Flyghistoria om Armén.
(Källan till texten nedan är, Svensk Flyghistorisk förening, SFF och dess sida "Kronologi över Flyget i Sverige"). Från dessa sidor har hämtats ett urval av text, om det som i princip berör militärflyget.
(Marinens, flygvapnets samt industrins (mm) flyghistoria presenteras på egna sidor.)
Armén
1912
Svenska Aeroplankonsortiet, SAK, senare Svenska Aeroplanfabriken, bildas under hösten i Stockholm av ingenjörerna Lars Fjällbäck och Tord Ångström, löjtnanterna Gösta von Porat och Allan Ljungner samt redaktören Torsten Gullberg i syfte att skapa en svensk flygindustri. Konsortiet byggde en kopia av den M 1 (Nieuport IV G) som inköpts till armén för medel donerade av Svenska Aeronautiska Sällskapet (SAS). Kopian benämndes M 2 och köptes av den s.k. pansarbåtsinsamlingen som skänkte planet till arméns flygväsende i
september 1913, varefter SAK upplöstes. Aviatördiplom (”svenskt certifikat”) tilldelades under året ingenjör Lars Fjällbäck, nr 4, kandidat Tord Ångström, nr 5, löjtnant Allan Jungner, nr 6, kapten Gösta von Porat, nr 7 och kapten Ragnar Werner, nr 8.6
1912 februari: Riksdagen beviljar 63 000 kronor för anskaffning av det första arméflygplanet. Svenska Aeronautiska Sällskapet bidrog med 30 000 kronor till ett andra flygplan. Kapten Henrik Hamilton hade föreslagit biplanet Breguet C.U-1 och monoplanet Nieuport IV G. Flygplanen erhöll beteckningarna B 1 resp. M1 och tillfördes Kungliga Fälttelegrafkårens flygavdelning.
1912, mars: En kårorder beordrar kaptenen Henrik Hamilton och löjtnanterna Allan Jungner och Gösta von Porat samt sergeant Eugen Andersson (senare Ahnsjö), tygverkmästare J A Aurell och tyghantverkare Karlsson till Frankrike för flygplaninköp och utbildning. Kontrakt skrevs på leverans av de två flygplanen, Nieuport IV G och Breguet C.U-1. Ljungner och von Porat tog sina aviatördiplom under vistelsen i Frankrike.
1912 juni-juli: Arméns första flygförband sätts upp vid Axvall i Västergötland och får det officiella namnet Kungl. Fälttelegrafkårens flygskola. Hit levereras de beställda Nieuport IV G (monoplanet M 1) och Breguet C.U-1 (biplanet B 1) från Frankrike och monteras 4-9 juli varefter flygprov äger rum.
1912 augusti: Med ett anslag på 12 000 kronor startar Carl Cederström en flygskola på Malmen vid Linköping, Aviatikskolan. Som biträdande flyglärare tjänstgjorde Tord Ångström. Mekaniker var fransmannen Ragueneau och även teknologen Henry Kjellson var med. De fyra första eleverna blev Emil Björnberg, Carl Gustaf Krokstedt, Oscar Lindén och Carl Silow. Flygplanbeståndet bestod av en Blériot och en Farman.
1912 september: Arméns båda plan M 1 och B 1 deltar i Västgötamanövern med basering i Redberga, söder om Falköping. Resultatet blev dåligt p.g.a. otillräcklig utbildning, primitiv materiel och dåligt väder. Även Carl Cederström deltar med sin Bleriot och lyckas något bättre.
1913 oktober AB Södertelje Verkstäders Aviatikavdelning bildas med Carl Cederström som chef för avdelningen. Året därpå startade tillverkningen av flygplan bl.a. Farman HF22 och HF23 och senare Albatros B II på licens, sammanlagt ett trettiotal flygplan. Fabriken lades ned 1917.
1913. Reparation och underhåll av flygplan påbörjas hos nyupprättade Arméns flygverkstad på Malmen, sedermera CFM och CVM.
1913, 3 februari -12 mars: Arméns flygavdelning har vinterövningar med B 1 och M 1 på Askrikefjärdens is norr om Lidingö och med förläggning hos fabrikör C R Nyberg på Täcka Udden.
1913, 23 februari: K.M:t fastslår att en luftflotta skall uppsättas. Överskottet från den s.k. pansarbåtsinsamlingen, 193 200 kronor, får tas i anspråk.
1913, 15 maj: Kungliga Fälttelegrafkårens flygavdelning skall enligt kårorder flyttas till Malmen utanför Linköping. Malmen blev huvudflygbas för arméns flyg. År 1926 bildades 3. flygkåren, F 3, på Malmen i och med flygvapnets uppsättande. Efter en lång tillvaro som spanings- och jaktflottilj blev F 3 1974 ett detachement under F 13 vilken flottilj lades ned 1994.
1913, 19 maj: En arméflygskola organiseras på Malmen. Den var avsedd för fältflygarutbildning men tvingades övergå till spanarutbildning och grundläggande flygutbildning.1913 augusti: Arméns flygavdelning på Malmen får sitt tredje flygplan, en kopia från Svenska Aeroplankonsortiet av typen Nieuport, M 1, som redan ingår i flygplanbeståndet. Flygplanet gavs beteckningen M 2. Under september 1913 tillkom även ett fjärde från Frankrike inköpt flygplan B 2, Farman HF 20.
1914, 21 mars: Arméns flygskola vinterövar på Storsjöns is vid Östersund. Den första starten med skidutrustade flygplan gjordes.
