avsett som jaktplan, J 3, och spaningsplan, S 6, men användes som spanings- och övningsplan. Sammanlagt anskaffades 48. De sista togs ur tjänst 1945.

Första exemplaret av Heinkel HD 36, Sk 6, införs i FV; ett tjugotal anskaffades. Alla utom ett tillverkades av CVM. Typen utgick 1940.

1927, 21 januari: Nya nationalitetsbeteckningar införs: Tre svarta kronor, med eller utan vit cirkelyta, blå-gult sidoroder.

1927, 1 juli: Flygvapnets flygskola, F 5 Ljungbyhed, sätts upp.

1928. Riksdagen beslutar att den nya flygflottiljen F 1 skall lokaliseras till Västerås i stället för Uppsala, som tidigare beslutats.

1928 maj: Det enmotoriga transportflygplanet Junkers F 13, Trp 1, byggt av AB Flygindustri, baseras på F 4 som ambulansflygplan. Tre anskaffades och typen kvarstod i tjänst till 1943.

1928 juni: Skolflygplanet De Havilland DH 60 Cirrus Moth, Sk 7, levereras till FV.

1928 oktober: Första exemplaret av jaktflygplanet J 4 introduceras i FV. Det är av typen Heinkel HD 19, ett sjöbaserat jaktflygplan. Sex exemplar anskaffades. Flygplanet utgick 1937.

1928 december: Det första av två torpedflygplan Heinkel HD 16, T 1, levereras till FV. I tjänst till 1938.

1929. Jaktflygplanet Svenska Aero SA-11, J 5, inköps till FV i ett exemplar. Det kvarstod till 1933.

1929 januari: Svenska Aero levererar ett exemplar av SA-10 Piraten, Ö 7, ett enmotorigt, tvåsitsigt biplan med flottörer, till FV. Kvar i tjänst till 1937.

1929, 25 januari: Sju spaningsplan av typ Fokker S 6 från Malmslätt startar enskilt mot Stockholm för en navigeringsövning. Man möter snöbyar och tre plan haverar på olika ställen söder om Stockholm varvid en av förarna omkommer.

1929, 12 april: En Sk 4A Heinkel HD 24 tillverkad av Svenska Aero havererar vid Hägernäsviken efter en skarp sväng på låg höjd, varvid Immanuel Johansson och Harald Westberg omkom. Flygplanet hade FV-nr 203 och c/n
36.

1929 maj: Pansarbåten Dristigheten, byggd 1901, sjösätts efter ombyggnad till flygdepåfartyg. Fartyget kunde ta ombord fyra plan av typerna Heinkel HD 16, T 1, och Heinkel HD 19, J 4. Fartyget utrangerades först 1947.

1929, 1 juli: 1. flygkåren, från 1936 Kungliga Västmanlands flygflottilj, F 1 Västerås, sätts upp. Den fick under hösten sina första flygplan Hansa, S 5. Hässlöfältet togs i bruk 1930. Första flottiljchef blev Harald Enell. Flottiljen lades ned 1983.

2. flygkåren, senare andra flygeskadern och från 1936 Kungliga Roslagens flygflottilj, F 2, sätts upp vid flottans varv i Stockholm. Den flyttade 1929 till ny basering i Hägernäs.

1929 november: Skolflygplanet Svenska Aero SA-13 Skolfalken, Sk 8, levereras till flygvapnet i ett exemplar. Sk 8 utgick 1938.

1930, 24 oktober: 1930 års försvarskommission tillsätts. Betänkandet lämnades 1935 och innehöll bl.a. förslag till omorganisation och utbyggnad av flygvapnet.

1931. Flygvapnet ger ut Ordnings- och säkerhetsföreskrifter för flygtjänsten, OSF.

1931. 11 jaktplan Bristol Bulldog IIA, J 7, tillförs flygvapnet. Det tjänstgjorde till 1940.

1931, 27 januari: Einar Lundborg, Nobiles räddare, omkommer vid ett haveri på Malmen med Jaktfalken, J 6. Haveriet utlöste en hätsk presskampanj mot flygvapnets ledning.

1931, 31 januari: En flygkommission tillsätts av försvarsministern för att utreda bl.a. Lundborgs haveri, flygstyrelsens åtgärder för materielanskaffning samt dess förvaltning i övrigt. Sedan kommissionen avlämnat sitt betänkande 9 november 1931 beviljades chefen för flygvapnet (CFV), K A B Amundson, och stabschefen Thor Lübeck avsked. Ny CFV blev Eric Virgin och stabschef Arthur Örnberg.

1931, 16 maj: Flygvapnet drabbas av sin dittills svåraste olycka då besättningen om tre man på en S 5A ”Hansa” omkommer då planet störtar strax efter start på Centrala Flygverkstädernas i Västerås område.

1931 augusti: Det första av tio skolflygplan De Havilland DH Moth Trainer, Sk 9, börjar användas i flygvapnet som ersättning för de utslitna Heinkel HD 36, Sk 6. Det sista Sk 9 utgick 1947.

Flygstyrelsen tecknar avtal om licenstillverkning av Hawker Hart, B 4, och beställer samtidigt tre originalflygplan från England. Dessa levererades 1934. Flygplantypen betecknades från början S 7. Licenstillverkning skedde vid Götaverken och ASJA.

Jaktflygplanet Svenska Aeros Jaktfalken, J 6A, introduceras i FV. Det byggdes även av ASJA i sju exemplar år 1935 som J 6B. Det utgick ur tjänst 1940.

Första exemplaret av 36 De Havilland Tiger Moth, Sk 11, införs i FV. Ett trettiotal exemplar anskaffades i två versioner, dels från De Havilland och dels licenstillverkade hos ASJA. Utgick ur flygvapnet under 1940-talet.

1932 februari: ASJA erhåller rätten till licenstillverkning av Raab-Katzenstein RK 26 Tigerschwalbe, och får 25 februari en beställning av flygvapnet på 25 flygplan av typen. Flygplanet fick beteckningen Sk 10 och leveranserna påbörjades 1932. Av 25 byggda havererade 18, och typen blev mycket kontroversiell. Den orsakade skriverier i pressen och ett flöde av inlagor inom FV. Flygplanstypen avfördes officiellt ur rullorna 1945.

1932, 14 juni: Vid en flygning med ett ungerskt flygplan av typ Gerle 11, som skulle kunna vara lämpligt som skolflygplan inom flygvapnet, får försteläraren vid flygskolekåren Nils Söderberg vingbrott. Han följer planet till marken enär han saknar fallskärm men får måttliga skador.

1932, september: En stor svensk flygeskader med både land- och sjöflygplan besöker Köpenhamn. FV-chefen Eric Virgin (CFV) avlägger officiella visiter. Ankomsten blev försenad och splittrad på grund av väderproblem.

1932 november: ASJA har tillverkat två Ö 9, ett enmotorigt övningsbiplan. Det första levereras till FV.

1933. 1 februari: Edmund Sparmann startar flygplanstillverkning på Lilla Essingen i Stockholm. Företaget hade grundats året innan och det första flygplanet, Sparmann-jagaren, blev klart 1934. Fram till 1937, då Saab övertog företaget, tillverkades sammanlagt tio flygplan av typen, som i FV fick beteckningen P 1.

1933,. 14 mars: Order tecknas på fyra st Hawker Osprey som får svensk beteckning S 9. Ytterligare två st inköps 1936. Typen är avsedd enkom att brukas från flygplankryssaren HMS Gotland.

1933 augusti: Första transportflygplanet Junkers W 33/W 34, Trp 2, införlivas i FV som ambulansflygplan. Tre exemplar anskaffades.

1933, 1 september: En särskild försöksavdelning, Fa, inrättas vid Centrala Flygverkstaden på Malmen med Olof Dahlin som chef. Första kommenderade provflygare blev Helge Pihl. Under det följande året ändras namnet till Försökscentralen, FC m fl andra namn. 70-årsjubileet firades 1 september 2003 med bl a flyguppvisning och uppvaktning från kommun och industri.

1933, 8 september: Den amerikanske flygaren Charles Lindbergh, på besök i Sverige, provflyger på F 5 (eller på Barkarby eller båda, kanske även Malmen 13 september?) skolflygplanet Raab-Katzenstein RK 26 Tigerschwalbe, Sk 10. Han delgav sedan den andra flygkommissionen sina positiva intryck av flygplanet. Han reste för att rekognoscera möjligheterna för trafikflygförbindelser tillsammans med sin hustru i en flottörförsedd Lockheed Sirius och anlände till F 2 i Hägernäs 4 september.

1933, 14 september: Flygplanskryssaren ”Gotland” sjösätts. Flygplan av typ Hawker Osprey (Hawker Hart med flottörer), S 9, baserades ombord fr o m april 1934. Åren 1943-1944 byggs fartyget om till luftvärnskryssare och
möjligheten att ta ombord flygplan försvinner. Den sista S 9 kasseras 1947 och HMS Gotland togs ur tjänst 1960 och skrotades 1963.

1933, 20 december: Handley Page lämnar offert på bombplanet Hampden. Flygvapnet föredrog en annan typ men anskaffning av tyngre bombflygplan var politiskt känslig och valet drog ut på tiden (se notis för 30 juni 1936). 1935 beställdes två plan och slutligen levererades ett plan i september 1938. Då hade redan Junkers Ju 86K (B 3) valts som bombplan.

1934. 1930 års försvarskommission föreslår i sitt betänkande en utbyggnad av flygvapnet till två medeltunga, F 1 och F6, två lätta bombflottiljer, F 4 och F 7, en jaktflottilj, F 8, två spaningsflottiljer, F 2 (torped och marinspaning) och F 3 (arméspaning). Förhållandet mellan bomb och jakt skall vara 4:1 och det totala antalet flygplan 257.

1934. Flygstabschefen Arthur Örnberg framhåller att "endast biplan kommer att vara användbara för svenska flygvapnet".

1934, 28 april: Militärbefälhavaren för övre Norrland meddelar att en utredning visar att under januari okända flygplan, s k spökflygare, överflugit militärområdet och bl a Bodens fästning men att, sedan en förstärkt bevakning införts 1 februari, i varje fall fästningsområdet inte överflugits.

1934 maj: Det lätta bombflygplanet Hawker Hart, B 4, börjar levereras till FV. Till en början betecknades flygplanet S 7 inom flygvapnet. Tre exemplar levererades som originalflygplan, 21 tillverkades på licens av CVM, 18 hos ASJA och 3 hos Götaverken i Göteborg. Flygplanet var vid anskaffningen avsett som spaningsflygplan. De sista avskrevs i februari 1947.

1934, 4 maj: Sedan Eric Virgin begärt avsked p.g.a. kritik från Andra flygkommissionen, tillträder Torsten Friis som chef för flygvapnet (CFV), formellt från 1 juni. Under hans ledning lades grunderna till det moderna
flygvapnet genom en personalpolitik som för många år kom att påverka flygvapnet. Han medverkade till att bl.a. Bengt Nordenskiöld, Axel Ljungdahl, Nils Söderberg och John Stenbeck övergick till flygvapnet. (Virgin beger sig omgående till Etiopien för att bli kejsarens militära och politiska rådgivare.)

1934, juni: Den svenska delen av Caterpillarklubben omfattar nu tio medlemmar vilka presenteras i en artikel i tidskriften Flygning (?) tillsammans med sina hopp som alla utförts vid miltär flygning. Den senast tillkomna
”caterpillaren” var Björn Lindskog.

1934, 15-16 juni: Ett förband om tre Fokker spaningsplan med bl a major Axel Gyllenkrok startar från Malmen tidigt på fredagmorgonen och flyger till Boden. Man flyger sedan vidare via Haparanda till Treriksröset och tillbaka till Boden. Därifrån går färden tillbaka till Malmen och fortsätts så till Smygehuk. Via Västkusten nås åter Malmen dit man anländer efter 34 timmar, varav 24 är effektiv flygtid. Flygsträckan utgör i det närmaste 4.000 km.

1934, 23 juli: Sparmann S 1-A, avsett som ett övningsflygplan och byggt i Sverige i en liten fabrik på Lilla Essingen i Stockholm, provflygs på Barkarby denna dag enligt en artikel i Dagens Nyheter dagen därpå. Flygplanet, benämt P 1 i flygvapnet eller ”Sparmann-jagare”, var avsett att ge piloter övning på ett jaktflygplanliknande men billigare alternativflygplan, men användes huvudsakligen som sambandsflygplan. Till FV levererades med början 1936 totalt tio exemplar. Flygplantypen utgick 1946. Ett exemplar (tillvnr. 8) finns bevarat på Flygvapenmuseet.

1934, september: Flygvapnet begär 16,4 miljoner i anslag för det kommande budgetåret. En anskaffning av två autogiros förutses.

1934 25 september: Andra flygkommissionens betänkande konstaterar att det omstridda flygplanet Sk 10 inte är lämpat som övningsplan. Anskaffningen av flygplanet kritiseras. Bristen på jakt- och bombflygplan påtalas. Civil flygindustri bör utvecklas och flerårsplan för anskaffning upprättas.

1934 november: De första fyra exemplaren (av sex) av spaningsflygplanet Hawker Osprey, S 9, levereras. De är avsedda för tjänst på flygplankryssaren Gotland.

1935, 5 april: Militärledningen inlämnar till K. M:t en framställning om skyndsam anskaffning av ändamålsenliga bombflygplan i tillräcklig omfattning. Framställningen föranledde ingen åtgärd från regeringen.

1935 juli: På grund av en olycka stoppas tills vidare all skjutning med kulsprutor, synkront kopplade till motorn, på flygvapnets jaktflygplan.

1935, 8 juli: Generalstabschefen konstaterar att någon klarhet vare sig avseende syfte eller nationalitet inte har kunnat erhållas om de s.k. spökflygningar, som enligt nära 500 rapporter förekommit i norra Skandinavien under vintern 1933-1934.

De Havilland DH 90 Dragonfly, Tp 3, ett av FV:s många udda flygplan, anskaffas i ett exemplar. Det tjänstgjorde till 1944 som sambandsflygplan för leverans av reservdelar till flottiljerna och transport av stabsofficerare.

Försöksavdelningen på Malmen, organiserad 1933, som bland annat utför utprovningar av materiel åt FV, byter namn till Försökscentralen, FC.

1936 april: Skolflygplanet Focke-Wulf FW 44 Stieglitz, Sk 12, tillförs FV. Under utprovning har de två importerade exemplaren beteckningen P 2. Sammanlagt 27 flygplan importerades från Tyskland, övriga tillverkades av ASJA/Saab (20) och CVV (37).

1936 juni: Flygvapnet beställer tre exemplar av jaktflygplanet Gloster Gladiator, J 8, från England.

1936, 30 juni: Första beställning av medeltunga bombflygplanet Junkers Ju 86K, B 3, från Tyskland. Totalt inköptes 40 flygplan för F 1. Beslutet hade föregåtts av segdragna förhandlingar på alla beslutsnivåer, politiskt trassel, journalistiska förvecklingar och en omfattande debatt i ställningstagandet mellan leverantörerna och de båda flygplanstyperna tyska Junkers K 85 och engelska Handley-Page Hampden, av vilken ett provflygplan inköpts, P 5. Ytterligare 40 flygplan B 3 beställdes av det 1937 bildade Saab för F 7 men endast 16 levererades.

1936 juli: Flygverkstäderna på Malmen och i Västerås underställs chefen (CFV) för flygvapnet och benämns CVM respektive CVV.

1936, 28 september: Då Per Albin Hansson blivit statsminister yttrar han: ”…Vi har goda vapensmedjor för armén i Eskilstuna och Bofors. Men vi har ingen tillverkning av flygplan inom landet…”.

1936, 1 oktober: Den från 1926 verksamma Flygstyrelsen ersätts av Flygstaben, FS, och Kungliga Flygförvaltningen, KFF.

1936 november: 40 Junkers Ju 86K, B 3, beställs hos Junkers. (Se även 1936, 30 juni.)

1936, 28 november: I en generalorder fastställs Flygarmärke m/36 att bäras till Flygvapnets uniform.

1937 april: Det brittisktillverkade jaktflygplanet Gloster Gladiator, J 8, börjar levereras till flygvapnet. 55 importeras. Flygplanet betraktades redan vid leveransen som föråldrat men kvarstod i tjänst till mitten av 1940-
talet.

1937, 13 maj: Första officersexamen inom flygvapnet äger rum på Flygkrigsskolan (F 5) på Ljungbyhed där 44 elever, några därav från armén och marinen och överförda till flygvapnet, utexamineras. Omformuleras
eventuellt.

1937, 18 maj: Ny nationalitetsbeteckning införs: Tre gula kronor på blått cirkelfält, ingen märkning på sidoroder.

1937, juni-september: Den första kursen i störtbombfällning genomförs på F 1 i Västerås med 22 elever.

1937 juli: Första exemplaret av Hawker Hart, B 4, byggt vid Götaverken, blir färdigt.

1937 augusti: Ett exemplar av North American NA-16-4M kommer till FC för utprovning. 135 licensbyggdes senare av ASJA/Saab under FV-beteckning Sk 14. I tjänst 1939-49.

1937, 18 december: Det första tvåmotoriga bombplanet Junkers Ju 86K, B 3, levereras från Junkers.

1937, 31 december: Vid årets slut har flygvapnet en personalstat på 152 officerare, 83 underofficerare och 600 fast anställt manskap.

1938. FV:s förråd av bomber inventeras. Det visade sig att endast 100 st. 250 kg bomber, 1 200 st. 50 kg och 2 100 st. 12 kg bomber fanns i lager. Tre bombanfall med samtliga B 3 och B 4 skulle ha uttömt hela förrådet.
Någon inhemsk tillverkning av bomber förekom inte. Alla bombvarianterna importerades av AB Bofors från Finland.

1938. Flygvapnet får under hösten sin första linktrainer, som placeras vid F 1 i Västerås.

1938. Det första exemplaret av lätta bombflygplanet Northrop 8A-1, B 5, skeppas från USA till Sverige.

1938, 18 maj: Ett nyinköpt bomplan typ B 3 havererar i Östersjön, söder om Trelleborg, under hemflygning från tillverkaren Junkers i Dessau i östra Tyskland. Besättningen, 3 man från flygvapnet, omkommer.

1938 juni: Tyskbyggda spaningsplanet Fieseler Fi 156 Storch, S 14, börjar levereras till FV. Sammanlagt 26 anskaffades i tre olika versioner. Utgick 1961.

1938, 1 juli: Kungliga Svea Flygflottilj, F 8, sätts upp på Barkarby. Chef från starten blev Georg Gärdin, som 1941 efterträddes av Gösta Hägglöf.

1938, 26 augusti: En division J 8 på väg från Rinkaby i Skåne till Barkarby får problem med vädret och de nio planen som förs av kadetter på navigerings-prov, landar på olika ställen på vägen.

1938 september: Ett exemplar av tvåmotoriga Handley- Page HP 52 Hampden, P 5, levereras till FV för prov. Typen ansågs inte tillfredsställande och flygtidsuttaget blev relativt ringa. Kvarstod i rullorna till 1945 då det efter försäljning civilregistrerades.

1938, 8 september: En stamanställd mekaniker, "volontär", vid Ljungbyhed, Gunnar Pettersson, sätter sig i en Sk 12 för att på eget initiativ flyga den till Stockholm "dit den ju ändå ska", som Pettersson senare säger. Han måste dock landa i närheten av Gnesta.

1938, ca 6-9 september: Luftförsvarsövningar äger rum i södra Uppland-norra Sörmland, inklusive Uppsala och Stockholm.

1938, 16 oktober: Under en ambulansflygning med en Junkers W 33, Trp 2, från Frösön kolliderar flygplanet med Trappberget nära Sörfors i södra Västerbotten. Alla fem ombord omkom. Hermann Göring erbjöd ett nytt
ambulansflygplan som ersättning, men gåvan avböjdes av politiska skäl.

1939. Vid en inspektion på initiativ av CFV visar det sig att förmågan att sätta upp stridsdugliga enheter hos flottiljerna är lägre än väntad. F 1 Västerås klarade av att mobilisera 23 flygplan, F 2 Hägernäs 14 flygplan, F 3 Malmen 18
flygplan, F 4 Östersund 20 flygplan. F 8 Barkarby visade samma nedslående siffror, bl.a. fanns en hel divisions flygplan förrådsställda i Karlsborg.

1939. Första kontrakt av flera om leverans av det italienska spanings- och bombplanet Caproni Ca 313, S 16 och B 16, skrivs. Tillsammans med inköp påföljande år beställdes 84 flygplan. De första kom på förband i november 1940 och utgick 1945. Samtidigt beställs 60 jaktflygplan Fiat CR.42, J 11, och 60 jaktplan Reggiane Re 2000, J 20. J 11 tillfördes FV i början av 1940 och J 20 under september 1941. J 11 utgick 1946 och J 20 redan 1945.

1939. Under året förolyckades 18 flygare under militär flygning samt även en civil journalist som medföljde ett militärt plan.

1939. Stockholms-Tidningens under 1938 instiftade guldmedalj och stipendium för att hugfästa ”minnet av det förflutna årets flygbragd” utdelas för första gången. Mottagare är kadett Georg Bissmarck som under ombasering av en jaktdivision som mött dåligt väder och då gruppchefens karta blåst bort, på ett konstruktivt sätt lyckas leda gruppen till en alternativ landningsplats.

1939 maj: Det första av tolv tvåmotoriga torpedflygplan Heinkel He 115, T 2, levereras till FV för basering på F 2 Hägernäs. Typen ansågs lättflugen och pålitlig. Den blev kvar i tjänst i FV till 1948.

