Försvarets Historiska Telesamlingar

PN-52/R
När Sveriges första nattjaktflygplan J30 Mosquito (1948-53) tillfördes F1 i Västerås anskaffades en engelsk utrustning som hjälpmedel vid navigering och landning i mörker.

Navigeringsfyr PN-51/F (Eureka) och landningsfyren som kallades för Babs var föregångarna till det av svenska Philips konstruerade och tillverkade utrustningarna PN-60/F (navigeringsfyr) och landningsradar PN-52/R.

När Fpl32 (Lansen) kom ut på flygförbanden i mitten på 50-talet började även landningssystem PN-52/R, även kallad Barbro, att installeras. PN-52/R var en markbaserad utrustning som bl.a. innehöll elektronik motsvarande den flygburna utrustningen PN-50 som var installerad i Fpl32 Lansen, Fpl34 Hawker Hunter, Tp83 Pembroke och sedermera även S29C Tunnan.

PN-521/R
När sedan Fpl35 Draken kom ut på förband i början på 60-talet var detta flygplan utrustat med en modernare variant av NAV -utrustning med beteckningen PN-59. Detta medförde att alla PN-52/R stationer kompletterades med elektronik motsvarande PN-59 så att även Fpl35 kunde betjänas. PN-52/R fick efter modifieringen beteckningen PN-52l/R.

Radarfyr PN-521/R är som nämnts ovan en transportabel landningsfyr som arbetar tillsammans med de flygburna utrustningarna PN-50 och PN-59. Dessa utvärderar ur pulsgrupperna från PN-52 1/R flygplanets avstånd till nollpunkten (banändan, bantröskeln) och dess avvikelse i sidled i förhållande till elektriska inflygningslinjen (elektriska QFU).

Kommunikationen mellan de flygburna utrustningarna och fyren är för vissa funktioner av typ frågepuls-svarspuls och sker i vardera riktningen på två olika frekvenser vilka är inställbara inom området 208-249 MHz.

PN-50 utvärderar både avstånds- och riktningsinformation ur svarspulser från fyren. PN-59 utvärderar endast avståndet ur svarspulserna. Sidlägesinformationen utvärderar PN-59 däremot ur en sidpulsgrupp som fyren sänder kontinuerligt med en pulsgruppfrekvens av ca 30 Hz.

Fyren har en särskild utrustning, sektorbegränsare, som för PN-59 begränsar fyrens inflygningssektor så, att risk för falska inflygningslinjer elimineras.

Både PN-50 och PN-59 får avståndsinformation genom att de mäter tiden mellan frågepuls och svarspuls.

Övervakning/manövrering
Fyren har en övervakningsutrustning, som kontrollerar att uteffekt finns och att PN-59-systemets sidlägesinformation är riktig. Uppstår fel ger utrustningen larmsignal.

Dessutom finns ett manöversystem, med vars hjälp fyren kan manövreras från en lokalmanöverenhet eller fjärrmanövreras över telefonkabel.

Fyren finns i två versioner, enkel- och dubbelanläggning. I den senare är fyrens elektronikutrustning utom sektorbegränsare, manöverenheter och regulatorenhet dubblerad.

Vagnen
Hela fyrutrustningen med antenner, manöverutrustning och reservkraftaggregat är inbyggd i en fyrhjulig transportvagn där även kablar, verktyg o.d. förvaras under transport (Se bild). Vagnen har elektriskt bromssystem för anslutning till dragbil. Den har nedfällbara domkrafter för avvägning av fyren och för avlastning av hjulen. Karossen är vridbar i förhållande till chassiet, varigenom bekväm inriktning av fyren kan ske.

Läs mer i:

Radarfyr PN-521 (5,8 MB) Författare: Karl Gardh. (F05/05)