Försvarets Historiska Telesamlingar

flygvapnet loggo

MILTEX

Under 1970-talet planerades en omfattande modernisering av försvarsmaktens fjärrskriftssamband och en övergång från speciella fast kopplade fjärrskriftsförbindelser till förmedlade förbindelser i försvarets- (ATL) och Televerkets telenät (ATN).

FMV fick 1974 i uppdrag av Fst att genomföra en omfattande utredning om försvarets data- och fjärrskrifttrafik. I utredningen som leddes av FMV:A deltog förutom FMV:F och FMV:M även företrädare för de administrativa delarna av FMV. Under den här tiden fanns en i vissa frågor ganska öppen motsättning inom FMV främst mellan FMV:A och FMV:F, men även inom FMV:F (främst beträffande hur fjärrskrifttrafiken skulle hanteras).

Efter några års utredningar och försök infördes ett system benämnt MILTEX.

Bilden ovan visar MILTEX abonnentplats med två textskärmsterminaler anslutna vilket gör den fullbestyckad. MILTEX DCE, Kryptoapparat och skrivare är installerade i en speciell hurts mellan operatörsterminalerna.

MILTEX abonnentutrustning bestod av följande enheter:
• MILTEX DCE
• terminalutrustning (DTE)
• kryptoutrustning
• telefonapparat

UTFORMNING AVMILTEX NÄT
De äldre fjärrskriftnäten kom under 80-talet att ersättas av ett nytt trafiksystem. Detta nya trafik systemet kallades för MILTEX (MILitär TEXtöverföring). MILTEX skulle ta över den meddelandetrafik som tidigare avverkats med hjälp av fjärrskrift, med undantag av vädertrafiken. För vädertrafiken infördes ett särskilt, terminalorienterat, informations-system (Väder 80). Införande av Väder 80 medförde att endast en mindre del av väderinformationen kom att överföras via MILTEX. Kommunikationen mellan MILTEX-nätets abonnenter baserades på uppringda förbindelser i ATL och ATN, samt vid behov, fast kopplade förbindelser. MILTEX DCE var huvudkomponent i MILTEX-systemet och övriga utrustningar hos en abonnent (Dataterminaler och krypton) samt gränsytor mot de externa telenäten var anslutna till DCE: en enhet som var programmerad med de logiska funktionerna för att bilda fungerande funktionskedjor och för att stödja meddelandeproduktion samt etablera dataförbindelser i ATL och ATN till andra MILTEX-abonnenter. I bilden nedan åskådliggörs MILTEX-nätet som utgjorde ett nät baserat på dataöverföring i ATL och ATN, men logiskt utgjorde en sluten användargrupp s.k. VPN (Virtuellt Privat Nät), eftersom för att få access krävdes MILTEX DCE med krypto av typ Edit. kommunikation var möjlig direkt mellan MILTEX-abonnenter, eller mellan MILTEX-abonnent och MFC vid meddelandeöverföring. Vid kommunikation mellan två MILTEX-abonnenter var Dialog mod valbar.

Omsättningen genomfördes successivt under flera år, vilket ställde krav på samtrafik mellan äldre och ny utrustning. Direktkommunikation mellan MILTEX-abonnenter och kvarvarande fjärrskrift var inte möjlig eftersom MILTEX använde teckenkod enligt IA5 till skillnad från fjärrskriften som baserades på IA2 med mera begränsad teckenrepertoar. Kommunikation mellan MILTEX- och fjärrskriftsabonnenter skedde därför via nätets MFC:er som kod- och hastighetskonverterade textmeddelanden samt vidareförmedlade dessa mellan de två abonnentkategorierna. Det som var karakteristiskt för MILTEX kan sammanfattas i följande punkter:
• kretsförmedling i ATL/ATN,
• hastighet ca 30 alternativt 120 tecken per sekund
• Teckenkod IA5 CCITT nr 5 (SIS636127).
• Automatiska förmedlingscentraler som användes för specialtjänster (MFC).

För ytterligare information se: MILTEX abonnentsystem (1 MB) Författare: Bernt Söreskog. (F05/10)

Meddelandeförmedlingscentraler MFC finns utförligare dokumenterat inom FHT urvalsgrupp FV. Meddelandeförmedlingscentral (MFC) (2,5 MB) Författare: Harald Andréasson. (F06/08)

Miltex - DCE (Produktblad)