1939, 9 maj: Den första North American 16-4M, Sk 14, levereras till F 5 Ljungbyhed från ASJA. Sammanlagt anskaffades 137 Sk 14 för F 5 och senare F 20 Uppsala.

1939, 10 maj: Fem luftskyddsdagar i Stockholm inleds med flyglarm. Med demonstrationer visas möjligheterna att minska luftkrigets följder.

1939 juni: Medel anslås för byggandet av 19 krigsflygfält. Under de närmaste åren tillkom ytterligare flygfält, bl.a. Boden, Rinkaby, Rommehed, Brattfors-heden, Optand, Lund, Vännäs, Mohed och Roma. Även det marinoperativa flyget försågs med baser, bl.a. Hindås, Alingsås och Gryt.

Första beställningen av Republic Seversky EP-106, J 9, görs av KFF. Ytterligare 105 beställdes, 60 levererades. Första exemplaren började tjänst i FV i december 1939. Typen utgick 1952.

1939, 6 juni: Flottiljfanor överlämnas till F 2 Hägernäs, F 3 Malmen, F 4 Frösön, F5 Ljungbyhed samt F8 Barkarby av kung Gustav V vid en högtidlig ceremoni på Barkarby.

1939 juli: F 8, baserad vid Ystad, jaktskyddar befästningsarbeten på sydkusten, ”Per Albin-linjen”.

1939, 1 juli: Kungliga Västgöta flygflottilj, F 6 Karlsborg, sätts upp. Chef blev John Stenbeck. Avsedd flygplanstyp var Republic 2P-A Guardsman, B 6; endast två hann levereras före det amerikanska exportförbudet 2 juli 1940. Ersattes 1941 med B 5.

1939, 25 augusti: En grupp bestående av fyra Junkers Ju 86, B 3, från F 1 Västerås baseras på Ljungbyhed för övning/spaning. Under det spända internationella läget utfördes många flygspaningsuppdrag längs södra och
västra kusterna samt över Östersjön.

1939 september: Andra världskrigets utbrott innebar allt svårare anskaffningsproblem för hela försvaret men drabbade FV i högre grad än marinen och armén. CFV fick regeringens tillstånd att förhandla om köp av
flygplan i vilka länder som helst, om bara inte köpet förbands med villkor som stred mot den svenska neutraliteten. På FV önskelista stod förutom jaktplanet Vultee Vanguard, J 10, i 144 exemplar från USA och det kontrakterade franska bombplanet Breguet även bombplanet Bristol Blenheim från England, Dornier Do 17 från Tyskland och Fokker G 1 från Holland. Ett flertal typer jaktflygplan studerades och undersöktes. Till dessa hörde Hawker Hurricane från Storbritannien, Messer- schmitt Bf 109 och Messerschmitt Me 210 från Tyskland, vidare ett par finska provflygplan som visade sig vara inte fullt utvecklade. Flygplanen, med undantag av Caproni Ca 313 från Italien, föll dock bort från det realiserbara under den närmaste perioden. Även anskaffning av flygmotorer blev under hela krigsperioden ett problem och löstes endast delvis genom inhemsk tillverkning.

Flygvapnets förband beordras att fr.o.m. 3 september 1939 inta beredskapsläge.

Flygvapnets styrka:

Två ej helt uppsatta bombflottiljer, F 1 och F 4,
En icke fullständig jaktflottilj, F 8
Två spaningsflottiljer, F 2 och F 3.
Totala antalet krigsflygplan 195 varav 134 operationsdugliga (57 bombplan och 33 jaktplan).

En flygeskader organiseras, E 1: två divisioner B 3 från F 3, tre divisioner S 6 från F 4, två divisioner B 4 senare från F 8. Chef blev flygstabschefen Bengt Nordenskiöld med stab i Karlsborg. Regelbundna eskaderövningar
genomfördes.

1939, 1 september: Ett B 3-totalhaveri inträffar i Vårdnäs sydväst om Malmslätt varvid de tre ombordvarande omkommer.

1939, 3 september: Förstärkt försvarsberedskap anbefalls med utnyttjande av krigsflygfält.

1939, 14 september: Sveriges enda jaktflottilj, F 8 Barkarby, ombaseras till Bulltofta i Malmö. En av divisionerna blev kvar på Bulltofta under längre tid.

1939 november: Tolv marinspaningsplan Heinkel He 114, S 12, beställs. Efter ett antal annulleringar och ytterligare beställningar levererades tolv begagnade Heinkel He 114 våren 1941.

1939, 1 december: Befattningen som överbefälhavare, ÖB, för krigsmakten inrättas. Första ÖB blev Olof Thörnell den 9 december.

1939 dec. Flygvapnet startar på Bulltofta den första reservflygskolan för utbildning av värnpliktiga flygförare med civil flygutbildning. Den därpå följande kursen började i Eslöv i februari 1940.

1939, 8 december: Åtta äldre flygplan, tre J 6, tre S 6 och två J 7, överlåts till Frivillighjälpen för Finland. Ytterligare sjutton flygplan tillkom genom senare beslut och inkluderade B 4 och J 8 (!?).

1939, 14 december: Regeringen ger klartecken att sätta upp ett frivilligt flygförband i norra Finland. Det fick beteckningen F 19 och chef blev Hugo Beckhammar. Uppsättandet av förbandet skedde till en början mot flygledningens vilja, men företaget genomfördes efter påtryckningar av ÖB, general Olof Thörnell. F 19 övertog luftförsvaret av hela norra Finland med en jaktdivision av 12 st J 8 Gloster Gladiator. Dessutom ingick en lätt bombgrupp bestående av ett halvdussin B 4 Hawker Hart. Demobilisering skedde efter vapenstilleståndet 13 mars 1940.

1940. Nohab, som 1941 i samband med ett ägarbyte blir Svenska Flygmotor AB, påbörjar kopieringen av Pratt & Whitney TWC-3 Twin Wasp, en amerikansk 14-cylindrig stjärnmotor på 1 050 hk ökat till 1 200 hk under
produktionens gång. Man hade tillgång till två nya och tre skadade motorer som Flygförvaltningen tillhandahållit. P.g.a. stora tekniska svårigheter kunde den första fullt godkända motorn levereras först 24 oktober 1944 men ett begränsat godkända motorer kunde användas tidigare vid leverans av B 17A till förband. Svensk beteckning blev STWC-3.

1940. Fem Junkers Ju 52, Tp 5, från ABA inhyrs av FV. De tjänstgjorde vid flera tillfällen under olika långa perioder.

1940. Junkers Ju 86 Z7 "Svalan", SE-BAE, tillhörigt ABA, överförs till FV och får beteckningen Tp 9. Det tjänstgjorde som transportflygplan till 1958.

1940. Ett exemplar av Beechcraft 18, Tp 4, ett tvåmotorigt transportflygplan, anskaffas till FV för att användas som ambulansflygplan. Det godkändes den 9 april och fick ett registreringsnummer 007 och kom att tjänstgöra i Norrland i omkring tio år. Ytterligare två plan av denna typ anskaffades 1948 och fick typbeteckningen Tp 45 (den amerikanska militära benämningen var C-45). Det sista utgick 1958.

1940. En Fairchild F 24, Tp 6, inhyrs till FV. Det havererade kort därefter.

1940. En Miles Falcon, Tp 7, inköps till FV; såldes 1944.

1940. Den första av fyra Waco UKC, Tp 8, förhyrs av FV.

1940 januari - juni: Jaktflygplanet Republic Seversky EP-106, J 9, börjar tjänst i FV. Planen hade anlänt på olika vägar till landet, tjugo direkt till Sverige, några via Trondheim, men flertalet via Petsamo i Finland. Av 120 beställda J 9 levererades 60, resten av beställningen annullerades. Sista J 9 togs ur tjänst

1949, januari: F 19 baseras på sin första bas Veitsiluoto söder om Kemi, Finland. Den 10 januari anländer så de första flygplanen efter att flygningen upp till Boden försenats av dåligt väder. Förbandet är utrustat med tolv Gloster Gladiator, J 8, samt fyra Hawker Hart, B 4.Två civilregistrerade svenska flygplan, en Junkers F 13 och en Waco, tillkom, och fick civila finska registreringar. Första insatsen 12 januari 1940 blev mot ryska trupper och mot en rysk flygbas.

1940, 21 februari: Sovjetiska flygplan bombar Pajala kyrkby i Tornedalen, sju kilometer från den finska gränsen. Tre byggnader träffades men inga människor skadades.

1940, 1 mars: Riksdagen beslutar att två nya jaktflottiljer skall sättas upp: F 9 Säve vid Göteborg och F 10 vid
Malmö. Jaktflyget förstärkes p.g.a. av erfarenheterna från Finland där även svaga jaktförband hade utgjort ett stort hinder för ryska bombplan.

1940, 8 mars: Femton nya krigsflygfält börjar byggas.

1940 3 april: Den första Northrop 8 A1, B 5, levereras till F 4 Frösön, som fick sammanlagt ca 50 flygplan. Därefter utrustades F 6 Karlsborg i mars-april 1941 med B 5.

1940, 7 april: FV beordras att snarast möjligt gå över till högre beredskaps-läge efter oroande underrättelser som tyder på förberedelser av tyska trupprörelser mot norr.

1940, 9 april: Tyskland ockuperar Danmark och anfaller Norge.

1940, april. Flygskolorna evakueras från Ljungbyhed och ombaseras till Örebro och Eskilstuna.

1940, 11 april: Underrättelser ingår om förestående tysk invasion i Skåne.

1940, 12 april: En division bombplan, B 3 från F 1 i Västerås, är i luften över den skånska västkusten från kl. 05.

1940 maj: Tolv jaktflygplan Fiat CR.42, J 11, levereras till FV. Flygplanen hade ursprungligen köpts för medel från Finlandsinsamlingens jaktplansfond men levererades till Sverige först efter vinterkrigets slut, och det finska flygvapnet ville hellre ha pengarna. J 11 var ett biplan av föråldrat utförande. Det sista av sammanlagt 60 beställda utgick ur FV-tjänst 1946. Vissa användes därefter en tid av Svensk Flygtjänst.

1940, 18 maj: Första provflygningen med Saab 17 sker i Linköping och blir lätt dramatisk genom att huven blåser upp och skadar provflygaren Claes Smith som får synproblem. Det första serieflygplanet levererades 23 mars 1942 till F 7 Såtenäs som en B 17B, en version försedd med en svensktillverkad My XXIV-motor som jämte italienska Piaggio-motorer (i versionen B 17C) användes på grund av svårigheter att i tid leverera den svenska kopian av P&W Twin Wasp (STWC-3) för versionen B 17A. Planet förekom även som spaningsplan (S
17BL) och med flottörer (S 17BS). Ett antal plan civilregistrerades sedermera.

1940, 19 maj: En Junkers Ju 86, B 3, från Ljungbyhed på flygspaning mot tyska kusten tvingas p.g.a. motorfel att nödlanda i Dievenow, 65 km nordost Stettin. Flygplanet återvände 29 maj 1940 efter utväxling mot besättningen på ett tyskt Heinkel-plan, som hade nödlandat på Gotland.

1940, 30 maj: Vid en explosionsolycka i en hangar på F 6 Karlsborg förolyckas Kurt Björkvall, hans mekaniker Hans Björkman och tre man från F 6.

1940, 11 juni: Nationalitetsbeteckningarna ändras: Gul ring runt det blåa fältet och ingen märkning på vingarnas översidor.

1940, 1 juli: Kungliga Skaraborgs flygflottilj F 7 Såtenäs och Kungliga Göta flygflottilj F 9 Säve sätts upp med Folke Ramström respektive Magnus Bång som chefer. F 9 lades ned 1969.

1940, 2 juli: USA utfärdar förbud mot export av krigsmateriel. Sveriges beställda J 9 (45 st), B 6 (50), J 10 (144) samt motorer och vapen beslagtogs för eget bruk.

1940, 30 juli: Två bombplan av typ B 3 från F 1 kolliderar i dåligt väder på låg höjd och det ena planet störtar nära Hangvars kyrka på Gotland varvid samtliga sex ombordvarande omkommer. Det andra planet kan landa på
Bungefältet, vilket renderar de båda förarna Stockholms-Tidningens bragdmedalj. (Se notis under 1941.)

1940 augusti: Två lätta bombplan typ Republic 2P-A Guardsman, B 6, tillförs FV. Av de beställda 52 anlände endast dessa två p.g.a. embargo i USA. Ett av planen förolyckades tidigt och det andra baserades senare på 4. divisionen F 8 Barkarby som stabsflygplan. Det skrotades 1953.

54 Caproni Ca 313S, FV-beteckning 16, beställs från Italien för omgående leverans. Sammanlagt köptes 84 S 16, B 16 och T 16.

1940 september: Tyska skolflygplanet Klemm Kl 35, Sk 15, börjar levereras till FV. Redan några månader tidigare hade civila Sk 15 inhyrts. 74 Sk 15 hade beställts 1940 från Tyskland. Samtliga var levererade i maj 1941. Dessutom inhyrdes under olika perioder ca 14 civila Sk 15. Typen utgick 1947, varvid ett antal såldes för civilt bruk bl.a. till flygklubbar via KSAK.

1940, 1 oktober: Kungliga Skånska flygflottiljen, F 10, sätts upp på Bulltofta vid Malmö med Knut Zachrisson chef. Flottiljen flyttade sedermera till Barkåkra utanför Ängelholm. Flottiljen lades ned 2002.

1940, 8 oktober: ÖB framlägger en femårsplan, 1 juli 1941 - 30 juni 1946, för att stärka försvaret. Han föreslår uppsättandet av en spaningsflottilj, F 11, två bombflottiljer, F 12 och F 14, och två jaktflottiljer, F 13 och F 15.
Riksdagen fattade beslut enligt detta förslag under åren 1940 - 1942.

1940 november: 60 Reggiane Re 2000, J 20, beställs från Italien till F 10 Bulltofta.

1940, 15 november: De första Caproni Ca 313, S 16, levereras till F 3 Malmen och F 7 Såtenäs. Flygplanen på F 7 betecknades B 16 från september 1941.

1940, 4 december: Under en övning i nattflygning med omkring 20 st Sk 12 och Sk 14 vid F 5 i Ljungbyhed havererar sex Sk 14 på grund av en hastigt påkommen väderförsämring. Sammanlagt fem flygkadetter omkom.

FV undersöker möjligheterna till inköp av finska jaktplanet Myrsky. Typen befanns ointressant och dessutom osäker ur leveranssynpunkt.

Efter ett studiebesök i England under hösten kräver överste Axel Ljungdahl uppbyggnaden av ett radarlett jaktförsvar, dock utan framgång.

Stockholms-Tidningens guldmedalj och stipendium för 1940 års förnämsta flygbragd utdelas till fänrik Åke Sundquist och sergeant Gösta Magnusson som lyckats rädda sin B 3 efter kollision med en annan B 3. (Se notis
för 30 juli 1940.)

1941 januari: 60 Fiat CR.42, J 11, börjar levereras till F 9 Säve. Tidigare levererade J 11 överförs från F 3 Malmen till F 9.

1941, 20 maj: De två första av 60 Reggiane Re 2000 Falco, J 20, godkänns efter att ha anlänt till Försökscentralen på Malmen i början av april. Typutprovning vidtog. Inköpen av de sammanlagt 60 planen avsåg att täcka de brister som uppstått efter annulerade beställningar av andra typer. J 20 blev kvar i tjänst till 1945.

1941, 22 juni: Chefen för flygvapnets kommandoexpedition inom försvarsdepartementet, översten Paul af Uhr, får besök av den tyske flygattachén som officiellt meddelar att Tyskland under natten anfallit Sovjetunionen.

Attachén krävde bl.a. att ingen beskjutning av tyska plan skulle ske från svensk sida och att eventuellt i Sverige nödlandande tyska flygplan och deras besättningar skulle bistås. De flesta kraven tillmötesgicks. Tyska trupper
stod också på finsk mark och efter några dagar drogs Finland in i kriget mot Sovjetunionen. Fortsättningskriget hade börjat.

1941, 1 juli: Kungliga Södermanlands flygflottilj, F 11 Nyköping, sätts upp vid Skavsta utanför Nyköping, delvis med personal från F 3 Malmen. Birger Schyberg blev förste chef. Flottiljen lades ned 1979.

Kungliga Norrbottens flygbaskår inrättas och förläggs till Kallax utanför Luleå med Fredrik Adilz som chef. År 1963 ombildades kåren till en flottilj och blev Kungliga Norrbottens flygflottilj, F 21.

1941, 11 augusti: ÖB reviderar femårsplanen från oktober 1940 och föreslår ytterligare en jaktflottilj, F 16, och en marinsamverkansflottilj, F 17. Ännu en jaktflottilj, F 18, föreslogs 7 oktober 1941. Marinchefen föreslog separat att F 18 skulle uppsättas för skydd av kustflottan.

1941 augusti: Ett bombsikte konstruerat av Erik Wilkenson vid Saab provas i B 5. Siktet utvecklades successivt för B 17, B 18, A 21, A 29B och A 32A. Detbörjade 1952 exporterades till USA och blev grundvalen för Saab Instruments i Jönköping, senare Saab Combitech.

1941 september: Två ytterligare Reggiane Re 2000 Falco, J 20, levereras från Italien. De resterande 56 flygplanen levererades efter montering på CVM till F 10 Bulltofta under tiden mars 1942 - febr. 1943.

1941 oktober: En fjärrspaningsdivision, 4. div/F 3, med Caproni Ca 313, S 16, överförs till F 11 Nyköping.

1942. Saab får sin första seriebeställning av flygplan 18, 62 flygplan av versionen B 18A.

1942 januari: K.M:t (regeringen) beslutar att landets forskning och utveckling rörande ekoradio, dvs. radar, skall samordnas, vilken skedde på några platser runt och i Stockholm. Verksamheten i Sverige hade initierats av ingenjör Torsten Elmquists forskning från 1939.

1942, 23 mars: Den första seriebyggda Saab 17 levereras till FV. Flygplanet levererades efter hand som typerna B 17 och S 17 i fyra olika versioner för både land- och sjöbasering, utrustade med hjul, skidor (uppfällbara) eller
flottörer. Totalt tillverkades 322. Typen utgick ur FV 1950. Några användes därefter för målbogsering i civil tjänst, och 60 levererades till Etiopien 1947.

1942 juni: Ett exemplar av Bücker Bü 181 Bestmann, den blivande Sk 25, levereras från Tyskland efter att ett exemplar av planet utvärderats i september förra året på Ljungbyhed. KFF lade 10 juni 1942 beställning på
tillverkning hos Hägglund & Söner i Örnsköldsvik, som kom att bygga 120 av typen. 5 februari 1944 kunde det första planet rullas ut från fabriken och börja provflygas av Anders Gernandt. Utgick ur FV 1954.

1942, juni. Sjöflygplanet Saab 17BS, S 17BS, börjar levereras till F 2 Hägernäs.

1942, 19 juni: Första flygningen med Saab 18 genomförs med Claes Smith vid spakarna. Flygplanet fick i olika versioner beteckningarna B 18A, B 18B, S 18A, T 18B. Sammanlagt beställdes 244 med första leverans till FV i mars 1944. Sista flygplanet togs ur tjänst 1959.

1942, 26 juni: Det ”tredje flygvapnet” beslutas av riksdagen enligt 1942 års försvarsplan. FV skall flerdubblas under kommande femårsperiod. Antalet flottiljer bestämdes till sexton och flygplanantalet till 957 med förhållandet mellan bomb och jakt 6:6.

1942, 1 juli: Kungliga Kalmar flygflottilj, F 12, uppsätts med Ragnar Carlgren som chef. Flottiljen lades ned 1980.

Bengt Nordenskiöld efterträder Torsten Friis som flygvapenchef (CFV).

1942 augusti: En Fokker F.VIII inhyrs från ABA på fyra år av FV där den erhåller beteckningen Tp 10. Flygplanet skrotades 1944.

1942, 20 september: Det svenska jaktflygplanet J 22, provflygs för första gången på Bromma flygplats av Olof Enderlein, chef för Försökscentralen. Det är tillverkat av Flygförvaltningens flygverkstad på Bromma flygplats i
Stockholm, FFVS, där också de flesta J 22 monterades. De sista monterades hos CVA i Arboga.

1942 november: De första trafikledarna anställs av flygvapnet. Dessförinnan sköttes trafikledningen av förarpersonal ur divisionerna.

1943. I flygvapnet inträffade under året 29 haverier med 55 omkomna.

1943 maj: Flygvapnets bomb- och skjutskola startar verksamheten på Kallax flygplats vid Luleå.

1943, 20 maj: Flygvapnet visar upp sin styrka för riksdagsmännen på Barkarby. I samband härmed presenteras den nya B 18A, även med artiklar i pressen.

1943, 1 juli: Jaktflottiljen Kungliga Bråvalla flygflottilj, F 13, sätts upp vid Sörby gård utanför Norrköping. Första chef blev Lage Thunberg. Flottiljen lades ned 1994.

1943, juli. Jaktflottiljen Kungliga Upplands flygflottilj, F 16, sätts upp vid Ärna norr om Uppsala med Bengt Jacobsson som första chef.

1943, juli. E 2, andra flygeskadern, chef överste Åge Lundström, flyttar in på Södra Hamngatan i Göteborg.

1943, 24 juli: Det första nödlandande amerikanska flygplanet, Boeing B-17F, "Georgia Rebel", landar vid Årjäng. Flygplanet inspekterades av personal från F 7 Såtenäs och från ABA, som var i stort behov av större trafikflygplan. Flygplanet bärgades och transporterades med båt till F 7. Enligt avtal med den amerikanska regeringen i juni 1944 fick ABA disponera detta och ytterligare nio B-17F och G mot att 300 internerade amerikanska flygare frigavs. Sju B-17 byggdes om av Saab till trafikplan. Den ombyggda versionen kallades Felix.

