MILTEX
Abonnenter med MILTEX-utrustningar
År 1988, då de nya meddelandeförmedlingscentralerna togs i drift, tilldelades samtliga abonnenter som tidigare ingått i försvarets gemensamma fjärrskrift-nät MILTEX-utrustningar.
Försvaret hade vid denna tidpunkt slutfört utvecklingen av en egen abonnentutrustning med 7- enhets datakod och sändhastigheten 1200 bit/ s. Utrustningen kom att kallas MILTEX (MILitär TEXt-utrustning).
Skälet till att försvaret utvecklade en egen fjärrskrift-utrustning, var att försvarsstaben ställde högre krav på RÖS-skydd (skydd mot röjande signaler) än tillgängliga civila produkter kunde tillgodose.
MILTEX-systemet utgjordes av en terminalutrustning DTE (Data Terminal Equipment), bestående av en (alternativt två) textskärmar, en skrivare och en kryptoapparat samt en speciell DCE (Data Circuit Equipment) för anslutning till transmissionsnäten.
MILTEX var embryot till en modern dataterminal-utrustning där all trafik skulle vara krypterad (se bild 26- 28). Trafikbilden förändrades därmed radikalt.
MILTEX-utrustningarna var byggda för ett kopplat samband, vilket innebar att alla stela fjärrskriftförbindelser i televerkets transmissionsnät kunde avbeställas och därmed kunde de relativt stora kostnaderna för dessa förbindelser utgå .
För att klara trafiken över respektive kortvågsnät, konstruerades en speciell kodomvandlare för att omvandla MILTEX 7-enhets datakod till S-enhets fjärrskriftkod (TELEX) och vice versa. Kodomvandlaren anslöts mellan MILTEX- och fjärrskriftsutrustningen i radiofjärrskriftrummet.
Artiklar ur TIFF
Nu moderniseras fjärrskriftnätet - med DATEX (Blev MILTEX)
MILTEX nätet och MILTEX-abonnent.
MILTEX-DCE
Läs mer om MILTEX i nedanstående dokument:
MILTEX abonnentsystem (1 MB) Författare: Bernt Söreskog. (F05/10)
Läs mer om halvautomatisk fjärrskrift-förmedling i dokumentet Fjärrskriftsystem och dess centraler 1938 - 1997 (38 MB) Författare: Hans Bruno, Hans-Ove Görtz. (F02/16)
Se även Armén MILTEX