1943, 30 juli: Första provflygningen med Saab J 21 genomförs av Claes Smith. Sammanlagt nära 300 beställdes av typen i versionerna J 21A, 179 st, och A 21A, 119 st.

1943, 5 augusti: Ett flygplan T 2 från F2 havererar utanför Ölands ostkust vid en övervakningsflygning under dåligt väder och vid ett spänt militärt läge vad avser tysk fartygstrafik i svenska vatten varvid samtliga tre ombord omkom. En kropp samt båda flottörerna bärgades av fiskare från orten. Vraket har aldrig hittats men försök har gjorts att lokalisera det.

1943, 1 september: Jaktflygplanet J 22, konstruerat av civilingenjören Bo Lundberg och byggt av FFVS på Bromma flygplats, börjar levereras först till F 9 Säve efter en konstruktionstid på endast två och ett halvt år. Av de 200 levererade byggdes majoriteten av FFVS och några av CVA. J 22 var byggt som en stålrörskonstruktion med träpanelklädsel för att minimera åtgången av bristvaran flygaluminium. Flygplanet tjänstgjorde i flygvapnet till 1952.

1943, 11 september: Flygstaben och Flygförvaltningen flyttar in i den nya militära ämbetsbyggnaden "Tre Vapen" på Gärdet i Stockholm.

1944. I flygvapnet inträffar 22 haverier med 45 omkomna.

1944, februari: Åtta flygplan av typen B 5 startar från Abisko för att enskilt öva navigation under flygning förbi Gällivare och Morjärv till F 21 i Luleå. Ett av planen kolliderar under molngenomgång med marken, varvid besättningen på två man omkommer omedelbart. Trots omfattande spaningar hittas inte planet förrän 11 december 1948.
Haverikommissionen konstaterade att orsaken till haveriet inte kunde fastställas, men flottiljchefen fick skulden för det inträffade genom att ha beordrat övningen trots de osäkra väderprognoserna.

1944, 28 februari: Saab beslutar att bygga ett sport-, rese- och skolflygplan, Saab 91 Safir. Konstruktören A J Andersson utnyttjade aerodynamiken från sin tidigare konstruktion Bücker Bestmann, Sk 25.

1944 mars: Bücker Bestmann, Sk 25, börjar levereras från Hägglund & Söner, Örnsköldsvik, till F 5 Ljungbyhed. Ett flygplan hade köpts i juni 1942 från Tyskland för utvärdering. 120 byggdes på licens av Hägglund & Söner eftersom Saab inte hade någon ledig kapacitet. Kvarvarande flygplan såldes 1954, mestadels till Tyskland.

1944, 16 mars: Flygutprovning börjar med Fi-3, ett lastglidplan tillverkat av AFI. Lastförmåga 12 man. Sex byggdes. Flygprov gav ett positivt resultat men provplanet havererade den 28 april under bogsering nära Skänninge. Föraren omkom vid ett misslyckat fallskärmshopp medan en medföljande observatör räddade sig. Flygvapnets krav förändrades också varför i stället ett antal Junkers Ju 86, B 3, byggdes om till transportplan och ”flygande lektionssalar”.

1944, 24 mars: Den första Saab B 18A av 60 levereras till F 1 Västerås.

1944 april: Flygkadettskolan flyttar från F 5 Ljungbyhed till Uppsala och får beteckningen F 20 efter att ha använt Bromma flygplats under en kortare tid. F 20 skulle ha baserats till Uppsala redan 1943, men inflyttningen försenades. Första chef blev Grels Næslund.

1944, 1 april: Helge Jung efterträder Olof Thörnell som ÖB.

1944, maj. En Caproni Ca 313, S 16, från F 11 Nyköping skjuts ned av två tyska Messerschmitt Bf 109 utanför Baltikum. En man ur besättningen omkom, medan de övriga tre togs till fånga på en tysk lastångare. Svenska protester 27 maj 1944 mot aktionen, som utspelades på internationellt vatten, ledde till att de tre fick återvända till Sverige via Berlin.

1944, 15 maj: En Caproni Ca 313, S 16, från F 11 Nyköping försvinner under spaningsflygning över det område, där nedskjutningen den 14 maj skedde. Tyskarna förnekade all inblandning, men flyktingar från Baltikum berättade senare, att tyskt jaktflyg hade skjutit ned det svenska flygplanet. Besättningen återfanns aldrig.

1944, 23 maj: En Caproni Ca 313, S 16, från F 11 baserad på F 7 Såtenäs försvinner vid flygning över Kattegatt Skagerack. År 1951 återfanns vraket väster om Anholt av danska fiskare. Det uppvisade brand- och skottskador.

1944, 10 juni: Första exemplaret av Saab B 18B flyger. B 18B var i stort sett lika B 18A men hade stjärnmotorerna utbytta mot vätskekylda radmotorer av typen Daimler-Benz DB 605 B med ca 40 % högre maxeffekt. Av flygplanstypen tillverkades 119.

1944 juli: Flygvapnet får den första ekoradiostationen, radar, ER IIIB, som flygs med kurirplan från England. Beträffande numreringen: ER I var den första svenskkonstruerade radar som redan 1942 placerades på bl.a.
pansarskeppet Drottning Victoria. ER IIB var den svenska beteckningen på den tyska luftförsvarsradarn Würzburg, som köptes för luftvärnet. ER III var en svensk försöksradar för luftbevakning.

1944, 1 juli: Flygflottiljen F 14 Halmstad börjar sin verksamhet med Christian Nilsson som chef. Den ombildades 2 juli 1945 till Kungliga Hallands flygflottilj och 1 oktober 1961 till skolförbandet Kungliga Hallands flygkår.

Marinsamverkansflottiljen Kungliga Blekinge flygflottilj F 17 Kallinge sätts upp vid Kallinge och första chef blir Torsten Rapp.

En tredje central flygverkstad upprättas i Arboga efter ett riksdagsbeslut 1942 och byggstart 1943. De centrala flygverkstäderna CVA. CVM och CVV överförs från flygvapnet till Flygförvaltningen.

1944 augusti: Samtliga B 18A får flygförbud tills vidare. Orsakerna var flera, bl.a. bristfällig motorupphängning. Flygförbudet hävdes efter hand från årsskiftet.

1944 1 augusti: F 1 inviger sin nya förläggning vid Hässlö utanför Västerås.

1944, december: Plan från flygvapnet, bl a de s k "Fjällstorkarna", och ett från Svensk Flygtjänst insätts i hjälpinsatser för flyktingar i gränstrakterna mot Norge i Norrbotten.

1944, 6 december: Chefen för flygvapnet (CFV) avtäcker en minnestavla i flygvapenbyggnaden på Gärdet, Stockholm. Den upptar namnen på de under tiden 1915 - 1944 omkomna 332 flygarna.

1944, 21 december: Nationalitetsbeteckningar tillkommer på flygplansvingarnas översidor.

1945. I flygvapnet inträffade 49 totalhaverier under 1945 med 42 omkomna.

1945, 3 januari: "Fjällstorkarna", fyra Fieseler Storch, S 14, från F 3 Malmen baseras i Kiruna. De genomförde en mängd sjuk- och hjälptransporter framförallt av flyktingar från Norge. Verksamheten pågick fram till 14 maj
1945.

Jaktflygplanet Saab J 21 börjar levereras till FV. Första exemplaren genomgår fältprov på F 8 Barkarby. Totalt 298 levererades i versionerna J 21A, J 21B och A 21. Kvar i tjänst till 1951.

1945, 3 april: Ett svenskt jakplan som skall avvisa en tysk flygbåt strax norr om Simrishamn skjuts ned, vavid korpral E H Nordlund omkommer. Från tyskt håll framförs dagen därpå ett beklagande och fullt skadestånd utlovas.

1945 10 april: De första för Flygvapnet inköpta P-51D Mustang (svensk beteckning J 26) anländer till Bromma. Totalt kom Flygvapnet att sätta 161 st av typen i tjänst.

1945, 16 april: Jaktplan från F 8 som är förlagda på Kalixfors nära Kiruna leds av nyinstallerade radarstationer av typ ER IIIb mot främmande plan som kränkt svenskt territorium.

1945, 24 april: 60 kadetter fick fänriksvärdighet vid den första officersexamen vid flygkadettskolan i Uppsala.

1945 maj: En tremotorig flygbåt Dornier Do 24 T-3, som nödlandat i Sverige 31 oktober 1944 med tyska flyktingar, inköps och placeras på F 2, Hägernäs, med beteckningen Tp 24. Den användes som sjöräddningsplan och utgick 1951.

1945 maj: Stockholms-Tidningens guldmedalj och stipendium utdelas vid en festlighet på Royal i Stockholm till ambulansflygaren Allan Norberg från Boden för 1944 års förnämsta flygbragd. Han hade under detta år utfört sammanlagt 105 transporter med inalles 164 patienter.

1945, 5 maj: En division Saab B 17C med danska beteckningar står beredd på F 7 Såtenäs att flyga till Danmark för att ta del i befrielsen. De danska besättningarna har utbildats i Sverige och flygplanen är utlånade till Danmark. Någon flygning kom emellertid inte till stånd.

1945, 24 maj: Utbyggnad av ”atlantbanor” på 1 700 meter, reservbanor till Bromma, påbörjas på F 16 Uppsala och Kungsängen vid Norrköping.

1945, 30 juni: Den sista beredskapsdagen för FV under det andra världs-kriget. FV hade då 17 flottiljer med ca 800 flygplan och kunde sätta upp 46 divisioner.

Kungliga Hälsinge flygflottilj, F 15, sätts upp utanför Söderhamn. Chef blev Gösta Seth. Flygfältet togs i bruk först påföljande år.

Folke Ramström blir chef för 3. flygeskadern.

1945, 7 juli: Torpedflygplanet Saab T 18B flyger för första gången. Prov visade dock att det inte var realistiskt att utrusta flygplanet med torpeder. Ett antal T 18B utrustades i stället med raketer och en 57 mm automatkanon, flygvapnets grövsta automatvapen.

1945, 26 augusti: Vid en flygdag på Bulltofta med 50 000 åskådare tar F 10 avsked av Malmö för att flytta till Ängelholm.

1945 11 september: De tio återstående Caproni Ca 313, S 16, utnyttjas som skjutmål på Visingsö av 140 jaktplan under årets flygvapenövning.

1945, 12 september: Årets flygvapenövning avslutas med en parad av mer än 250 flygplan över Stockholm.

1945, 8 oktober: Saab B 18B börjar levereras till F 14 Halmstad och 1946 till F 1 Västerås, totalt 119 flygplan. Det sista levererades 1949.

1945, 20 november: Första prototypen till Saab 91A Safir, SE-APN, flyger för första gången med Olle Hagermark vid spakarna. Version 91A kom att följas av versionerna B, C och D, som var utrustade med boxermotorer i stället för den De Havilland Gipsy Major radmotor som satt i A-versionen. Sammantaget
tillverkades under åren 323 i Sverige och Holland.

1945, 1 december: Carl Gustaf von Rosen anställs av den etiopiska kejsaren som ”Principal Instructor and Director of the Imperial Air Force”. CFV godkände att svensk personal ställdes till förfogande för att bygga upp ett etiopiskt flygvapen. Det svenska engagemanget upphörde i början av 1961.

1945 december: J 21A levereras till F 8 Barkarby för tjänsteprov och under de följande åren till F 9 Säve, F 12 Kalmar, och F 15 Söderhamn och attackversionen A 21A till F 6 Karlsborg och F 7 Såtenäs. Sammanlagt tillverkades 298.

1946. Serietillverkningen av Saab 91A Safir startas. 48 tillverkades. FV anskaffade 1947 tio, vilka fick beteckningen Tp 91. Utgick ur FV 1956.

1946. Inom flygvapnet införs personalkategorin stamflygförare.23 (Se även notis för 1 oktober)

1946. I flygvapnet inträffar under året 52 totalhaverier med 37 omkomna.

1946 januari: Försvaret skriver kontrakt med Saab om typutveckling av projekt 1001. Flygplanet benämns sedermera Saab 29 Tunnan.

1946, 15 januari: Vera Strodl, känd engelsk leveransflygare av stridsflygplan till RAF:s förband under kriget, levererar den första av 20 Auster J-1 Autocrat till Ostermans. Den 17 mars återkom hon i spetsen för ett ”förband” av fem plan, där de fyra övriga flögs av svenska piloter.

1946, 10 februari: En division Saab B 18B från F 14 Halmstad på väg mot Luleå tvingas vända och råkar vid flygningen söderut in i snötjocka i Ångermanland. 8 plan, inklusive en B 3, tvingas nödlanda på olika platser
medan ett försvann med besättning för alltid. Ett flygplan som sjunkit genom isen efter landning i Härnösands hamn bärgades 1979, restaurerades och finns på Flygvapenmuseum.

1946, 25 februari: 29 svenska skolflygplan från flygkadettskolan i Uppsala besöker Væernes flygplats vid Trondheim.

1946 mars: Reaktionsflygplanen kallas hädanefter reaplan efter en pristävling i Göteborgs Morgonpost.

1946, 14 mars: F 11 Nyköping får sin första S 18A, en ombyggd B 18A. Den var försedd med kameror och kunde vid behov utrustas med spanings-radarkapsel.

1946, 1 juli: Jaktflottiljen F 18, Kungliga Södertörns flygflottilj, sätts upp vid Riksten nära Tullinge. Förste chef blev Björn Lindskog. Jaktförbandet upphörde 1974 även om fältet kom att fortsatt användas av andra förband.
(Se notis 27 juni 1985.) F 18 blev Flygvapnets Södertörnsskolor, som lades ned 1986.

1946, 29 juli: Fänriken Bengt-Olov Johansson (senare Järkenstedt) i en J 21 ur 2.div/F 9 Säve, räddar sig genom att skjuta ut sig med katapultstol efter en kollision med en J 22 ur 1.div/F 9 över Pater Nostersskären utanför Marstrand. Han blev den förste i Sverige att rädda sig med denna nya metod.

1946, 20 augusti: Vid en stor förevisningsskjutning för bl.a. 1945 års försvarskommitté på F 6 skjutfält demoleras de sista S 16, Caproni Ca 313.

Flygvapnet köper ytterligare North American P-51D Mustang, J 26, för $3 500 per flygplan.

Flygvapnet köper från USA (amerikanska staten) 175 begagnade skolflygplan av typ North American NA-66 (AT-16), Kanada-tillverkade Noorduyn Harvard IIB. 145 st av dessa sätts i tjänst under beteckning Sk 16A.

1946, 1 oktober: Den första stamflygförarskolan sätts upp på F 8 Barkarby. De 70 eleverna med folkskoleexamen genomgår under sex månader förberedande stamflygförarutbildning för att komplettera sina kunskaper i allmänna läroämnen innan de påbörjar GFU. Skolan flyttas 1948 till F 2 Hägernäs.

1946, 11 oktober: Flygreservskolans sista examen. Anställning/utbildning av vpl flygförare upphör. 43 elever ur sista flygreservskolan, FRS-46 erhöll sina silvervingar av general Nordenskiöld. Efter avslutningen 1946 avvecklas flygreservskolan, det detachement inom flygvapnet som ombesörjt grundutbildningen av de värnpliktiga som tjänstgjorde som fullvärdiga flygförare vid sidan av flygvapnets fast anställda flygförare under beredskapstiden. Sedan 1939 hade sammanlagt nio kurser utexaminerat totalt 428 st. elever, vilka därmed erhållit flygvingen m/36 i silver.

1946 november: Det engelska jaktflygplanet De Havilland DH 100 Mk 1 Vampire börjar levereras till FV som J 28A. Det tjänstgjorde till 1955. J 28A blev flygvapnets och Sveriges första reaflygplan; ett 70-tal importerades.

Flygvapnet beställer tre provflygplan typ Saab 29.

1946, 21 november: Lottaöverstyrelsen beslutar att en flyglottakår skall bildas.

1947. Det tvåmotoriga amfibieflygplanet Consolidated PB 4-54 Catalina/Canso, Tp 47, börjar tjänstgöra i FV. Flygplantypen utgick 1966.

1947, februari: Kadetter från flygvapnets kadettskola gör en utlandsflygning till Norge med Sk 14.

1947, 10 mars: Saab 21R, det första svenskbyggda reaflygplanet, provflygs av Åke Sundén. Motor är en De Havilland Goblin på 1 360 kp statisk dragkraft. Flygningen skedde på F 13 i Norrköping, eftersom Saabs flygfält ansågs ha för kort bana. Totalt 64 Saab 21R tillverkades.

1947, 23 april: Examen vid Statens meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI, för flygvapnets första meteorologkadetter.

1947, 1 juni: Vid en stor flyguppvisning över Bromma flygplats totalhavererar en J 28A Vampire från F 13 varvid föraren omkommer. Planet slog under inflygning för landning ned i en fabriksbyggnad öster om flygfältet. Som genom ett under skadades ingen av de många åskådarna till uppvisningen som samlats på hustak och andra ställen i närheten. Detta var det första totalhaveriet med ett jetflygplan i Sverige

1947, 11 juni: De Havilland DH 104 Dove, Tp 46, levereras till FV. Flygplanet var tvåmotorigt och endast ett exemplar av typen användes av FV. Det såldes i april 1967 varefter det nästan direkt skrotades.

1947, 20 juni: Civilingenjör Erik Wilkenson försvarar en doktorsavhandling behandlande ett nytt bombsikte för dykbombfällning, konstruerat av honom och Torsten Faxén. Bombsiktet användes i olika versioner i B 17, B/T
18, A 21 och A 32A. Det exporterades även till USA.

1947, 30 oktober: Sexton Saab 17 börjar leveransflygningen från Västerås till Bishoftu i Etiopien, en sträcka på 8 000 km. Piloter ur flygvapnet genomförde leveransflygningen. Sammanlagt såldes 57 B 17A till det etiopiska flygvapnet.

1948 april: Den första av Flygvapnets tre Tp 78 (Noordyun Norseman), vilka alla varit civilt registrerade i landet, inköps för användning som flygambulans. Den kom i tjänst, först vid F 2 året därpå, och senare vid F 4 på Frösön. Planet finns nu på Flygvapenmuseum.

1948, 7 juni: 13 Mustanger under ledning av general Axel Ljungdahl gör det första svenska militära flygbesöket i England. Den 17 juni återkom man till Bulltofta.

Luftbevakningen överförs från armén till flygvapnet.

1948, 16 juli: Flygvapnets första nattjaktplan De Havilland DH 98 Mosquito NF Mk XIX, J 30, landar på F 1 Västerås. Sammanlagt anskaffades 60 J 30. De var flygvapnets första flygplan utrustade med radar. De utgick 1954.

1948, 9 september: 36 Mustanger och Sk 16 från Flygkadettskolan samt transportplan under ledning av Ulf Peyron landar på Kastrup för ett besök.40
1948, 7 oktober: De första spaningsplanen Supermarine Spitfire PR Mk XIX, S 31, anländer till F 11 Nyköping. Sammanlagt 50 hade beställts. De utgick ur tjänst 1955.

1949. Flygvapnet drabbas detta år av ovanligt många olyckor och sammanlagt omkommer 42 flygare mot 27 st föregående år vilket även är antalet omkomna efterföljande år 1950.

1949. Saab provflyger under våren en Saab Safir med starkare motor: en Lycoming 0-435, 6-cylindrig boxermotor på 190 hk. Därur utvecklades version Saab 91B. Av alla versionerna A, B, C och D kom att tillverkas 323, en betydande del av dessa i Holland pga. bristande kapacitet hos Saab i Linköping.

1949. Av jaktflygplanet De Havilland DH 100 Mk 50 Vampire, J 28B, en detaljförbättrad version av J 28A, levereras till FV, sammanlagt 280. Ett antal av dessa byggdes senare om till skolflygplan J 28C och av dessa blev 12 flygande. J 28B gick ur tjänst år 1967 efter att ha tjänstgjort som skolflygplan på Ljungbyhed, och J 28C året därpå, 1968.

1949. Första av tre exemplar av enmotoriga transport/ambulansflygplanet Noorduyn Norseman, Tp 78, börjar sin tjänst i FV. Det utgick 1959.

1949, 27 januari: Stig Wennerström placeras som flygattaché i Moskva. (Se vidare 20 juni 1963)

1949, 1 april: Flygvapnet får sin första flygande flygläkare, Arne Frykholm.

1949, 1 maj: F 2 Hägernäs upphör att vara krigsförband och benämnes Kungliga Roslagens flygkår. Flygvapnets radarskola, FRAS, Förberedande fältflygarskolan, FÖFS, och Flygräddningsgruppen, FRÄD, placerades på F 2.

1949, 7 maj: Flygvapnet köper sina två första Douglas DC-3/C-47, Tp 79, från ABA/SILA. Ett av planen, 79001, försvann 13 juni 1952 med åtta man ombord under ett signalspaningsuppdrag över Östersjön. Det andra finns nu på Skoklosters Motormuseum. Ytterligare sex Tp 79 anskaffades fram till 1975. Den sista flygningen i FV-tjänst med typen gjordes 3 april 1984.

1949, 18 maj: Ett sovjetiskt jaktplan av typ Lavochkin La 11 landar på F 18 Tullinge. Föraren begärde att få stanna i Sverige. Flygplanet återsändes omgående med ett ryskt fartyg.

1949, 27 maj: De första J 28B levereras till F 8 Barkarby.

1949, 16 juni: Ett nytt skolflygplan, Fokker S-11, bryts sönder under provflygning vid F 5 Ljungbyhed. Två flyglärare omkom.

1949, 21 juli: F 9 Säve får sina första reaplan, J 28B.

1949, 2 augusti: De första J 21R levereras till F 10 Ängelholm. 60 flygplan byggdes. De överfördes 1951 till F 7 Såtenäs som attackplan.

1949, 23 augusti: Flygvapnet håller en välbesökt presskonferens med anledning av att det stora antalet haverier det senaste halvåret uppmärksammats. Sedan mitten av mars hade 23 flygare omkommit.

1949, 16 september: En polsk Li-2, ryskbyggd DC-3, landar på F 11 Nyköping med 16 personer ombord efter att ha kapats med hjälp av en leksakspistol.

1949, 11 oktober: En Bücker Bestmann, Sk 25, från F 8 Barkarby kan inte tas ur spinn under avancerad flygning. Piloten Claes Barre och meteorologen Curry Melin räddade sig med fallskärm.

1950. Saab A 21R levereras till FV. A 21R var en omkonstruktion av Saab 21 med reamotor. Förändringarna hade blivit ganska omfattande. Flygplanet var i tjänst relativt kort tid, till 1956.

1950, 16 januari: Föreningen för Göteborgs försvar skänker flygvapnet en transportabel utbildningscentral för luftbevakningen, den första i landet.

1950, 11 april: Det förband ur Flygkadettskolan som skall besöka Italien, startar från Uppsala. Under besöket i Italien besöks bl a byn Scala. Man besöker även Rom där man mottages i audiens av påven 17 april och sedan
beser Vesuvius. Återfärden anträdes 24 april.

1950, 31 maj: Ett stort antal flygplan ur flygvapnet paraderar över Gärdet i Stockholm med anledning av FAIkongressen och KSAK:s 50-årsjubileum. Saab J 29 Tunnan, visades offentligt för första gången.

1950, 4 juni: Vid Nordvästra Skånes flygklubbs flygdag i Höganäs visas bl.a. avancerad flygning med en De Havilland Vampire, J 28, förd av flygvapenchefen (CFV) Bengt Nordenskiöld.

1950, 30 augusti - 8 september: 1. div/F 9 Säve med J 28B besöker RAF, England, bl.a. North Weald och Farnborough.

1950, 1 oktober: Benämningen stamflygförare ersätts med fältflygare.

1951. De Havilland Vampire Trainer, J 28C, blir reaskolflygplan i FV. Kvarstod till 1968. Två versioner av typen användes.

1951. För FV:s räkning tecknas under året två kontrakt gällande leverans av sammanlagt 60 nattjaktflygplan av typ De Havilland 112 Mk II Venom. Flygvapenbeteckningen blev J 33. Utgick 1960.

1951. Tvåmotoriga amfibieflygplanet Grumman Goose, Tp 81, anskaffas i ett exemplar till FV för ambulansflygningar. Det baserades på F 21 Luleå och utgick efter ett haveri 5 april 1962 vid Hemavan.

1951. Under året utbildades nio piloter, som i flygvapnet flyger S 31 Supermarine Spitfire, till artillerieldledare. (Under åren 1947 t o m 1951 utbildades inom flygvapnet i detta syfte sammanlagt 38 piloter varav 20 st flög J 9 och 18
flög S 31.)

1951. Sven-Olof Olson, löjtnant vid F 1 och senare chef för flygvapnet, erhåller Stockholms-Tidningens medalj för års främsta flygbragd då han lyckades nödlanda en skadad J 30 Mosquito.

1951, 4 april: Tjugofem flygkadetter med lärare startar med Mustang och Sk 16 på sin utlandsflygning som går till Sydfrankrike. Den 11 april är de hemma igen.

1951 3 maj: Flygvapnets Avro Lancaster B Mk.1, Tp 80, levereras. Den är avsedd som en motorprovbänk för bl.a. reamotorn STAL "Dovern" (RM 4) för Saab A 32A. Tp 80 havererade 8 maj 1956.

1951, 10 maj: Den första Saab J 29A levereras till flygvapnet, F 13 Norrköping. Totalt tillverkades 4 prototyper, 224 J 29A, 360 J 29B, modifierade till E och F, och 76 S 29C.

1951 juni: Flygvapnet beställer ett nytt skolflygplan, Sk 50B, Safir, från Saab. Flygplanet kom att licensbyggas av de Schelde i Holland, eftersom Saab-verkstäderna var fullt upptagna med produktionen av Saab 29.

1951, 3 juni: Flygvapnets 25-årsdag firas med en flygparad över Gärdet inför uppskattningsvis 200 000 åskådare och med flygande bland andra Tummelisa och Saab J 29. I Kungsträdgården visades Monoplanet, Nieuport IV
G, J 1, Phönix D.III, och en av prototyperna till Saab J 29.

1951, 26 augusti: Ca 40 000 åskådare besöker F 3:s flygdag på Malmen, ett led i flygvapnets 25-årsjubileum.

1951, 26 december: Flygvapenchefen (CFV) Bengt Nordenskiöld besöker Etiopien på inbjudan av kejsare Haile. Kejsaren hade anställt Claes Smith som chef för sitt privata flyg.

1952, 2 april: Flygkadettskolan startar på sin årliga utlandsflygning som detta år går till England med 24 Mustanger samt två transportplan, Tp 79 och B 3. Om resan berättas i Ett år i Luften 1953 av fänrik Hans Wallin.

1952, 27 maj: Vid KSAK:s och Internationella klubbens traditionella vårfest på Grand i Stockholm utdelasStockholms-Tidningens guldmedalj och stipendium för 1951 års främsta flygbragd till fältflygaren vid F 18 Jules Gaston-Portefaix.

1952, 13 juni: En Douglas C-47 (DC-3), Tp 79, 79001 med åtta mans besättning ur FV försvinner vid flygning över Östersjön. Flygplanet användes av Försvarets radioanstalt, FRA, för signalspaning. Tillsammans med händelsen 16 juni 1952 orsakade affären långvarig notväxling mellan Sverige och Sovjetunionen, dock utan klarläggande svar förrän på 1990-talet. Det har också framgått att spionen Stig Wennerström (se 20 juni 1963) kände till planerna på att flygplanet skulle skjutas ned av sovjetisk jakt. Först sommaren 2003 då nyheten publicerades 18 juni, kunde vraket lokaliseras genom spaningar på privat initiativ. Försvarsmakten påbörjade bärgnings-arbeten i oktober samma år vilka dock inte hann slutföras före vintern.14

1952, 16 juni: En Consolidated Canso (Catalina), Tp 47, 47002, ur FV på spaning efter den sedan 13 juni försvunna Douglas C-47, skjuts ned av två sovjetiska jaktflygplan av typen Mikojan-Gurevich MiG 15. Besättningen på Tp 47 räddades av det västtyska lastfartyget Münsterland.

1952, 2 juli: Den första Saab 91B Safir, Sk 50, levereras till F 5 Ljungbyhed som ersättning för Sk 25. 75 st levererades från De Schelde i Holland eftersom Saab är fullt upptaget med tillverkningen av J 29. Den första, 50001, återköptes dock nästan omgående av Saab som skickade den vidare till Japan, där den idag finns på museum.. Saab bygger senare Sk 50C och den första levereras 1 april 1960. Sammanlagt 89 flygplan av typen levererades, 75 Sk 50B och 14 Sk 50C.

1952, 25 augusti: Det första haveriet i förbandstjänst med J 29 där föraren omkommer inträffade vid inflygning för landning på F 16. Förare var löjtnant Rolf Sarder och haveriet det första av liknande haverier eller svåra
tillbud innan man uppmärksammat de speciella krav planet ställde på ”ren” flygning.

1952, 3 oktober: Flygkadetterna startar med sina Mustanger för ett besök i Grekland. Man återkommer den 11 oktober. Två plan hemkommer senare.

1952, 20 december: Det första svenska readrivna nattjaktplanet, De Havilland DH 112 NF.51 Venom, J 33, landar på F 1 Västerås. Sammanlagt 60 J 33 anskaffades. Flygplanet utgick 1960.

1953. Tillverkningen av Saab J 29B börjar. Totalt kom 360 att levereras till FV.

1953. Tvåmotoriga transportflygplanet Percival Pembroke, Tp 83, beställs i 16 exemplar till FV. Ytterligare två plan köptes senare från Danmark.

1953. Bengt Fryklund från flygvapnet genomgår provflygarutbildning vid Empire Test Pilots’ School i Farnborough i England. Han placerar sig som etta vid kursen där samt blir även den förste svensk som passerar ljudvallen. Han är den förste av många svenska flygare som genomgår provflygarutbildning utomlands.

1953, 9 januari: Vid ett haveri i starten från F 4 med ambulansflygplanet Tp 4 (Beech 18R) omkommer den legendariske ambulansflygaren Knut Gunnerfeldt.

1953, 19 mars: Flygvapnets första reaskolplan levereras, De Havilland DH 115 Vampire Trainer T.55, J 28C. Sammanlagt anskaffades 57, därav 12 som modifierats från J 28B av CVM. F 5 Ljungbyhed använde från 1954 även J 28B, stundom omnämnd som Sk 28B, i en allt ökande utsträckning inför en övergång till en mer omfattande jet-skolning vid Ljungbyhed f o m 1956.

1953, 27 april: Omkring 150 st unga flygare utexamineras på Ljungbyhed och får sina gyllene vingar.18 I september blev en mindre kull om 56 flygare klar.

1953, 3 juni: S 29C, spaningsversionen av Saab 29, flyger för första gången.

1953, 6 juni: Vid en stor flygparad, ingående i Stockholms 700-årsjubileum, deltar Saab 210, nu kallad ”Lilldraken”.

1953 augusti: FV får leverans av en Vickers Varsity, Tp 82. Flygplanet är utvecklat ur trafikflygplanet Vickers Viking. Flygplanet användes främst till signalspaning - utgick 1974.

1953, 3 september: Vid en misslyckad molngenomgång störtar tre J 29A ur 3.div/F 16 i Kolmården/Bråviken några kilometer väster om Nävekvarn, varvid piloterna omkommer.

1953, 8 september: En division J 29 ur F 12 Kalmar besöker det danska flygvapnet. Det var första gången J 29 visades utomlands.

1953, 16 september: Flygkadettskolan startar sin årliga utlandsflygning från Uppsala med J 28A och Sk 16. Man har på nedresan till Holland besvär med vädret innan man sedan samlat kom fram till Reims i Frankrike.

1953, 18 oktober: Den fyrsitsiga Saab 91C Safir flyger för första gången.

1953, 21 oktober: Flygvapnets propagandafilm ”Jaktflygare” premiärvisas på Saga-biografen i Stockholm. Regi Helge Sahlin. Filmen var i huvudsak inspelad på F 13 i Norrköping. Tillsammans med spelfilmen ”Gula divisionen” året därpå bidrog den till en kraftig tillströmning av sökande till flygvapnet.

1953, 25 (26?) oktober: En Saab 32 Lansen med Bengt Olow som förare flyger fortare än ljudets hastighet, machtalet 1. Lansen är det första svenskbyggda flygplan som är konstruerat för att klara detta. Hastigheten
uppnåddes efter en lång och brant dykning.

1954, 3 mars: Stockholms-Tidningens guldmedalj för 1953 års främsta flygbragd tilldelas kapten Erdtman Smitt från F 12 i Kalmar som 11 maj 1953 lyckades landa sin J 29:a med hjälp av stabilisatoromställningen sedan
höjdrodret låst sig.

1954, 20 mars: J 29F, Saab 29 med efterbrännkammare och den nya sågtandade vingen, flyger för första gången.

1954 april: Kapten Esse Eriksson, F 5 Ljungbyhed, påbörjar en flerårig flygarkeologisk verksamhet över Skåne. Eriksson utvecklade nya teorier inom det flygarkeologiska området.

1954, 30 april: Den första S 29C, spaningsversionen av Saab 29, levereras. Kamerorna hade rörelsekompenserad filmbana, vilket gjorde att det kunde användas för fotografering på låg höjd i hög fart.

1954, 6 maj: Kapten Anders Westerlund sätter världsrekord på 500250 km sluten bana i en S 29C med medelhastigheten 976,9 km/h.

1954, 20 juni: Det hittills största flyganfallet med skarp ammunition inför publik äger rum i Karlshamns skärgård. Ett sextiotal flygplan deltog, bl.a. Saab T 18B med 57 mm automatkanon.

1954, 30 juni: Under den totala solförmörkelsen gör Radiotjänst ett reportage ovan molnen från en J 28C. Den avgående flygvapenchefen (CFV) Bengt Nordenskiöld tar farväl av flygvapnets personal genom att flyga runt till alla flygflottiljerna med en J 28B.

1954, 1 juli: Den nya flygvapenchefen (CFV), Axel Ljungdahl, tillträder.

1954, september: Under månaden levererar Saab i genomsnitt en J 29 varje dag.

1954, 8 september: Flygkadettskolan startar från Uppsala på sin årliga flygning som detta år går till Belgien med ett antal J 28A och Sk 16. Det handlar om 79 man och 42 flygplan.

1954, 16 november: Vid en förevisningsskjutning på Rosersberg för den etiopiske kejsaren Haile Selassie deltar 130 Saab J 29 och två divisioner Saab B 18B.

1954, 29 november: Filmen ”Gula divisionen” med Stig Olin som regissör har premiär på biografen Royal i Stockholm. Bl.a. medverkade Lars Ekborg, Hasse Ekman, Ann-Marie Gyllenspetz, Sven Lindberg, Lars Ekborg, Mona Malm och Gertrud Fridh. Den byggde på boken "Gyllene vingar" av Lars Widding och medverkande flygplan var J 29 Tunnan. Filmen spelades in på F 8 i Barkarby. Flygteknisk konsult var Sven Lampell som bl a gjorde en looping runt Västerbrons valv med en Saab Safir.

1954, 19 december: Den första Hunting Percival P 66 C Mk 52 Pembroke, Tp 83, levereras till flygvapnet. De första 16 Tp 83 fördelades på F 1 Västerås, F 17 Ronneby och F 14 Halmstad. Det sista av dessa tvåmotoriga transport-flygplan utgick 1977. Förutom för rena transporter hade det även utnyttjats för utbildning av flygnavigatörer för Lansen.

1954, 30 december: Regeringen beslutar i konselj att flygvapnet skall ställa tre B 3 till förfogande för en filminspelning i Tyskland. Det handlar om en filmatisering av Carl Zuckmayers bok om Ernst Udets liv, ”Djävulens general”. Inspelningen ägde rum i Hamburg under januari 1955. Se artikel i Flyghistoriskt Månadsblad 8/1984.

1955. Under 1955 omkom 24 personer i flygvapnet, en ökning med 6 från 1954 års 18 omkomna.

1955, 18 januari: Tolv elever, de flesta f d fältflygare i flygvapnet, påbörjar utbildning vid Ostermans helikopterflygskola på Skå-Edeby utanför Stockholm och på Bromma. Åtta stycken får sedan anställning i företaget.

1955, 17 mars: F 3 förläggs tills vidare på sjön Roxens is för att låta personalen få pröva på primitiva vinterförhållanden.

1955, 23 mars: Hans Neij och Birger Eriksson sätter världsrekord på sluten bana 1 000 km i Saab S 29C. Medelhastigheten var 900,6 km/h.

1955, 25 mars: Slutprov med utrullningshinder för flygvapnet äger rum på Malmen då en J 29 kör in i hindret med 150 km/h. De installerades på alla flottiljflygfält.

1955, 2 maj: Vid molngenomgång havererar fyra J 29A Tunnan ur 3. div/F13 Norrköping i sjön Nedre Glottern 10 km norr om Norrköping, varvid piloterna omkommer.

1955, 8 maj: ”Människocentrifugen” vid flyg- och navalmedicinska nämnden på Karolinska Iinstitutet visas för deltagarna i en pågående flygmedicinsk kontaktkonferens med flygvapenpersonal.

1955, 26 juni: Vid den internationella flygutställningen i Genève imponerar fyra st J 29:or från F 9 med ett väl genomfört program, då bl a rök i de svenska och schweiziska färgerna släpps ut under omformering i en looping.

1955, 27 augusti: Första exemplaret av det engelska jaktflygplanet Hawker Hunter Mk 50, J 34, anländer till F 18 Tullinge. Totalt 120 levererades och blev kvar i tjänst inom flygvapnet till 1968. Några av flygplanen exporterades i samband med avvecklingen.

1955, september: Flygkadettskolans utlandsflygning går till Malta. Mellanlandningar görs i Holland, Frankrike och Italien. Flygningen genomförs med 24 st J 29 samt 4 transportplan. Den 9 september är man åter och landar
på Ljungbyhed.

1955, 25 oktober: Saab J 35 Draken premiärflygs med Bengt Olow som förare. Flygplanet byggdes i en rad versioner och tillsammans med ombyggnader blev det sju olika huvudtyper. Flygplanet kom att vara i tjänst inom flygvapnet mycket längre än man förväntat sig, ända till slutet av år 1998. Sammanlagt byggdes 615 flygplan: 9 prototyper, 543 till flygvapnet, 51 till Danmark och 12 till Finland, monterade av Valmet. Ett antal begagnade svenska plan exporterades efter översyn och ibland modifiering till Finland och Österrike.
Huvudansvarig på Saab för Draken var Erik Bratt.

1955 december: Första Saab 32A Lansen tillförs FV som A 32A. Flygplanet kvarstod i tjänst till 1976. Totalt tillverkades 449 flygplan i versionerna A 32A, J 32B och S 32C. Ett antal Lansen byggdes senare om till målflygplan och till elektronikplattformar, som versionerna D och E. Sista militära flygningen skedde 1997.

1956. Vid flygolyckor inom flygvapnet under 1956 omkom 28 personer. Antalet civila motorflyghaverier var 56 varav 20 inom privatflyget, därav två med dödlig utgång. Jordbruksflyget bidrog med tio haverier.

1956. Flygvapnet spelar in en kortfilm ”Attackflyg” med Helge Sahlin som regissör. Filmen hade premiär 1957.

1956, 26 januari: Saab Draken går genom ljudvallen för första gången, i planflykt och utan ebk.

1956, 4 mars: Fyra A 28B från 2.div/F 14 Halmstad flyger in i nordsidan av Kullaberg. Piloterna omkommer.

1956, 9 mars: Radioreportern Lars Ramsten skildrar i radio hur det känns att krossa ljudvallen. Detta hade skett i en Lansen med Åke Sundqvist vid spakarna.

1956, 15 mars: En Lockheed Constellation i reguljärtrafik från Air France landar på Barkarby – piloterna tror sig vara på Bromma.

1956, 8 maj: Flygvapnets enda Avro Lancaster, Tp 80 (nr 80001, från Försökscentralen), havererar under flygprov med reamotorn RM 6A (Rolls Royce Avon med efterförbrännkammare) i närheten av Linköping. Av de 4 ombordvarande räddade sig två med fallskärm, medan föraren och en mätobservatör omkom.

1956, 24 maj: Riksdagen beslutar om en ny eskaderorganisation för flygvapnet:

E 1, Göteborg: F 6, F 7, F 14 och F 17.
E 2, Ängelholm: F 3, F 9, F 10 och F 12.
E 3, Stockholm: F 1, F 8, F 13, F 16 och F 18.
E 4, Luleå: F 4, F 11, F 15 och F 21.

F 17 Ronneby får sin första A 32A Lansen. Dessförinnan hade FC erhållit ett antal flygplan för utprovning och utbildning. Efter F 17 utrustades F 7 Såtenäs, F 14 Halmstad, F 6, Karlsborg och F 15 Söderhamn med sammanlagt 285 A 32A.

1956, 19 juli: Den första gruppen om sex svenska flygpojkar i det internationella utbytet av flygintresserad ungdom startar sin treveckorsresa till Canada, England och Holland. Senare reser en grupp om fem pojkar till
USA.

1956 augusti: KFF beställer första serien av Saab 35 Draken. Typbeteckningen blev J 35A.

1956, 3 september: Flygkadettskolan startar sin elfte utlandsflygning som denna gång går till Portugal. 81 personer medföljer i tjugofyra J 29:or och fyra DC-3:or. 13 september landar man igen på F 10 i Ängelholm.

1956, 20 september: Den första av 25 Saab Safir 91B-2 levereras till det norska flygvapnet. Flygplansparken kompletterades 21 december 1978 med fem 91B från flygvapnet.

1956, 30 oktober: En Pembroke, Tp 83, 83003, från F 1 Västerås havererar i närheten av Västerås. Av de elva ombordvarande omkom sju. Haveriorsaken var motorskärning p.g.a. olämplig motorolja och dåliga enmotorprestanda.

1956, 14 december: Flygvapnets senaste rekryteringsfilm ”Tills vingarna bär” premiärvisas på biografen Royal i Stockholm.

1957. Flygstabschefen, generalmajor Lennart Peyron, påpekar att J 35 Draken troligen blir Sveriges sista bemannade stridsflygplan. Även utomlands spekulerades i om robotar skulle överta framför allt jaktflygets roll.

1957. Antalet omkomna vid haverier i flygvapnet blev under året 21 personer, en minskning med 25 % från 1956. Flygtiden hade varit ungefär densamma. Enligt Luftfartsstyrelsens statistik inträffade 63 haverier med svenska civila flygplan, varav fem med dödlig utgång.

1957, 7 januari: Saab 32 Lansen i nattjaktversion, J 32B, provflygs för första gången. Den var utrustad med RM6A med svenskkonstruerad ebk, dragkraft 4 880 kp, 6 500 kp med ebk.

1957, 26 mars: Spaningsversionen av Saab 32 Lansen, S 32C, provflygs för första gången.

1957, 14 april: Linjeflygs första reguljära linje, Stockholm - Kalmar, öppnas. Den trafikeras med Douglas DC-3 och på försök under ett år får flygvapnets fält vid F 12 Kalmar användas.

1957 juni: Flygplan och personal från F 11 Nyköping deltar i en stråkfotografering av hela Sverige från en höjd av 10 000 meter. Arbetet pågick under två säsonger i samarbete med Lantmäteriverket.

1957, 20 augusti: 16 De Havilland Vampire, J 28B, säljs till Dominikanska republiken.

1957, 24 september: Flygvapnet meddelar Luftfartsstyrelsen att om den kommande vintern visar på en fortsatt friktionsfri samordning mellan civil och militär trafik som hittils varit fallet i Kalmar, är flygvapnet berett att släppa in reguljär trafik på ytterligare flottiljflygplatser. (Se även notis för november 1961.)

1957 oktober: Saab Safir 91D provflygs första gången.

En grupp på 23 riksdagsmän motionerar om att använda Barkarby och Bromma flygplatser för civilflyget i stället för den planerade flygplatsen vid Halmsjön. Motionen byggde på de skrivelser och förslag i flygplatsfrågan som
förts fram av Bo Lundberg.

1958. Saab J 32B Lansen börjar levereras till FV.

1958. Ur ett utkast till ett deltavingat affärsflygplan från Erik Bratt vid Saab uppstår ett projekt till ett mer konventionellt nytt skolflygplan för FV som kommer att ledas av Ragnar Härdmark. Projektet döptes till Saab 105 och flygvapen-beteckningen blev SK 60.

1958. Under året omkommer 11 personer vid flygolyckor i flygvapnet, att jämföras med 21 omkomna under 1957. Flygtiden var i stort sett oförändrad.

1958, 4 februari: Modifierade Lansenplan är vad vi främst skulle vilja ha som atomvapenbärare säger en representant för flygvapnet vid Folk och Försvars årliga konferens. Missiler var av mindre intresse.

1958, 15 februari: Första serieflygplanet av J 35A Draken provflygs. Leveranserna till F 13 Norrköping började 8 mars 1960.

1958, 20 februari: Flygförvaltningen köper tolv flygkroppar från De Havilland för ombyggnad av J 28B till J 28C.

1958, 12 mars: Två helikoptrar Boeing Vertol 44, Hkp 1, anländer till Torslanda flygplats i Göteborg och är de första av elva som anskaffats till marinen och två till flygvapnet. De hade monterats i Tyskland och flugits till Torslanda. Senare leverade exemplar monterades vid Ostermans verkstäder i Södertälje. Marinens 1. hkpdiv sattes upp på Bromma och flyttade under 1961 till Berga. 2. hkpdiv organiserades på Torslanda för att flytta till Säve, när F 9 Säve lades ned 1969.

1958, 21 april: Under samövning med luftvärnet störtar en J 29 från F 10 i Ängelholm vid ett fingerat anfall mot luftvärnspjäser i oljehamnen i norra Malmö. Föraren omkom.

1958, 10 maj: Löjtnant Stefan Båld från F 12 får vid en ceremoni i samband med en stor flygdag i Västerås Stockholms-Tidningens guldmedalj för 1957 års främsta flygbragd. Bålds plan kolliderade med en fågel som krossade huven, men trots att Båld skadades svårt lyckades han landa planet.

1958, 12 maj: Flygkadetterna vid F 20 i Uppsala startar på sin årliga utlandsresa som denna gång går till Turkiet. Man flyger med 27 st J 29 samt 4 DC-3 transportplan och återvänder hem den 23 maj.

1958, 12 maj: Den av överbefälhavaren tillsatta utredningen angående totalförsvarets helikopterbehov föreslår att varje försvarsgren själv förvaltar sin materiel, men att i besparingssyfte viss samordning sker beträffande
materielanskaffning. Dessutom föreslås att försvarsgrenarnas förberedande flygutbildning om 50 timmar på flygplan bör förläggas till F5, Ljungbyhed.

Vidare föreslås att arméns helikopterverksamhet skall förläggas till Bodens flygfält och att intill 1962 12 lätta och 7 medeltunga helikoptrar bör anskaffas. Anskaffning av STOL-flygplan bedömdes vara en fråga att lösa efterhand.

1958, 28 juni: Fyra Sk 16 och ett transportplan med 12 man från flygvapnet flyger från Västerås för att på FN:s begäran till Sverige delta i FN:s insatser UNOGIL för att bringa ordnade förhållanden i Libanon där oroligheter utbrutit. Senare fick gruppen förstärkning liksom mer lämpade spaningsflygplan (icke-svenska) samt helikoptrar. Flygverksamheten avslutades 26 november.

1958 25 augusti: På Flygförvaltningens förslag införs inom Flygvapnet beteckningen jetmotor i stället för det tidigare använda reamotor. Benämningen ”jet” hade då redan fått genomslag i medier.

1958 september: S 32C Lansen börjar levereras till F 11 Nyköping.

1958, 14 september: En flygdag äger rum på F 10 i Ängelholm. Dagarna efteråt inkommer många rapporter att en ljudvallsbang orsakat stora skador. Enligt en krönikenotis i ”Ett år i luften” torde hela nettot från flygdagen gå
åt för att betala skador i form av krossade fönsterrutor, att en äldre person slungats omkull m m.

1958, 24 september: Den första av fyra De Havilland NF.51 Venom, J 33, överförs till Svensk Flygtjänst för målflygning på den nyetablerade Robotförsöksplats Norrland, RFN, i Vidsel. Registreringen blev SEDCA/
B/C/D. DCA och DCD överfördes 1968/69 till Flygvapenmuseum.

1958 oktober: J 32B Lansen börjar levereras till F 12 Kalmar.

1958, 28 oktober: Den sista flygningen med Junkers Ju 86B, B 3, sker vid F 1 Västerås.

1958, 7 november: Vid träning med den s k Hagegårdgruppen, en uppvisningsgrupp med fem J 29 vid F 16, kolliderar två plan vid Ärna och gruppledaren Bengt M Hagegård och Jan A Söderberg omkommer.

1958, 9 december: I en kommuniké bemöter flygvapnet påståenden om att militär trafik äventyrar den civila flygsäkerheten; man följer helt de internationella bestämmelserna. Det nämns att koordineringen mellan trafik på Barkarby och Bromma är svår men att den nya gemensamma militära och civila radarövervakningen på Bromma är av godo. Vad beträffar civilt jetflyg anser man att även om luftleder 1960 kommer att inrättas över 6.000
meter, så bör de bara hållas öppna då civil trafik så kräver.

1959. Saab J 35A Draken börjar levereras till FV. Flera versioner kom att följa och flygplanet blev ett av FV:s mångsidigaste flygplan.

1959. Saab S 32C Lansen börjar levereras till F. F 11 Nyköping erhåller ett fyrtiotal exemplar.

1959. English Electric Canberra, inköps i två exemplar till FV där de som Tp 52 gjorde tjänst som signalspaningsflygplan till 1974.

1959 januari: Sud-Aviation 3130 Alouette II, Hkp 2, börjar levereras till marinen som fick tretton. Armén fick tolv och flygvapnet tre. Sju överfördes 1969 från armén till flygvapnet.

1959, 20 mars: Föraren Ingemar Persson och passageraren, värnpliktig Nils Borg, räddar sig ur en De Havilland Venom, J 33, i en och samma fallskärm. Deras flygplan hade brutits sönder vid skjutning mot markmål på
Kärnskogsmossen i närheten av Askersund.

1959, 15-16 maj: Vid en nattlig hangarbrand på F 1 i Västerås förstörs fyra J 32B Lansen och en TP 83 Pembroke, som användes för utbildning av navigatörer till Lansenplanen.

1959, 19 maj: Flygkadettskolan startar sin årliga flygning. Man flyger till England, där man besöker Cranwell, Odiham och London. På vägen besöks Västtyskland och Norge.

1959, juni: Vid den stora flygutställningen i Paris visas Draken upp internationellt för första gången. Ceylon Utterborns flygning imponerar vilket bl a engelska The Times uppmärksammar.

1959, 10 oktober: Flygvapnet köper utrustning för det elektroniska luftbevakningssystemet ”modell 60” för ca 22 miljoner kronor från Marconi i England. ”Systemet motsvarar det amerikanska Sage och begagnar liksom
detta elektroniska databehandlingsmaskiner och elektroniskt minne” berättar krönikören Bill Bergman i ”Ett år i luften”.

1959, 29 oktober: Sveriges lag segrar i VM i flygmilitär femkamp för femte året i följd. Tävlingarna hålls i Göteborg. Individuell segrare blir Ove Glemin.

1959, 29 november: J 35B Draken flyger första gången. Det är en ombyggd J 35A (35011), försedd med RM 6B-motor och ebk 66. Leverans till förband skedde från februari 1962 och versionen.fanns i operativ tjänst fram
till F 18 Tullinge upphörde som jaktförband 1974.

1959, 4 december: Ett norskt charterplan på väg från Oslo till Arboga får problem med navigations- och radioutrustning. Vädret var också dåligt och planet fortsatte mot Stockholm. Med hjälp av en J 34 och en Sk 16 från Barkarby kunde planet ledas till landning på Bromma.

1960. Flygvapnets Markstridsskola, FMS, etableras i Halmstad.

1960, 1 februari: Det första av två tvåmotoriga jetflygplan English Electric Canberra B.2, Tp 52, inköpta av FV, anländer till F 8 Barkarby. Tp 52 användes till 1974 för signalspaning och utprovning av teleteknisk utrustning. 52001 finns nu på Svedinos Bil- och Flygmuseum i Ugglarp i Halland och 52002 på Flygvapenmuseum.

1960, 8 mars: Bråvalla flygflottilj, F 13, mottar de två första serieflygplanen av typ J 35A Draken, och blir den första Draken-flottiljen.

1960, 23-26 april: Vid 20-års minnet av Finska Vinterkriget 1939-1940 gör svenska veteraner en minnesresa Luleå-Kemi-Rovaniemi-Markäjärvi-Haparanda-Luleå. Kransnedläggning sker vid hjältegravarna vid Kemi
Kyrka, Rovaniemi och Kemijärvi kyrka och minnesstunder vid frivilliggraven, Dyrssen-stenen och Salla kyrka. Besöket uppmärksammades mycket i Finland med några helsidesartiklar i dagstidningar, uppställningar av
militär osv.

1960, 17 maj: Flygkadettskolans årliga utlandsflygning startar från F 10 i Ängelholm. Färden går mot Jugoslavien dit man flyger med tre divisioner J 29 och två transportplan. 78 personer deltar, däribland 36 kadetter.

1960, 1 juli: Torsten Rapp efterträder Axel Ljungdahl som chef för flygvapnet (CFV).

1960, 22 juli: Delar av den svenska FN-bataljonen i Gaza flygs till Kongo och landar i Leopoldville. Senare kommer svensk personal att tjänstgöra i Kongo för den transportflygverksamhet FN sätter upp där.

1960, augusti: Samövningar mellan Helikopterskolan och 1. divisionen F 15 äger rum som syftar till att klarlägga jaktflygets möjlighet att upptäcka och nedkämpa helikoptrar.

1960, 24 augusti: Två värnpliktiga omkommer vid en olycka på F 12 i Kalmar då vådaskott avlossas från ett bogserat flygplan Lansen J 32B.

1960, 30 september: SAS inlämnar en skrivelse till luftfartsmyndigheterna i Sverige och Danmark i vilken man önskar en flyttning av F 5 Ljungbyhed, eftersom dess verksamhet anses störa flygtrafiken runt Kastrups flygplats
i Köpenhamn. Flyglärarna på F 5 föreslog i stället att Kastrup skulle flyttas.

1961, oktober: Norrbottens flygbaskår F21 i Luleå, som omfattar en spaningsdivision, tillförs en allväderjaktdivision med J 32B Lansen och därmed omvandlas kåren till flygflottilj.

1960, 12 oktober: Sedan grundläggande flygutbildning genomförts i F 5 regi på Rinkaby flygfält påbörjar arméflygkurs 1960/61 grundläggande helikopterutbildning i marinens regi på Norrtälje flygfält.

1960. Flygvapnet ges tillstånd att ge ut en periodisk skrift med namnet ”Flygvapennytt”. Den avses komma ut med sex nummer om året. (När startades den; troligen först några år senare?) Den lades ned 2003.

1960, 26 oktober: 7 personer på marken dödas när en A 32A Lansen från F 6, Karlsborg, slår ned i mangårdsbyggnaden på Vikbo gård nära Kolsva sedan föraren efter ett motorstopp på ca 500 meters höjd stigit upp i moln och där lämnat planet med katapultstol. Ytterligare en person avlider senare.

1960 december: Saab startar produktion av en tvåsitsig version av Draken, Sk 35C. Totalt 25 ex. levererades till F 16 Uppsala. Sk 35C var ombyggda J 35A.

1960, 27 december: Saab J 35D flyger med RM 6C, Rolls Royce Avon Mk 60, på 7 755 kp med ebk. Samma motortyp användes i alla senare versioner av flygplanet.

1961, 10 januari: Flygvapnet meddelar att man avser skaffalandningsradar-anläggningar, GCA (Ground Control Approach), till en början till fyra flygflottiljer.

1961, 15 januari: Vid striderna i Kongo blir en svensk tågeskort anfallen vid Bukama 9 mil sydost Kamina varvid tre soldater sårades. Helikopterföraren Anders Bengtsson (från marinens 1. hkpdiv) hämtar med Sven-Erik Everstål som bisittare under beskjutning upp de sårade svenskarna och även, från ett annat ställe, en belgisk läkare med sin Sikorsky S-55. Bengtsson hedrades senare med Stockholm-Tidningens flygarmedalj där juryn ansåg att han visat personligt mod, parat med kallt omdöme och stor flygskicklighet.

1961, 11 februari: En av de största krigsmaterielbeställningar som Sverige gjort i England unde de senaste åren bekräftas. Det handlar om utrustning för luftförsvarscentraler som skall levereras under en lång tid. I utrustningen, som tillverkas av det engelska Marconibolaget, ingår ”en viss typ av elektronhjärnor som utför kalkyler rörande positioner av angripande flygplan och samordnar försvarsåtgärder mot angriparen från försvarets jaktplan och luftvärn” enligt ”Ett år i luften” 1961-62.

1961, 12 eller 14 februari: En J 35 Draken passerar ljudvallen över Kolmården på 8 000 meters höjd i ovanliga luftskiktningsförhållanden och cirka 250 hustak skadas i Sandbyområdet i Norrköping. Två år senare betalades
en skadeersättning på 207 288 kronor ut.

1961, 18 april: En Hkp 2 från Helikopterskolan deltar i sökandet efter och finner en fältflygare, Hans O Rogberg, som hoppat fallskärm från sin A 32 Lansen i närheten av Arvidsjaur sedan han under lågflygning kolliderat med en torrfura.

1961, 2 maj: Flygkadetterna startar sin årliga utlandsflygning som detta år går mot södra Frankrike. Man är tillbaka den 12 maj i Uppsala.

1961, 4 juni: Fänrik Rolf Clementson från F 17 tilldelas Stockholms-Tidningens guldmedalj ”för svensk flygargärning” för att han räddat sig själv, navigatören och planet, en A 32 Lansen, ur en mycket unik och kritisk situation.

1961, 6 juli: J 29F börjar levereras till Österrike. Sammanlagt såldes 30 flygplan som utgick ur flygvapnet när J 35 Draken tillfördes. Förare och tekniker utbildades vid F 15 Söderhamn och F 9 Säve.

1961, september: Flygvapnets Signalskola, FSS, flyttar till Halmstad från Västerås och etableras som Flygvapnets sambands och stabstjänstskola.

1961, 13 september: En A32A Lansen från F 7 störtar i närheten av Bäl på Gotland efter att ha fått motorstopp i samband med raketskjutning mot ett mål vid kusten nära Slite. De två ombord räddar sig med fallskärmshopp.

1961, 23 september: Regeringen beslutar att ställa ett mindre antal jaktflygplan till FN:s förfogande för tjänstgöring i Kongo.

1961, 30 september – 4 oktober: Fem Saab J 29B från F 10 Ängelholm flygs till Kongo och anländer till Leopoldville för FN-tjänst. En ny förbandsbeteckning, F 22, används för det svenska jakt- och spaningsflyget inom FN-styrkorna. Ytterligare flygplan tillfördes, två S 29C och senare ytterligare fyra J 29. Från arméns artilleriflygskola hade tidigare sex Piper Super Cub, Fpl 51, ställts till förfogande i Kongo redan i juli 1960 men kom aldrig att användas där utan transporterades tillbaka till Sverige.

1961, 30 september: Kungl. Hallands flygflottilj, F 14, läggs ned.

1961, 1 oktober: Kungl. Hallands flygkår, F 14, uppstår efter att flottiljen har lagts ned. F 14 blir ett skolförband.

1961, 1 oktober: Ny flygvapenchef (CFV), Lage Thunberg, tillträder. Han efterträder Torsten Rapp som blir ÖB. Rapp efterträder Nils Swedlund.

1962. Flygvapnets Tekniska Skola, FTS, etableras i Halmstad efter flyttning från Västerås.

1962. Ett exemplar av tvåmotoriga STOL-flygplanet De Havilland DHC-4 Caribou, Tp 55, anskaffas för utvärdering av FV. Fpl inhyrdes från DHC från september 1962 till mars 1965.

1962 februari: Den medeltunga transporthelikoptern Agusta Bell AB 204A, Hkp 3, börjar levereras; tio till flygvapnet och sexton till armén.

1962, 14 februari: 50-årsminnet av av Sveriges förste militärflygares, löjtnanten i Kungl. Flottan Olle Dahlbeck, insats högtidlighålls på Kungl. Roslagens flygkår, F 2 i Hägernäs. Bl a sker kransnedläggning vid flygkårens
minnessten för stupade flygare av cheferna för flygvapnet (CFV) och marinen, Lage Thunberg respektive Åke Lindemalm.

1962, 27 april: Vid examen på Krigsflygskolan på Ljungbyhed får 25 elever sina vingar. Gallringen har uppgått till 63 procent.

1962 maj: Skolversionen av Saab 35 Draken, Sk 35C, börjar levereras till F 16 Uppsala.

1962, 10 maj: Flygkadettskolan beger sig på sin årliga utlandsflygning som går till Österrike via Holland. Starten blir något försenad på grund av dåligt väder.

1962, 29 juni: Vid officersexamen i Uppsala utnämns 46 nya fänrikar i flygvapnet.

1962, 6 juli: Vid fältflygarexamen på Ljungbyhed examineras 22 elever.

1962, 9 augusti: Malmö Flygindustris MFI-9B provflygs. Flygplanet var en utveckling av BA-7 och MFI:s första serieflygplan. En BA-4B, SE-XBS, hade tillverkats av MFI 1965/66. MFI-9 byggdes i Sverige och på licens utomlands. Flygplanet provades även av FV i tio exemplar för skolningsändamål med beteckningen Fpl 801.

1962, 10 augusti: Sverige vinner VM-titeln i flygmilitär femkamp med ett lag bestående av Bengt-Åke Andersson, Hans Andersson, Göran Bertilsson och Lars-Folke Blom samt Erik Öivert som reserv.

1962, 2 september: Militärflygets 50-årsdag firas på Malmslätt i dåligt väder med 80 000 åskådare. Kung Gustaf Adolf avtäcker en minnessten över Carl Cederström. Fritz Crona flyger ”monoplanet” från 1912, med användande av 28 liter ricinolja som inköpts från Linköpings apotek. Två J 35 från F 13 i Norrköping kan genomföra ett uppvisningsprogram på lägsta höjd.

1962, 9 september: Vid en flygdag i Gällivare störtar en J 32B Lansen. De två ombord omkommer.

1962, 15 september: Ett transportflygplan De Havilland Canada Caribou, Tp 55, landar på F 7 Såtenäs efter flygvapnets första atlantflygning någonsin. Flygplanet hade hyrts in för utprovning och återvände till Canada i mars 1965 när flygvapnet i stället beslutat sig för Lockheed Hercules, Tp 84.

1962, 27 september: Vid höstens fältflygarexamen på Ljungbyhed examineras 21 elever i närvaro av chefen för flygvapnet (CFV), Lage Thunberg.

1962 november: Ytterligare fyra J 29B tillförs FN-trupperna i Kongo.

1962, 6 december: Flygvapnet och Saab lättar litet på sekretessen kring flygplan 37 som döps till Viggen.

1963. Kungliga Norrbottens flygbaskår vid Luleå ombildas till Kungliga Norrbottens flygflottilj, F 21.

1963. Första exemplaret av helikoptern Boeing Vertol 107, Hkp 4, levereras till flygvapnet. Samtliga helikoptrar av denna typ överfördes senare till marinen.

1963. Under året omkommer 30 personer i samband med militär flygverksamhet, varav en person vid motorprov på marken samt en radioreporter och en fotograf medföljande en helikopter.

1963, 18 januari: Chefen för flygvapnet (CFV) lägger fram förslag om effektivisering av flygsäkerhetstjänsten.

1963, 7 februari: Fyra svenskar som tjänstgjort vid FN-insatsen i Kongo får Vasamedaljen i guld av åttonde storleken för ”synnerligt mod och behjärtat handlingssätt”. De är flygkapten Anders Lundqvist, trafikflygare Billy Nilsson, radiotelegrafist Sven Kempe och flygmekaniker Thorbjörn Bergh.

1963, 25 april: Vid Krigsflygskolan på Ljungbyhed utexamineras 40 elever, fördelade på 28 officersaspiranter, 5 flygingenjörsaspiranter och 7 meteorologaspiranter.

1963, 6 juni: En grupp flygkadetter anträder den årliga resan, denna gång till England dit man anländer till Binbrook.

1963, 7 juni: Den 25:e internationella flygsalongen i Paris öppnas. Svenska flygvapnet deltar med en uppvisningsgrupp med fyra J 35 Draken under ledning av kapten Per Fogde (?). Saab och Svenska Flygmotor
deltar också med bl a flygplan och motorer.

1963, 20 juni: Flygöversten Stig Wennerström anhålls skäligen misstänkt för spioneri. Den rättegång som följde visade att Wennerström under femton års tid varit knuten till den sovjetiska underrättelsetjänsten och bedrivit grov olovlig underrättelseverksamhet både om svenska och utländska militära förhållanden. Wennerström dömdes 12 juni 1964 till livstids fängelse. Han frigavs villkorligt 6 september 1974.

1963, 27 juni: Spaningsflygplanet S 35E Draken provflygs för första gången.
1963, 29 juni1 juli (?): Saab 105 premiärflyger med Karl-Erik Fernberg vid spakarna och en beställning på 150 flygplan har lagts av flygvapnet hos Saab. Flygplanet fick flygvapenbeteckningen SK 60 och kom att användas som skolflygplan, som lätt attackflygplan och i en version med vidvinkelkamera för 70 mm film. Även en sambandsversion med plats för fyra personer producerades. Tillsammans med en version med kraftigare motorer,
varav 40 exporterades till Österrike, uppgick tillverkningen av flygplanet till 192 plan. Flygplanet byggdes i versionerna SK 60A, SK 60B, SK 60C, SK 60D, SK 60E och 105 G/OE.15

1963, 1 juli: Norrbottens flygbaskår, F 21 i Luleå blir Kungliga Norrbottens Flygflottilj, F 21.

1963, 5 juli: Stockholmstidningens guldmedalj för 1962 års främsta flygarbragd tilldelas löjtnant Bertil Eriksson vid F 3.

1963 augusti: Kvarvarande flygplan från F 22 i Kongo, fem J 29, flygs hem till Sverige.

1963, 8 november: Vid motorstopp på en J 29 lyckas kadett Gunnar Tenghed, trots att piloten hade få flygtimmar på J 29, ta sig ned på F 4 Östersund, från en höjd av 11 000 m, ett avstånd på 60 kilometer och till största delen utan marksikt.

1963, 17 december: Vid flygarexamen på Ljungbyhed befordras 22 elever till fältflygare av andra graden (furir). Samtidigt avslutades grundläggande flygutbildning för sju blivande helikopterförare ur marinen.

1964. För flygvapnet blir 1964 det bästa året hittills vad avser antalet omkomna. 9 personer omkom under året, medan inte mindre än 26 dödsoffer krävdes 1963.

1964. KFF bemyndigas att hyra en Lockheed C-130E Hercules för utvärdering som transportflygplan inom flygvapnet. Se notis för 18 december.

1964, 3 februari: Vid en evakuering av personal vid en missionssationstation i Kongo uppstår stridigheter varvid en av FN-flygets obeväpnade Otter-plan med Thorwald Glantz och Stig von Bayer som besättning gör en förtjänstfull insats för att hindra milisens framryckning för vilken de senare tilldelades Vasamedaljen i guld i 8:de storleken.

1964, 6 mars: Flygförvaltningen får bemyndigande att beställa ett drygt hundratal skolflygplan av typ SK 60 (Saab 105).

1964, 22 maj: Vid en av FN-flygets inspektionsflygningar i Kongo med fanjunkare G. Elgh som förare blev planet beskjutet. Motorn skadades och Elgh måste landa på en smal landsväg. Alla 5 personer ombord klarade
sig oskadda och blev undsatta av en FN-konvoj. Elgh tilldelades för detta senare Stockholm-Tidningens flygarmedalj.

1964, 24 maj: För sina insatser i Kongo tilldelas fältflygaren Jan Erik Norlund Stockholms-Tidningens flygarmedalj för 1963. ST:s minnesmedalj tilldelades samtidigt de vid flygföretagen mot Kolwezi medverkande Axel Barthelson, Gilbert Casselsjö, Åke Christiansson, Tönnies Finke, Bjarne Gustavson, John-Erik Jönsson, Olof Lindström, Bertil Nordström och Carl Gustaf Wesslén.

1964, 12 juni: Flygkadetterna återkommer till Uppsala efter årets utlandsflygning till Holland och Schweiz.

1964, 13 juli: En beställning från Kungliga Flygförvaltningen på 130 st skolflygplan typ 60 (Saab 105) till ett värde av 155 942.660 kr ankommer till Saab. Ordern utökades senare med ytterligare 20 plan.

1964, 18 december: Regeringen medger att Flygförvaltningen får hyra ett amerikanskt transportflygplan av typ Lockheed Hercules under tiden 1 mars – 31 december 1965. Kostnaderna beräknas till 1,2 miljoner kr. (Planet
kom att inköpas i september.) Det tidigare provade DHC 4 Caribou anses inte fylla kraven.

1965. Spaningsflygplanet S 35E Draken börjar tillföras F 11 Nyköping. Sammanlagt levererades 60 flygplan. Med fyra fälltankar hade S 35E den längsta aktionsradien av de olika versionerna. Flygplanet ersattes 1979 av
spaningsversionen av Saab 37 Viggen.

1965. Under året omkommer 12 personer vid haverier i flygvapnet.

1965, 8 februari: Den svenska flygfilmen ”Flygplan saknas” har premiär på biograferna Kaparen och Victoria i Göteborg och visas 15 november på Astoria, Plaza och Victoria i Stockholm. Den handlade om en besättning på
en S 32C Lansen. Regi Per Gunwall och med medverkande Olle Johansson, Birgit Nordin, Runar Martholm, Ulla Edin och Arne Nyberg. I en pregnant biroll syns Jan-Åke Berg, senare ordförande i SFF. Mycket var bra tänkt men mindre väl realiserat menar Bertil Skogsberg i sin bok ”På filmens vingar” medan recensenterna var mer rakt på sak nedgörande.

1965, 8 februari: En fältflygarkurs om 23 elever utexamineras på Ljungbyhed.

1965, 4 mars: Det av flygvapnet hyrda Lockheed C-130E Hercules, Tp 84, landar på F 7 Såtenäs. Flygplanet inköptes i september 1965.

1965, 12 maj: Ett Bloodhound-förband visas upp på F 8, Barkarby. Denna luftvärnsrobot RB 68 kom att ingå i krigsorganisationen i flygvapnet under drygt 12 år.

1965, 24 maj: Flygkadettskolan startar på sin årliga flygning, denna gång till Italien via Västtyskland.

1965, 18 juni: De enskilda flyguppvisningarna på den internationella flygutställningen i Paris inleds, varvid Göran ”Boris” Bjuremalm flyger Draken. Vidare deltar två svenska 4-grupper Draken från F 16 och F 18.

1965 augusti: En grupp Hawker Hunter från Schweiz anländer till F 12 Kalmar för skjutningar över internationellt vatten. Det var första gången utländskt militärflyg opererar från svenskt territorium.

1965, augusti: Den första leveransen av S 35 Draken som ska ersätta S 32 Lansen sker på F 11.

1966. Under året omkommer vid flygolyckor inom flygvapnet 6 flygare. Det inträffar två haverier inom arméflyget varvid tre personer omkommer.

1966, 25 februari: Stockholms-Tidningens guldmedalj för 1965 års främsta flygarbragd tilldelas fältflygaren Lars Erik Eriksson från Stora Tuna och F 6.

1966, 8 maj: Kungl Göta Flygflottilj, F 9; firar 25-årsjubileum med stor flygdag och över 40 000 åskådare.

1966, 5 juni: Under en flygdag vid F 4 i samband med flottiljens 40-årsjubileum havererar en SK 16 varvid de två ombordvarande omkommer. Haveriet inträffade utom synhåll för publiken och flyguppvisningen fortsatte.
Först efter uppvisningen slut berättade speakern om olyckan och flaggorna sänktes på halv stång. Haveriet inträffade under fingerad luftstrid med en annan SK 16.

1966, 7 juni: Flygkadettskolan ger sig iväg på sin årliga utlandsflygning som detta år går till Västtyskland.

1966, natten 28-29 juli: Fjorton J 35 Draken flyttas från F3 i Malmslätt till Saabfältet eftersom start- och landningsbanorna skall byggas om på Malmen. Planen bogseras genom Linköpings gator nattetid efter en noggrann planering.

1966, 19 augusti: Flygvapnets första TP 84 Hercules skadas då den vid en förövning till en uppvisning med fallskärmsjägare skall starta från det inte tillräckligt bäriga Flugebyfältet norr om Karlsborg. Högra sidans hjul
skar ned i den lösa marken. Planet lättades men vid försök att med motorernas hjälp få det framåt skar vänstra sidans hjul ned varvid vänster yttermotor bröts loss och slungades in mot kroppen. (Se artikel i SFT 1/2003 av Karl-Axel Hansson.)

1966, oktober: Efter omskolning på F1 i Västerås för instruktörsgruppen på F4 anländer de första J 32B till Frösön, som ska ersätta flottiljens J 29 Tunnan.

1966, 1 oktober: Flygvapnets haverikommission ersätts av Försvarets haverikommission med ansvar för utredning av alla militära flyghaverier.

1966 november: K.M:t tillsätter en utredning under Kommunikations-departementet för att utreda flygtrafikledningen, såväl civil som militär.

1966, 8 november: Flygfilmen ”Flygplan saknas” har premiär på biograferna Kaparen och Victoria i Göteborg och 15 november 1965 på Astoria, Plaza och Victoria i Stockholm. Den handlade om en besättning på en S 32C
Lansen. Regi Per Gunwall och medverkande Olle Johansson, Birgit Nordin, Runar Martholm, Ulla Edin och Arne Nyberg. I en pregnant biroll syns Jan-Åke Berg, senare ordförande i SFF.

1967. Saab 29 Tunnan, utgår ur tjänst som krigsflygplan men används som målflygplan till 1974. Ett exemplar av dessa hölls flygdugligt tills flygvapnets 50-årsjubileum 1976. Under åren hade 661 exemplar i olika versioner tillverkats.

1967. Saab 105, SK 60, börjar ersätta De Havilland Vampire, J 28C, som skolflygplan.

1967. Under året omkommer 8 flygare inom flygvapnet.

1967, 25 maj: Fanjunkare Sune Brykt omkommer då en fyrgrupp SK 60 i Ljungbyhed tränar inför en kommande uppvisning i Paris. Detta är det första SK 60-haveriet med dödlig utgång. (?)

1967, 28 augusti: Första vänskapsbesöket utanför Sovjetunionen med stridsflyg görs av tio Mikojan-Gurevich MiG 21 på F 16 Uppsala.

1967, 1 augusti: Flygvapnets målflygdivision uppsätts vid F 3 Malmen.

1967, 2-4 september: Chefen för armén ställer FPL 51, HKP 2 och HKP 3 till länspolischefernas förfogande i samband med omläggningen till högertrafik 3 september. Även marinen och flygvapnet deltar med HKP 2 respektive HKP 3.

1967, 1 december: I ett betänkande föreslår landshövding Eric Wesström att F 18 och F 2 läggs ned 1972 resp. 1971. (Se även senare notiser. F 18 nedlades som jaktflottilj 1974 men annan verksamhet fortsatte, bland annat
olika skolor som flyttades från F 2 vid dess nedläggning 1974 till F 18-området varvid Flygvapnets Södertörnsskolor uppstod.)

1968. Flygstabschefen Claes Henrik Nordenskiöld förordnas som tillfällig chef för flygvapnet (CFV).

1968. Inom försvaret finns nu 88 helikoptrar. Flygtidsuttaget 1 juli 1967 – 30 juni 1968 är 14.058 timmar varav 1.405 timmar är förhyrda.

1968, 12 januari: Två Vertolhelikoptrar från F 11 räddar fem besättningsmän från det västtyska fartyget Merkur under dramatiska förhållanden.

1968, 9 juni: F 16 i Uppsala firar sitt 25-årsjubileum med en flygdag. I samband härmed får Gunnar ”Spökis” Andersson Aftonbladets flygarbragdmedalj för ”visade prov på personligt mod, framåtanda och hjälpvillighet, parad med säker bedömning av risker och egen förmåga”.

1968 hösten: Artilleriflygskolan flyttar mörkerflygningsövningarna till F11, Skavsta, sedan idrottsplatsen intill Brandholmen försetts med intensivt lysande strålkastare.

1968, 16 september: Farnborough-utställningen öppnas vid vilken Ceylon Utterborn visar upp J 35 Draken.

1968, 1 oktober: Stig Norén utnämns till chef för flygvapnet (CFV). Företrädaren, Lage Thunberg har under juni månad utsetts till krigsmaterielinspektör.

1969 februari: 1966 års utredning av trafikledningsfunktionen avger sitt första betänkande där man bl.a. föreslår en central utbildning av trafikledare för Luftfartsverket och flygvapnet. Utbildningen vid Trafikledarskolan, baserad vid Sturup, påbörjades september 1974.

1969, februari: Jaktdivisionen vid F 21 i Luleå tar avsked av sin första flygplanstyp, J 32B, som varit i tjänst sedan jaktdivisionen uppsattes 1961.

1969, 30 juni: Kungliga Göta flygflottilj, F 9 Säve, läggs ned. F 7 Såtenäs övertar sektorflottiljfunktionen.

1970. Försvarets materielverk beställer hos Saab-Scania serietillverkning av ett amerikanskt instrumentlandningssystem för flygplan 37 Viggen, TILS (Tactical Instrument Landing System). Utrustningen tillverkas i USA och använder till skillnad från ILS mikrovågsfrekvenser vilket gör TILS mer okänsligt för terrängens inverkan.

1970. Flygvapnet börjar vid urvalet av förare ta i bruk ett psykologiskt test, Defense Mechanism Test, DMT, utvecklat av den svenske psykologen Thomas Neuman på basis av tidigare arbete av Ulf Kragh. Testet presenteras
översiktligt i Flygrevyn nr 4/1976.

1970 april: Saab påbörjar konvertering av ett antal SK 60 till Sk 60B för att flygplanet även skall kunna klara attackuppgifter. Ett antal SK 60 konverterades även till SK 60C, utrustade med en 70 mm vidvinkelkamera i
nosen för spaningsändamål.

1970, 26 maj: En J 35 Draken från F 18 störtar i havet sydost om Herrvik på Gotland och föraren omkommer.

1970, 24 september: En J 35 Draken från F 13 störtar nära Kräklingbo på Gotland under avancerad flygning varvid föraren omkommer.

1970, oktober: De tre sista S 29C, från målflygdivisionen F3, gör en sista landning på F14. Där ska de ingå som övningsobjekt i den blivande brandförsvars- och räddningsskola som senare ska startas.

1970, 1 oktober: Stig Synnergren efterträder Torsten Rapp som ÖB.

1971 januari: Skolflygplanet Scottish Aviation Bulldog, SK 61, tas i bruk på F 5 Ljungbyhed.

1971, 23 februari: Den första serietillverkade AJ 37 Viggen flyger för första gången. System Viggen kom att vara i flygvapentjänst i hela 34 år, till hösten 2005. Första Viggen-flottilj var F 7, Såtenäs.

1971, 10 juni: Två A 32A Lansen från F 7 Såtenäs kolliderar på låg höjd i närheten av Järpås. Alla fyra besättningsmännen omkom.

1971, 18 augusti: En belgisk flygofficer, Jaques Dewaelheyns, skjuter av misstag ut sig ur en SK 60 och landar med fallskärm nära Delary i södra Småland medan föraren Bengt Damberg återvänder till Ljungbyhed där han
landar.

1971, 14 september: Den första serietillverkade AJ 37 Viggen havererar vid landningen på Malmen. Vid reversering åkte flygplanet av banan och fattade eld. Föraren Lars Bandling undkom oskadd.

1971, 3 oktober: Två J 35 Draken från F 1 i Västerås landar av misstag på Brandholmens lilla flygplats i Nyköping i stället för på F 11 i Skavsta som avsett.

1972, 17 mars: I regeringens försvarsproposition föreslås bl.a. att antalet jaktdivisioner skall minskas från 20 till 10 och att luftförsvarsroboten Bloodhound, RB 68, dras in.

1972, 12 april: Två MiG-21 från DDR flyger in över Skåne och kommer ända till Osby innan de vänder om. En beredskapsrote som just landat hinner skickas upp och kan identifiera planen.

1972, 6 oktober: Regeringen omvandlar Stig Wennerströms livstidsstraff till 20 års fängelse. Det innebar att han senare kunde friges villkorligt i juli 1974 sedan han avtjänat tio år av sitt straff.

1972, oktober: Den sista av 58 beställda SK 61 Scottish Aviation ”Bulldog” levereras den 23:e till F5. Dessutom innehar Armèn 20 st.

1972, 1 december: F 14 Halmstad omorganiseras till Flygvapnets Halmstadsskolor.

1973, 19 mars: En förare från F 15 Söderhamn omkommer, då han skall övningslanda med urkopplade servon i en A 32A Lansen.

April 1973: F 17 tillförs de första J 35 Draken. Därmed blir flottiljen unik så tillvida att den under två år framöver kommer att vara både jakt- och attackflottilj, genom att flottiljen kommer att använda ett antal A 32 Lansen samtidigt.

1973, 1 oktober: Dick Stenberg tillträder som flygvapenchef (CFV). Han efterträder Stig Norén.

1974. Under våren införs nya flygleder och övrigt kontrollerat luftrum, Luftrum 74. Undersidan av luftrummet blev 1 500 meter och översidan 13 500 meter.

1974. Under 1974 inträffar 14 totalhaverier i flygvapnet varvid sex piloter omkom.

1974. Benämningen Krigsmakten ersätts med Försvarsmakten.

1974 februari: FV erhåller första exemplaret av två Sud-Aviation Caravelle, tidigare tillhöriga SAS. Flygplanstypen fick beteckning TP 85 och skulle i första hand användas för signalspaning. Planen hade sedan 1971 varit under ombyggnad för tjänst i FV.

1974, 28 februari: Vid midnatt träder stora förändringar i luftrummet över Sverige i kraft under benämningen "Luftrum 74". Bl.a. blev det nya och förändrade luftleder, ett antal nya navigeringsfyrar tillkom och äldre fyrar lades ned. Undersidan för luftleder blev 4500 fot, gränsen mellan övre och undre luftrummet höjs till FL 245 och ovansidan FL 450.

1974, 30 juni: Kungliga Roslagens flygflottilj, F 2 Hägernäs, läggs ned. Kungliga Östgöta flygflottilj, F 3 Malmen, läggs ned. F 13 Norrköping övertar ansvaret för flygvapenförbanden på Malmen, F 13M. Kungliga Svea flygflottilj, F 8 Barkarby, läggs ned. Kungliga Södertörns flygflottilj, F 18 Tullinge, omvandlas från jaktflottilj till Flygvapnets Södertörnsskolor.

1974, 28 augusti: I samband med Tekniska Högskolans årliga haveriundersökningskurs låter man en utrangeringsfärdig Pembroke TP 83 (nr 83013, kod 83 på fenan) krascha i en grusgrop på F 18.

1974, 27 september: Vid undersökningarna beträffande eventuella nervskador av jetbränslet MC 77 fastställs att bl.a. elva anställda vid Saab i Linköping har drabbats.

1975. Flygvapnets haveristatistik uppvisar lägre siffror än någonsin detta år. Tre flygare omkom vid två haverier vilket ger 1,9 omkomna på 100.000 flygtimmar, internationellt en mycket låg siffra. Landningsfasen förefaller vara den svåraste fasen under flygning. Antalet fågelkollisioner var högre än tidigare.

1975, sommaren: Fpl A 32 Lansen utgår ur organisationen vid F 15 Söderhamn och ersätts med AJ 37 Viggen. Det stora flertalet Lansar vid flottiljen kommer att skrotas.

1975, 10 oktober: Flygförbud utfärdas för AJ 37 Viggen. Två vingbrott hade inträffat den senaste veckan, 6 oktober vid F 7 Såtenäs och 10 oktober vid F 15 Söderhamn. Även ett tidigare haveri, 11 juli 1974 vid F 7, visade sig bero på vingbrott. Flygförbudet hävdes först i mars 1976 sedan vingbalkarna förstärkts. De kvarvarande 21 första serieflygplanen fick nya kraftigare vingbalkar.

1976, 1 juli: Flygvapnets 50-årsdag firades med kransnedläggning framför Flygarmonumentet vid Karlaplan i Stockholm samt överflygning med ett antal flygplan av olika typer, både stridsplan och skolplan. En jubileumsfilm ”Från Phönix till Viggen” visades och en flyghistorisk utställning öppnades på Armémuseum. I samband härmed överlämnades en penninggåva till flygvapnet från 26 olika svenska företag avsedd för ett blivande flygvapenmuseum.

1976, 19 november (?): 3 st J 35F från F 10 flyger sträckan Luleå – Ängelholm på 59 minuter med med hjälp av en stark medvind (jetström). Distansen är ca 1200 km och genomsittsfarten var 1170 km/h. Tidigare ”rekord” på sträckan slogs med ca 5 minuter. Allt enligt en artikel i Dagens Nyheter.

1978, 1 oktober: Lennart Ljung efterträder Stig Synnergren som ÖB.

1978, 5 oktober: Riksdagen beslutar att kvinnor skall få bli yrkesofficerare. Den första etappen gäller markbefattningar i flygvapnet. Den första omgången ryckte in till F 16 Uppsala 20 juli 1980.

1978, 18 november: Den sista flygningen i förband med S 32 Lansen utförs av åtta plan ur första divisionen vid F 11 i Nyköping som företar en farvälrunda över flottiljens omgivningar.

1979. Under budgetåret 1978/79 övergick 68 förare från flygvapnet till civilflyget. Sju totalhaverier inträffade med fem omkomna.

1979, 1 mars: En ny flygledningscentral för den samordnade övervakningen och ledningen av civil och militär flygtrafik inom Stockholm flyginformations-sområde (FIR) tas i bruk. Den tidigare centralen som tillkom 1965 hade inte längre tillräcklig kapacitet.

1979, 7 december: En grupp bestående av samverkansofficerare, piloter och tekniker från Arméns Helikopterskola, HkpS i Boden medförande en HKP 3, transporteras med Flygvapnets TP 84 till Thailand för att där sköta FN:s livsmedelstransporter till flyktingläger.

1980. Flygvapnets flygsäkerhet förbättras. Under 1980 inträffade fem totalhaverier med en omkommen.

1980, 30 juni: Kungliga Södermanlands flygflottilj, F 11 Nyköping, och Kungliga Kalmar flygflottilj, F 12 Kalmar, läggs ned.

1981, 31 augusti: Den nedlagda tredje divisionen på F 1 i Västerås, ”Adam Gul” som räddats över till F 16 som ”Petter Röd” (och med basering på Tullinge), tar avsked av Västerås med en överflygning av fyra J 35 som gör
några extrasvängar över Västeråsfjärden.

1982, 1-11 mars: Vid försvarsmaktsövningen Norrsken deltar totalt 32 helikoptrar från armén, marinen och flygvapnet. Det är den största militära övningen i Sverige sedan andra världskriget och 23.000 man och 1.000
fordon deltar.

1982 september: Riksdagens försvarsbeslut resulterar i förändring av antalet divisioner enligt följande:

Flygplanstyp\år 1972 1982 1992
Jaktdiv flpl 35 23 10 4
Jaktdiv flpl 37 - 2 8
Attack medeltung 10 5,5 4,5
Attack lätt - 5 -
Spaning 10 6 6
Flpl JAS 39 - - 1

1982, 1 oktober: Sven-Olof Olson tillträder som ny chef för FV (CFV) efter Dick Stenberg.

1982, 16 december: Flygvapnets fyra första kvinnliga officerare utexamineras vid F 18 Tullinge.

1983, 30 juni: Kungliga Västmanlands flygflottilj F 1 Västerås läggs ned.

1983 september: Första övningen i nya flygvapensystemet Bas 90 genomförs i trakten av Hagshult i Småland.

1984, 17 februari: Delar av norra Finland blir strömlöst sedan ett Viggen-plan från F 21 flugit av en kraftledning.

1984, 8 mars: Flygvapenmuseum på Malmen, etapp 1, invigs av Carl XVI Gustaf.

1984, 3 april: Trafikflygarhögskolan (senare benämnd Trafikflyghögskolan), TFHS, invigs på F 5 Ljungbyhed av kommunikationsminister Curt Boström. Skolan skall drivas av flygvapnet men med avtal med de stora civila
flygbolagen. Ansvaret för TFHS övertogs 1 januari 1998 av Lunds universitet.

1984, 3 april: Den sista flygningen med en Tp 79, "DC-3", i flygvapnets tjänst äger rum. Färden går från Bromma till Malmen. Se artikel i Flyghistoriskt Månadsblad 6-7/1984.

1984, 9 augusti: Ett svenskt charterflygplan från Scanair förföljs under fem minuter av en sovjetisk Sukhoj Su-15 över södra Gotland. (Se "Ljuspunkter i mörkret")

1985. Armén beställer 16 Hughes 269C helikoptrar från Saab helikopterdivision. Flygvapnet får fyra MBB BO 105 CBS helikoptrar för lokal flygräddning från F 7 i Såtenäs. Militär beteckning blir HKP 9B.

1985. Luftfartsverket och berörda kommuner enas om att flygfältet vid F 18 Tullinge skall ersätta Bromma flygplats senast 1990-91. Så blev dock ej fallet.

1985 mars: Flygvapnets flygförare vägrar flyga, då CFV föreslagit begräns-ningar i deras möjlighet att söka civil tjänst. Förarna anser att de blivit belastade med yrkesförbud. CFV uppmanade förarna att sluta strejka och börja flyga, vilket de gjorde påföljande dag. Efter överläggningar med de civila bolagen lovade dessa att inte rekrytera fler än 25 flygförare per år. Förare i FV, som stannade på sin post, skulle få en gratifikation vid fyllda 38 år.

1985, 27 juni: Den division J 35F tillhörande F 16 (”Petter Röd”) med rötter i nedlagda F 1:s 3:e division och som varit förlagd till nedlagda F 18:s fält i Tullinge och som inofficiellt kallats ”Kungliga Hufvudstadsjakten” säger adjö med en formationsflygning. Man flyger en runda Tullinge - Stockholms slott - Ärna – Stockholm –Tullinge med nio plan varav ett, fpl-nr 35475 och tillfälligt märkt F18-11, var helt rödmålat. Det flögs av major Alvar Nyrén. Viss flygverksamhet med SK 60 fanns kvar på fältet ytterligare en tid.

1985 september: Saab-Fairchild SF 340 med flygburen AWACS-radar från Ericsson lanseras som idé för flygande stridsledningscentral.

1985 oktober: Saab påbörjar ombyggnad av ett antal J 35F Draken till vad som kom att betecknas J 35J, avsedda för F 10 Ängelholm.

1985 november: Västerås kommun förvärvar f.d. F 1:s flygfält i avsikt att skapa ett utbildningscentrum med anknytning till flygområdet.

1986, 1 juli: Bengt Gustafsson blir ÖB efter Lennart Ljung.

1986, 1 juli: Vid firandet av flygvapnets 60-årsdag paraderar 92 plan över Stockholm.

1986, 3 juli: Ett exemplar av det tvåmotoriga transportplanet CASA C-212 levereras till flygvapnet där det får beteckningen SH-89 och kommer att användas bl a vid ubåtsspaning. Planet togs ur tjänst i slutet av 2005.

1986, 22 augusti: Tord Grims vid flygvapnet men för tillfället tjänstgörande vid Saab, omkommer under träning inför en uppvisning.

1987. En Mustang P-51D köps in av Leif Jaråker och baseras i Västerås. Den får 24 april registreringen SE-BKG men blir snart också fullständigt kronmärkt med sin tidigare identitet vid F 16 i Uppsala. Känd som ”Gul Kalle” glädjer den sedan flygdagsbesökare i Sverige under bortåt 15 år innan den säljs till England 26 april 2002. Den har c/n 44-63864.

1987, juli: Uppgifter om främmande ubåtsverksamhet i Bottenviken utanför Töre börjar cirkulera och en HKP 4 från F 21, en HKP 3 från AF 1 och en ubåtsjakthelikopter från Berga ställs till förfogande. Flera anfall med
sjunkbomber, 25 kg laddningar och granater genomförs. Ubåtsjakten avbryts utan resultat den 1 augusti.

1987 december: Saab får i uppdrag att konvertera 135 SK 60 genom bl.a. byte av vingbalkar. FV räknade med en betydande gångtidsförlängning för planen.

1988 februari: FV får sin första helikopter Aerospatiale AS 332 M1 Super Puma, HKP 10, som skall ersätta de ålderstigna Boeing Vertol, Hkp 4. Den första Hkp 10 av tio beställda gick till F 21 Luleå. Ett antal Hkp 4 från
FV överfördes till marinen.

1988, 22 april: En J 35OE Draken från Saab gör en vid sväng in över i sovjetiskt luftrum norr om Liepaja i Lettland. Flygplanet hinner båda styra tillbaka ut över Östersjön och enligt rykten till och med landa i Linköping
innan den sovjetiska incidentberedskapen visar sig i luften.

1988, 1 oktober: Lars-Erik Englund blir flygvapenchef (CFV). Han efterträdde Sven-Olof Olson.

1988, 11 oktober: De båda ombordvarande omkommer då en SK 60 från flygvapnet havererar under förbandsflygning.

1988, 9 november: FV får denna dag på Såtenäs leverans av en Beechcraft King Air som ges beteckningen TPp 101.

1989. Tre flygplan totalhavererade i flygvapnet under 1989, varvid två förare omkom. Civilt är däremot året ovanligt mörkt med 94 haverier, omkring 40 procent mer än de senaste årens snitt.

1989 februari: Staten köper en Saab 340 för hovet, regeringen och högre befattningshavare. Flygplanet levererades i februari 1990; beteckningen blir TP 100.

1989, 16 mars: En SK 60 från F 5 kolliderar efter start från Jokkmokk med marken nära Gällivare varvid de båda ombordvarande omkommer.

1989, 19 maj: Flygvapenmuseum i Malmen, etapp 2, invigs.

1990. Under 1990 totalhavererade fyra flygplan i flygvapnet, varvid tre förare omkom.

1990, 14 januari: 50-årsminnet av F 19, det svenska frivilligförbandet i Finland, firas genom avtäckandet av en minnessten i Olkkajärvi.

1990, 18 maj: På F 10 i Ängelholm premiärvisas den J 22 som en grupp entusiaster restaurerat till rullbart skick.

1990, 29 juni: Det sista och 329:e exemplaret av Saab 37 Viggen överlämnas av Saab till flygvapnet. Flygvapenchefen (CFV) Lars-Erik Englund överlämnar så planet till major Thomas Karlsson, chef för tredje divisionen på F 16 i Uppsala.

1991. Ericssons flygburna radar PSR 890 presenteras. Den ansågs nästan lika bra som en AWACS men till betydligt lägre kostnad. 1993 beställde försvaret tre anläggningar att monteras på modifierade exemplar av Saab 340.

1991. Sista Dornier Do 27 i arméns tjänst överlämnas till Flygvapenmuseum.

1991. För första gången utexamineras en kvinna, Anna Maltinger, från Krigsflygskolan på Ljungbyhed.

1991. Under 1991 totalhavererade tre flygplan inom flygvapnet, men ingen person omkom.

1991. Fyra av Flygvapnets HKP 4 överförs till marinen och övriga sex säljs till Kanada.

1991 april: CFV äskar större anslag. Alternativt måste F 13 Norrköping, F 10 Ängelholm och F 6 Karlsborg läggas ned.

1991 juni: Den sovjetiske pilot, som sköt ned det svenska signalspanings-planet, en Douglas DC-3 ur flygvapnet 13 juni 1952, är identifierad och utfrågas av representanter för Sverige.

1991, augusti: Den sista J 35J Draken levereras till F 10 Ängelholm. Därmed har 66 J 35F under fem år konverterats till J-versionen till en kostnad av 300 milj. kronor.

1992. Försvarets materielverk meddelar att man beställt tre Gulfstream IV, två för att bl.a. ersätta Sud-Aviation Caravelle, TP 85, och Metro, TP 88. Beteckning blev TP 102A (persontransport) och TP 102B (signalspaning). TP 102A anlände till Sverige i oktober. S 102B blev senare FV-beteckning för TP 102B. S 102B beräknades vara klara för tjänstgöring hösten 1997.

1992. Under 1992 totalhavererade två av flygvapnets flygplan, varvid en förare omkom.

1992. Flygklubb i Halmstad bildas som en av flera "FV-personalflygklubbar" som bildades kring 1990 i samband med att flygvapnet sålde ut SK 50 Saab Safir. Ett syfte var att ge även icke flygande personal möjlighet att ta flygcertifikat och idka flygning.

1992 januari: Sista flygningen för en Vertol Hkp 4 i flygvapnet görs med start från F 17 Ronneby. Typen fortsatte att användas inom marinen, som övertog ett antal helikoptrar från flygvapnet.

1992, 7 maj: En SK 60 från Ljungbyhed havererar på Söderåsen varvid föraren omkommer.

1992, 19 maj: JAS 39 Gripen besöker f.f.g. den första Gripen-flottiljen F 7 Såtenäs. (1991?)

1992, 26 juni: Försvarets materielverk, FMV, tecknar av-tal med Industrigruppen JAS, IG JAS, om tillverkning av delserie 2, 110 JAS 39 Gripen varav 14 tvåsitsiga JAS 39B.

1992 december: Saab 340 AEW/FSR 890, TP 100, senare omdöpt till S 100B "Argus", avsedd att utrustas med spaningsradar PS 890, provflygs för första gången. Sex flygplan av typen beställdes av Flygvapnet.

1993. Under 1993 totalhavererade tre flygplan i flygvapnet och en förare omkom.

1993 februari: Två Lockheed Hercules, TP 84, förses med varnings- och motmedelsutrustning.

1993, 15 april: Flygvapnet avser att använda Saab 105, SK 60, ända till 2010. FMV måsta dock ordna fram 100 nya motorer, eftersom de franska motorerna är hårt slitna.

1993, 4 juni: En J 35J Draken från F 10 Ängelholm flyger ned i vattnet under övning på låg höjd. Föraren omkom.

1993, 8 juni: Det första serieplanet, JAS 39 Gripen, nr 39102, levereras till FMV.

1993, 30 juni: Nedläggningen av F 13 Norrköping markeras med att en Super Puma, HKP 9 Super Puma, som sista maskin landar kl. 14.08 på Bråvalla.

1993, 26 oktober: Sista flygningen med Saab 91 Safir, SK 50, inom flygvapnet sker med Sven Sjöling som pilot från Ljungbyhed till Flygvapenmuseum på Malmen.

1994. Armén köper fem Agusta-Bell 412HP, HKP 11, för civil räddningstjänst medan flygvapnet avyttrar sina HKP 9B räddningshelikoptrar sedan de blivit överflödiga.

1994 januari: FV sätter in Lockheed C-130 Hercules, TP 84, i nödhjälpsarbetet för ex-Jugoslavien.

1994, 18 januari: Radarspaningsplanet Saab 340AEW, S 100B, flyger för första gången med den sidriktade Ericsson-radarn "Erieye". Flygvapnet beställde sex S 100B.

1994, 14 april: Flygvapnets ca 80 Scottish Aviation Bulldog, SK 61, får flygförbud sedan en flygelev fått motorstopp och tvingats nödlanda.

1994, 6 maj: JAS 39 Gripen nr 39103 levereras till flygvapnet och följs sedan av nr 5 och 6. Dessa flygplan används endast för skolning av markpersonal.

1994, 12 juni: Flygvapnets huvudflygdag 1994 är förlagd till Kungliga Blekinge flygflottilj, F 17 Ronneby, som firar 50-årsjubileum. Jubileumsboken ”Från B 3 till Jaktviggen” gavs ut.

1994, 30 juni: Kungliga Västgöta flygflottilj, F 6 Karlsborg, läggs ned. Kungliga Bråvalla flygflottilj, F 13 Norrköping, läggs ned och jaktdivisionen med JA 37 Viggen har överförts till F 17 Ronneby.

1994, 1 juli: Försvarsmakten blir en ny myndighet inom vilken flygvapnet blir en av tre försvarsgrenar. Flygstaben övergår till att bli Flygvapenledningen, ingående i Högkvarteret.

1994, 1 juli: Owe Wictorin från flygvapnet blir ÖB efter Bengt Gustafsson.

1994, 21 augusti: F 14 Halmstad firar 50-årmed flygdag med bl.a. deltagande av den brittiska uppvisningsgruppen "Red Arrows" från Royal Air Force. Jubileumsboken ”Flyget i Mickedala” gavs ut.

1994, 1 oktober: Kent Harrskog blir chef för flygvapnet (CFV) efter Lars-Erik Englund.

1995 maj: Koncessionsnämnden för miljöskydd, som granskar flygvapnets flottiljer, tillåter av bullerskäl bara två divisioner på F 16 Uppsala. F 21 Luleå har tillstånd att flyga med tre divisioner.

1995, 11 juli: Efter ett mångårigt restaureringsarbete vid F 10 i Ängelholm, flyger en J 29 igen i Sverige för första gången på 19 år. Rolf Rimsby är pilot. Restaureringsarbetet har krävt ca 5 000 arbetstimmar av frivilliga krafter samt stöd från Saab, Volvo, Flygvapenmuseum samt F 10.

1995, 5 augusti: På F 10 Ängelholms flygdag visas ”Gul Rudolf” upp i luften och på marken inför en stor publik. Pilot var Bertil Gerhardt.

1995, 28 augusti: Den första av två S 102B, Gulfstream IV, modifierad för signalspaning, anländer till F 16M Malmen. De skall 1997 ersätta Sud-Aviation Caravelle, Tp 85.

1996, 25 mars: En SK 60 störtar på havsisen vid lågflygning utanför Gävle och de två ombord omkommer.

1996, 9 juni: Gripencentrum på F 7 Såtenäs invigs i närvaro av kungaparet.

1996, 25 augusti: Vid flygvapnets jubileumsflygdag, 70-årsdagen, på F 5 Ljungbyhed, visas bl.a. JAS 39 Gripen i fyrgrupp och i enskild avancerad flygning. Beräknad publiksiffra närmare 80 000. Samtidigt är detta F 5:s tack
och farväl.

1996, 19 september: En försvarsproposition läggs fram i riksdagen vilken bl a innebär att flygvapnets krigsflygdivisioner minskar i antal från 16 till 13.

1996, 16 oktober: Under ett spaningsuppdrag med en rote Viggen med en planerad fotografering av det ryska örlogsfartyget Peter den Store kolliderar ett av planen med vattenytan sydost om Gotland vavid piloten omkommer.

1997, 7 juni: En BAC One-Eleven 525FT från Tarom, reg YR-BCM, kör av banan på Arlanda efter att noshjulet skadats vid en mindre väl utförd landning. Planet kom sedan att användas vid räddningsövningar vid Försvarsmaktens Halmstadskolor (FMHS) istället för som planerat en Caravelle från Flygvapnet. Denna kunde därigenom bevaras genom att deponeras hos Le Caravelle Club. (Se även notis för 28 januari 1999).

1997, 20 juni: FV donerar en Saab J 32 Lansen till Österrike.

1997, 26 juni: Den sista examen på Krigsflygskolan i Ljungbyhed äger rum när 12 elever utexamineras. Sammalagt genom åren har 5345 vingar delats ut i skolans regi, varav 430 vid vid Reserv- och Flygreservskolarna under och strax efter beredskapen. I fortsättningen skall utbildningen äga rum på F 10 i
Ängelholm. Se Sven Stridsbergs artikel i SFT 4/1997.

1997, 26 juni: Flygvapnets målflygdivision läggs ned.

1997, 30 juni: Den sista flygningen på F 15 i Söderhamn äger rum då "Olle 85" landar klockan 15.21 som sista plan i avskedsflygningen. Året därpå, 1998, läggs flottiljen ned.

1997, 11 december: Krigsflygskolan i Ljungbyhed avslutar verksamheten med att tolv Saab 105, Sk 60, avskedsflyger över Skåne i formation som en julgran. Verksamheten överflyttas under några år till Ängelholm, och efter F 10:s nedläggning årsskiftet 2002/2003 en kort tid till F 16, innan den 1 juli 2003 etableras på Malmen, organiserad under F 17. 1997, 15 december: Saab beslutar att lägga ned tillverkningen av Saab 340 och Saab 2000. Det var ej möjligt att få tillverkningen lönsam. Totalt kom 459 resp. 63 plan att tillverkas. (Ulf Edlund anger i Saab-minnen 456 resp 60 levererade)

1998. Under året flyttar polisens helikopterverksamhet från Barkarby flygfält till Tullinge flygfält.

1998, 1 januari: Försvarets Helikopterflottilj bildas genom sammanslagning av arméns, marinens och flygvapnets helikopterförband. Den består av fyra helikopterskvadroner: 1. hkpskv i Boden, 2. hkpskv på Berga, 3. hkpskv i Ronneby och 5. Hkpskv på Säve. Chef blir kommendör Hans Neckman. 3 februari sker själva invigningen på Malmen.

1998, 1 januari: Lunds universitet övertar ansvaret för Trafikflygarhögskolan, TFHS, Ljungbyhed.

1998, 1 april: För första gången sedan 30-talet har flygvapnet mindre än 300 aktiva flygplan.

1998, 3 april: CFV begär att beställda tredje delserien av JAS 39 Gripen skall få utrustning för lufttankning.

1998, 30 juni: Krigsflygskolan i Ljungbyhed läggs ned varvid CFV Kent Harrskog förrättar nedläggningen och avtäcker en minnessten som sitt sista tjänsteuppdrag som CFV. Skolverksamheten var sedan 1997 överflyttad till
F 10. Se SFT nr 4/1998.

1998, 30 juni: Flygvapnet upphör som egen vapengren och ingår tillsammans med armén och marinen i ny organisation, Försvarsmakten, med en generalinspektör som chef för flygvapnet (FVI i st f CFV). Den förste på
denna post blir generalmajor Jan Jonsson.

1998, 28 augusti: Regeringen lämnar 18 miljoner till det nya flygplatsbolaget i Ljungbyhed. Lunds universitet får fem miljoner per år 1998 - 2000 som stöd åt Trafikflygarhögskolan, TFHS.

1998, 25 september: TP 103 är beteckningen på Cessna Citation II, en businessjet; baseras på F17 Ronneby.

1998, 8 oktober: Kl. 20.00 genomför Luftfartsverket en total omläggning av luftlederna i Sverige. SAS ställde in en tredjedel av trafiken på grund av omfattande förseningar. Det tog några veckor, innan trafiken hade blivit
intrimmad igen.

1998, 8 december: Kapten Per Amelin från F10 Ängelholm genomför den sista officiella flygningen inom Flygvapnet med Saab Draken, en för detta unika tillfälle division 2-blåmålad J 35J, på översidan prydd med 2:a divisionens dödsskallesymbol. Flygplanet överlämnades senare till Flygvapenmuseum.

1999. Flygvapnet avyttrar sina HKP 3B.

1999, 26 januari: Efter 36 år i flygvapnet slutar Agusta-Bell 204, Hkp 3B, att flyga. De sju maskinerna levererades 1962.

1999, 28 januari: En av Flygvapnets två Sud Aviation Caravelle, TP 85, tar avsked från Malmen och flygs till Arlanda, där "Le Caravelle Club" tar hand om det som en deposition från Flygvapenmuseum. Det andra planet är bevarat vid Flygvapenmuseet på Malmen.

1999, 8 april: Ljungbyhed återinvigs som flygplats, nu med Klippans kommun som huvudman.

1999, 3 september: Den första SK 37E överlämnas till F 4 i Östersund. SK 37E är ombyggda skolviggen som skall användas för träning i elektroniskt störkrig.

1999, 20 september: En JAS 39 Gripen kommer under en stridsövning in i störd luft bakom målflygplanet och piloten tvingas lämna planet med sin raketstol. Den välbehållne piloten hamnar i Vänern liksom planet.

2000, 12 januari: 50 man från det svenska frivilligförbandet F 19 i Finland under Vinterkriget firar 60-årsdagen av det första stridsuppdraget över den finsk-sovjetiska fronten i finska Lappland.

2000, 30 mars: Riksdagen fattar beslut om den kraftigaste neddragningen av försvaret någonsin. Flygvapnet minskas till fyra flottiljer med stridsplan; F 17 Ronneby, F 7 Såtenäs, F 4 Östersund och F 21 Luleå. F 10 skall läggas ned senast sista december 2002 och F 16 Uppsala skall förlora sitt stridsflyg men sägs skall få Krigsflygskolan som ersättning och ev. skall signal- och radarspaningsflyget flyttas från F 17 Malmen till F 16 Uppsala. Flygvapnets Uppsalaskolor F 20 läggs ned. F 14 behåller markskolningen.

2000, 13 april: En AJS 37 vid F 10 flyger förbandets sista flygning med typen, helt rödmålad och utan nationalitetsmärken och märkt med 1:a divisionens spöksymbol samt texten ”The show must go on”.2 Se även notis för 11 juni 2001.

2000, 17-18 juni: På Såtenäs firar F 7 sitt 60-årsjubileum med omfattande flyguppvisningar.

2000, 21 juni: Det beslutas att försvaret skall ställa speciella styrkor till förfogande för snabbinsatser utomlands, främst i Europa och dess närhet. För Flygvapnets del handlar detta internationella insatsförband SWAFRAP, Swedish Air Force Rapid Deployment Force om fyra AJS 37 för spaning och fyra TP 84 Hercules för transport med tillhörande basförband. År 2004 ersattes AJS 37 med JAS 39.

2000, 1 juli: Mats Nilsson tar över som generalinspektör för flygvapnet ("CFV"). Företrädaren Jan Jonsson blir chef för OPIL, den operativa insatsledningen.

2000, 11 juli: Ryskt spaningsflyg baseras tillfälligt på F 16 för att fotografera militära objekt i det förtroendeskapande projektet ”Open Skies”. Sverige gör senare samma sak i Ryssland men med ryska plan.

2001, 16 februari: 10 nya elever utexamineras från flygvapnets flygskola, som nu är förlagd till F 10.

2001, 11 juni: Sista flygningen med en av F 10:s AJS 37 Viggen inför publik äger rum. Flygplanet är helt rödmålat och med 1.div/F 10 ”spök-märke” samt försett med texten ”The show must go on”. Flygningen startade på förmiddagen i Karlsborg (f d F 6) och gick sedan över hemmabasen F 10 samt F 17 innan landning skedde på Malmen. Förare var löjtnant Jussi Halmetoja. Se även notis för 13 april 2000

2001, 1 juli: Denna söndag firas flygvapnets 75-årsdag i Stockholm med en ceremoni i flygvapnets Minneshall i ämbetsbyggnaden Tre Vapen på Gärdet i Stockholm samt med en överflygning av stadens centrala delar.

2001, 25-26 augusti: Flygvapnet firar sina 75 år i dagarna två på F 16 med tillsammans 150.000 besökare. Förutom flygvapnets egna plan, däribland några speciellt målade, förekom många gästande flygplan och uppvisnings-grupper från andra länders flygvapen. Ett referat finns i SFT nr 5/2001.

2001, 1-2 september: Botkyrka Flygklubb arrangerar flygdagar på Tullinge flygplats, f d flottiljen F 18.

2002. F 10 läggs ned vid årets slut.

2002. Enligt en sammanställning gjord av FN över länders vapenarsenal, har Sverige i början av året 323 stridsflygplan, vari då inräknats drygt 100 st SK 60.

2002, 17 januari: F 21 i Luleå utrustas med en division JAS 39 Gripen.

2002, 7 februari: En brand i Polisflygets hangar på Tullinge flygfält utbryter vid tvåtiden på natten. Hangaren brinner ned fullständigt och den först levererade EC 135P2, två Bell 206L samt ett Cessna-plan förstörs.

2002, 13 juni: En minneshögtid hålls i Stockholm för att hedra den på dagen för 50 år sedan nedskjutna DC-3:ans besättning. En överflygning äger också rum med Flygande Veteraners DC-3 ”Daisy” följd av fyra Gripenplan.

2002, 14 juni: Sverige får sin fjärde Gripen-flottilj, F 17 i Kallinge. 121 av 204 beställda plan har levererats vid månadens slut.

2002, 20 juni: I samband med ett informellt studiebesök på F 16 den 20 juni 2002 gör föraren i en startande JA 37 en överflygning av besökarna som stod på en kulle vid sidan av startbanan. Överflygningen sker på så låg höjd att åtta personer på marken skadas, tre av dem allvarligt.

2002, 4 september: En sista familjedag ordnas för anställda vid Ängelholms garnison inför flotiljens nedläggning vid det kommande årsskiftet. Flottiljens resurser, som ägnas utbildning på JAS 39 Gripen och Flygskolan, räckte tyvärr inte till för en publik flygdag.

2003, 1 januari: Jan Andersson blir ny generalinspektör för flygvapnet ("CFV"). Företrädaren Mats Nilsson har för en månad sedan övertagit posten som chef för krigsförbandsledningen i Försvarsmaktens Högkvarter.

2003, 10 juni: Vraket efter den 1952 nedskjutna signalspanande DC-3:an, Tp 79 nr 79001, upptäcks på en sonarbild av erfarna vrakletare med hjälp av företaget AB Dykteknik och sökfartyget Triad ca 31 sjömil öster om Gotska Sandön efter ett flerårigt sökarbete som finansierats privat och letts av Anders Jallai. Efter en närmare besiktning med en fotograferande dykrobot offentliggörs fyndet 18 juni. Det beslutas senare om en officiellt finansierad och organiserad bärgning vilken påbörjades under hösten.

2003, 14 juni: En stor flygdag anordnas i Luleå av flygvapnet, Midnight Sun AirShow.

2003, 26 juni: GFU omgång 21 tar examen vid Flygskolan på Ärna och 6 elever erhåller flygförarmärke m/36 av Flygvapeninspektören generalmajor Jan Andersson ("CFV").

2003, 1 juli: Flygskolan är nu etablerad vid Malmen i Linköping där den inledande flygutbildningen av flygvapnets stridspiloter från och med nu kommer att bedrivas. Flygskolan kommer att ingå som en enhet i
Blekinge Flygflottilj, F 17.

2003, 21 augusti. F d krigsflygfält 16 i Brattforsheden i Värmland blir officiellt förklarat som kulturreservat av landshövding Kerstin Wallin. Bland annat deltar B 17 ”Blå Johan”.

2003, 16 september: Två av flygvapnets JAS 39 Gripen kommer till USA efter en flygning över Atlanten. Det är första gången svenska stridsflygplan flyger till USA, där de skall visas upp för expertis.

2003, 19 oktober: Den 1952 nedskjutna DC-3:ans vänstra vinge bärgas av marinens ubåtsbärgningsfartyg Belos efter ingående förberedelser.

2003, 30 oktober: En stor luftrumsförändring genomförs i sydsverige. Bl a upplöses det stora Malmö TMA och ersätts av ett antal mindre TMA (TerMinal Area), inklusive ett förminskat Malmö TMA.

2003, 19 december: Upplands flygflottilj F 16 läggs ned.

2004, 19 mars: 17 minuter över midnatt lyfts den DC-3:a som sköts ned av sovjetiskt flyg 13 juni 1952 över vattenytan av ubåtsbärgningsfartyget Belos.

2004, mitten av mars: SWAFRAP deltar i övningen Joint Winter i Bodö i Norge med 8 Gripen-plan. Vidare transporteras med TP 84 ett förband ur FJS vid K 3, fallskärmsjägarskolan, till Bodö.

2004, 12 juni: Försvaret anordnar flygdag på Halmstads flygplats i samband med att ”flyget på Mickedala” firar 60 år.

2004, 13 juni: En högtid hålls vid Örlogsberga för att hedra minnet av de stupade vid DC-3:ans nedskjutning på dagen 52 år tidigare.

2004, 23 juni: Åtta elever får sina vingar efter genomgången GFU vid Flygskolan på Malmen. En av de utexaminerade är en kvinna, Veronica Novak.

2004, 14-15 augusti: Botkyrka Flygklubb arrangerar de sista flygdagarna på Tullinge flygplats där allt flygande tvingas upphöra i och med september månads utgång. Klubben får dock finnas kvar på marken till sommaren
nästa år.

2004, 29 augusti: 40.000 besökare kommer till F 17 i Kallinge när flottiljen fyller 60 år och firar med en flygdag med vackert väder och även internationellt deltagande.

2004, 7 oktober: F7:s Tp 101 (Beech Super King Air) gör sin sista officiella flygning. Flygningen gick från Såtenäs till Malmen via Bromma.

2004, 27 oktober-7 november: En internationell flygövning äger rum på F 21 på Kallax med deltagande från Sverige, Finland, Danmark, Norge och Schweiz.

2004, 8 december: JA 37 gör den sista officiella flygningen i tjänst genom att en fyrgrupp från F 4 flyger en ”julgran”. Ett plan var målat helt i svart med guldlinjering. Kvar i tjänst finns nu endast exemplar av andra versioner av flygplan 37 för spaning och störning vid F 21.

2005. Under 2005 flygs inom Försvarsmakten ca 33.000 timmar, vilket är något mer än under 2004. En dryg tredjedel av flygtiden faller på JAS 39 Gripen. Civila svenska plan flyger under 2005 nästan 600.000 timmar, en ökning av ca 8 % från 2004. Nästan hälften utgjordes av utrikes linje- och chartertrafik och uppskattningsvis knappt 73.000 timmar av privatflyg.

2005, 1 januari: Luftstridsskolan, LSS, inrättas i Uppsala med enheter även på andra orter. Flygvapnets Uppsalaskolor, F 20, är därmed avvecklade.

2005, 24 januari: Fem ungerska piloter anländer till F7. De skall under 14 månader utbildas på Gripen och sedan verka som flyginstruktörer på de av Ungern hyrda Gripen-planen.

2005, 6 februari: F4:s sista högvakt gick på vid Stockholms och Drottningholms slott denna söndag.

2005, senare del av februari: SWAFRAP JAS 39 deltar i en övning i Bodö med åtta plan. TP 84 Hercules och lastbilar används i övrigt för transporter. Man deltar i "Battle Griffin 05" som genomförs 21 februari - 11 mars i Norge.

2005, 4 mars: Ett nytt flygledningstorn invigs på Kallax flygplats.

2005, april: Flygvapnets spaningsradarstation "Bonsen" på halvön Furillen (Furilden) på nordöstra Gotland släcks ned för gott och börjar demonteras.

2005, 6 april: Viggen visas upp ”en sista gång" för ett stort antal spotters på F 21, Kallax.

2005, 24 maj: 4 st SK 37E startar från Luleå och flyger via Ronneby till Lechfeld i södra Tyskland för att delta i den 10-årsjubilerande telekrigs-övningen ELITE som pågår till 10 juni. Detta blev den sista operativa övningen
utomlands med Viggen. En TP 84 Hercules används också.

2005, 1 juni: En JAS 39 Gripen havererar i havet utanför Blekinge varvid föraren räddar sig med fallskärm. En HKP 10 från 3:dje helikopterskvadronen i Ronneby lokaliserar piloten, vinschar upp honom och transporterar
honom till Karlskrona lasarett.

2005, 17 juni: Östersunds garnison, inklusive flygflottiljen F 4, läggs ner i närvaror av H M Konungen vid en ceremoni i Österängsparken. I en ny ceremoni på F4 fyra dagar senare förklaras flottiljen nedlagd, samtidigt som
en minnessten avtäcks.

2005, 18 juni: Den sista flygfesten med F 4 anordnas på Frösön av flottiljen, Östersunds och Frösöns flygklubbar och Luftfartsverket. Det blev den 78:e flygdagen på Frösön.

2005, 20 juni: Med förbipassering av en HKP 10 med underhängande flagga och en kort ceremoni på F 21, Kallax, Luleå uppmärksammas att flygräddningshelikoptrarna flyttar över från Boden.

2005, 4 augusti: Chefsbyte sker vid Norrbottens flygflottilj F 21. Överste Jan Otterström lämnar över såväl sin flottilj som Luleå garnison till överste Lars Jäderblom.

2005, 14 oktober: De sista SK 61 "Bulldog" på TFHS i Ljungbyhed utför efter typens 34 år i armén, flygvapnet och TFHS en speciell avslutningsflygning i formation.

2005, 17 oktober: En SK 37E Viggen lyfte från Kallax med destination flygmuseet på Le Bourget i Paris, Frankrike.

2005, 25 oktober: Drakens 50-årsdag uppmärksammas inte bara på Dagens Nyheters familjesida utan även genom en sammankomst på Flygvapenmuseum med bl a flyguppvisning och ett seminarium. SFF:s årliga
specialpublikation till jul är också tillägnad Draken, en Flyghistorisk Revy "Draken 50 år".

2005, 2 november: Förbandet FU02, Flygvapnet Uzbekistan, andra missionen, återvänder till Skaraborgs Flygflottilj F 7 efter att under tre månader ha varit baserat i Uzbekistan.

2005, 22 november: Enligt ett pressmeddelande från FMV har nu de första lufttankningarna av Gripen-flygplan från svenska flygvapnets TP 84 Hercules transportflygplan genomförts med framgång. Proven ägde rum över
Östersjön. Se även notis från mars-april. Vissa provmoment med TP 84 utfördes under juni över Vänern.

2005; 25 november: Viggen tas efter 34 år ur operativ drift i flygvapnet vid en ceremoni på F 21 i Luleå med olika tillbakablickande aktiviteter, såsom ett seminarium. Vädret var dåligt men en överflygning gjordes med två plan. Evenemanget uppmärksammades också i media.

2006, 1 januari: Flygskolan på Malmen förbandstillhörighet ändras från F 17 till Luftkrigsskolan, LSS, som har sin ledning i Uppsala.

2006, 18 juni: Flygvapnet firar sitt 80-årsjubileum med en stor flygdag på F 7 på Såtenäs. Bland de historiska planen kan ses en av Västgöta Veteranflygförening helt nyrenoverad Sk 16 Harvard.

2006, 27 juni: Krigsbasen Fällfors (fält 40, "Svärtan") i norra Västerbotten läggs ned vid en ceremoni efter att ha varit i drift i ett halvt sekel.

2006, 13 juli: Flygvapnet deltar i en internationell flygövning i Alaska, Cooperative Cope Thunder eller Red Flag Alaska under tiden 20 juli - 4 augusti med ett antal Gripen-plan. Det svenska förbandet består av cirka 85 personer och överflygningen till USA inleds den 13 juli och innebär mellanlandningar i Skottland, Island, Grönland och Kanada. Två Hercules-plan är också med.

2006, 10 - 23 november: Flygvapenövningen Nordex 06 med förband från flygvapnet och den övriga Försvarsmakten genomförs med aktiviteter i hela landet, men med en koncentration längst i norr. Bl a är 5 divisioner med Gripen baserade i Jokkmokk och Luleå.

2006, 14 november: Under flygvapenövningen Nordex 06 får en HKP 9, vid taktisk flygning med soldater ur 31:a luftburna bataljonen ur K 3 från Såtenäs mot Hagshults flygplats, indikation om fel på en av helikopterns två motorer varför piloten väljer att landa på Jönköpings flygplats.

2006, 28 november: Chefen för F 7 och chefen för Helikopterflottiljen inviger en ny helikopterhangar på F 7, Såtenäs. Hangaren har plats för två HKP 10 och är uppförd på samma ställe där helikopterverksamheten bedrevs
mellan 1970 och 2002.

2006, 17 december: Två De Havilland 82 Tiger Moth flyger från Skå-Edeby till Barkarby för att högtidlighålla att det är på dagen 75 år sedan engelsmannen Hubert Broad landade vid Hägerstalund, som senare blev Barkarbyfältet, med en Tiger Moth för att demonstrera typen.

2007, 3 januari: Sverige får 12 platser, varav 10 tilldelas personal ur Nordic Battle Group, för deltagande i brittiska arméns djungelkurs i Belize, Mellanamerika till den 12 februari. Helikopterenheten tilldelas en plats.
2007, 5 januari: Flygplatsen på Frösön i Jämtland byter namn till Åre Östersund Airport.

2007, 16 april: Flottiljchefen informerade all personal vid Helikopterflottiljen om att från och med nu skall flygvapenuniform bäras.

2007, 19 april: En JAS 39 Gripen havererar vid Vidsel när föraren överraskande skjuts ut ur planet. Man finner snart orsaken i ett mindre lyckat utförande av raketstolens utlösningshandtag.

2007, 4-12 september: F 21:s 2:a divison och SE 01 övar från RAF Lakenheath i England. Deltagande har skett med 7 st JAS 39C/D Gripen, varav 3 st tvåsitsiga, ur 2:a division F 21. (SE 01, stridsflygenhet 01 är flygvapnets
nya internationella insatsförband som sätts upp av F 21 med 22 piloter samt övriga personalresurser.)

2007, 10 december: Serien "Stridspiloterna" om utbildningen vid Flygskolan på Malmen börjar sändas i TV5.

2008. Privatflyget i Stockholmstrakten hotas av en stängning av Barkarby-fältet. Flygklubbens arrende utgår vid årsslutet 2008/09 men verksamheten kom att kunna fortsätta.

2008, 31 januari: Vid en ceremoni på Malmen i Linköping överlämnar chefen för F 17 specialflyget vid Bromma, Malmen och Ronneby till chefen för F 7. Specialflyget omfattar plan för persontransport och signalspaning (TP 100 och TP 102 i olika versioner) och med tiden skall även plan för stridsledning och
luftbevakning ingå.

2008, 22 mars: Från F 21 meddelas att piloterna får för litet flygtid på grund av det ekonomiska läget i Försvarsmakten. Bl a har första divisionen inte kunnat tilldelas någon flygtid för A-versionen av JAS 39 Gripen. Därför sker omskolning till den senare C-versionen av typen.

2008, april: Anders Silwer efterträder Jan Andersson som flygvapeninspektör (FVI). Företrädaren Jan Andersson blir försvarsattaché vid svenska ambassaden i Washington.

2008, 3 juni: En befälhavare och en styrman vid Skaraborgs flygflottilj, F 7, anmäls till Försvarsmaktens personalansvarsnämnd efter en i medierna omskriven lågflygning över Flugeby-fältet norr om Karlsborg med ett
Herculesplan i maj förra året.

2008, 21 juli - 1 augusti: Flygvapnet deltar i den flernationella övningen Red Flag i Nevada, USA med sju JAS 39 C/D Gripen samt personal. Deltagandet leddes av F 21 och bortåt 100 personer deltog. Även tre st TP 84 var
involverade liksom ytterligare inhyrd transportkapacitet.

2008, 15 oktober: ÖB Håkan Syrén tillsätter överste Johan Svetoft, F 17 och överstelöjtnant Lennart Malmberg, Luftstridsskolan att utreda hur säkerheten inom Försvarets helikopterflottilj ska höjas. Uppgiften är att ta fram förslag utifrån slutsatserna i SHK utredning av helikopterolyckan i Ryd den 11 september 2007 om att allvarliga säkerhetsbrister finns.

2008, 9 december: Den sista nybyggda JAS 39 Gripen anländer till F 17 från Linköping, på dagen 20 år efter den första Gripen-flygningen.

2009, 6 juni: Den stora militärövningen Loyal Arrow 09 inleds i Övre Norrland. Tolv nationer samt NATO är involverade i övningen som har F 21 i Luleå och Vidsel som bas. Övningen avslutas den 16 juni.

2010, 31 maj. Sista flygplanet lämnar Barkarby. Efter den tidigare flottiljen F 8:s 97 år i flygets tjänst, tvingar Järfälla kommun bort 120 privatflygare därifrån. Stockholmsregionen saknar nu en regelrätt allmänflygplats.

2010, 31 maj. En JAS39 D Gripen på F 21 i Kallax havererar under motorprovkörning på plattan. Planet kommer i rörelse, lämnar hårdgjort område och slår runt. Föraren skadas lindrigt.

2010, 21–22 augusti. På Ladugårdsgärde i Stockholm firas att det är hundra år sedan en svensk, Carl Cederström, flög för första gången.

2011, 29 mars. Regeringen beslutar skicka åtta JAS 39 Gripen från F 17 som fotounderstöd till NATO:s flygoperationer över Libyen.

2011, 7 april. Två st. JAS 39 Gripen sätts f.f.g. i aktion över Libyen.

2011, 25 oktober. NATO:s flygoperationer över Libyen avslutas och de svenska Gripenplanen återvänder till Sverige.

Försvarets Historiska Telesamlingar