1914, 26 juli: En civil tysk Albatros B.II på demonstrationstur och förd av Lothar Wieland skadas vid landningen på Gärdet i Stockholm. Den köptes vid krigsutbrottet och kopierades för tillverkning hos Svenska Aeroplanfabriken, Nordiska Aviatik, Södertelge Verkstäder och Arméns flygverkstäder på Malmen. Ett fyrtiotal Albatros av olika versioner kom att tjänstgöra vid det senare uppsatta Flygkompaniet, och några medfördes till flygvapnet 1926. Typen utgick 1929.
1914, 1 augusti: Vid det första världskrigets utbrott disponerar armén fyra och marinen fem flygplan. Alla civila flygplan i landet tillfördes försvaret. Några civila flygförare kontraktanställdes. Arméns flyg uppdelades i två
flygavdelningar med nio flygplan i vardera. Övriga flygplan hänfördes till reserven. Vissa av dem var inte i flygbart skick. I enlighet med 1914 års härordning upprättades arméns och marinens flygorganisationer. I
härordningen avsågs att armén skulle utrustas med tjugosju flygplan, varav tolv i reserv och marinens flygväsende med åtta flygbåtar. Marinen organiserade spaningsgrupper med ett flygplan vardera vid Furusund,
Saltsjöbaden (senare Dalarö), Karlskrona och Göteborg (Nya varvet). Under åren 1914 till 1918 anskaffades mer än femtio flygplan. Behovet av flygande personal, flygförare, ansåg man sig kunna fylla genom uttagning av
officerare från armén och marinen efter frivillig ansökan av respektive officerare.1914, 7 augusti: Nationalitetsbeteckningar för militära flygplan fastställs: På vingarnas undersida gul fylld cirkel med blå ring samt svart S + nummer. Örlogsflagga på sidorodret.
1914, 7 september: Sveriges första luftfartslag, innehållande förbud mot lufttrafik över svenskt område “utan Konungens tillstånd” utfärdas. Lagens tillkomst var en följd av krigsutbrottet, men behovet av en rättslig reglering av luftrummet och statens suveränitet hade tidigare diskuterats.
1914 november: Chefens för Fortifikationen kommission specificerar kraven för anskaffning av arméflygplan enligt följande:
bärkraft utom bränsle 175 kg
olja, bensin för flygtid 3 - 4 tim
hastighet minst 110 km/h
stigförmåga till 1 000 m 8 min
startsträcka max 80 m
landningssträcka max 60 m
bredd max 14 m
monteringstid max 45 min
demonteringstid max 15 min
1915. Armén beställer sex Albatros och tre Thulin E.
1915. Peter Koch omorganiserar Arméns flygverkstad på Malmen samt planerar för tillverkning och eventuellt konstruktion av flygplan. I slutet av året knöts även Henry Kjellson till organisationen.
1915. Första flygspanarskolan anordnas vid flygavdelningen på Malmen. I undervisningen ingick ämnena orientering, spaning, artillerieldledning och bombkastning. Bombkastning gick till precis som ordet antyder. Några
upphängningsanordningar för bomber fanns ännu inte på flygplanen.
1915. Allt fler flygmaskiner tillförs försvaret under året och påföljande år, men generellt sett gjordes inga större samlade inköp utan som mer eller mindre tillfälliga förvärv.
1915, 1 maj: Vid det första flyghaveriet i Sverige med dödlig utgång omkommer på Malmen löjtnanten och flygläraren Carl Silow. Silow flög ett biplan av typ Farman.
1915, 1 juli: Enoch Thulin har fått tillstånd att starta flygskola på exercisfältet Ljungbyhed i Skåne, och verksamheten börjar. Av de 101 elever som erövrade aviatördiplom före skolans nedläggning 1920 märks Carl Florman, Arvid Flory, J. D. Hamilton, N. F. Rodéhn, Gustaf von Segebaden, Paul af Uhr, samt Elsa Andersson. K A B Amundson utses till chef för Kungliga Fälttelegrafkåren.
1915, 20 aug: Under högtidliga former överlämnas i Landskrona en Thulin D skänkt till arméflyget av Skånekvinnornas aeroplankommitté. Bl.a. deltog kronprinsparet och KABA i högtidligheten.
1915 augusti: Försvarsföreningen Skånska Kvinnor skänker för insamlade medel ett Thulin-flygplan till försvaret. Kommittén Föreningen skänkte ytterligare ett flygplan påföljande år.
1915 september: Första svensktillverkade Albatros levereras till arméns flygavdelning från Södertelge Verkstäder.
1915, 22 september: Den svenska nationalitetsbeteckningen ändras till tre svarta kronor på vit botten, på vingarnas över- och undersidor, örlogsflagga på sidorodret.
1916. Generalstabschefen föreslår i en skrivelse till K. M:t att arméns flygavdelning skall bilda en egen kår under fortifikationen och bestå av två kompanier och en tygavdelning med 67 flygplan. Krigsministern bifaller inte förslaget.
1916, 1 januari: Kungliga Fälttelegrafkårens flygavdelning på Malmen organiseras som 5.komp, Ing 3, Flygkompaniet. Kompaniet får permanent basering på Malmen.
1916 mars: Två kopior av Albatros levereras till armén från Svenska Aeroplanfabriken, som därefter upphör med leveranser av flygplan. Företagets verksamhet uppgick senare i Södertelge Verkstäder.
1916, 29 juni: ”1917 års särskilda sakkunniga” tillsätts för att utreda organisationen av arméns och marinens flyg. Ordförande blir generallöjtnant Hugo Jungstedt och sekreterare kapten Gösta von Porat. Utredningens
förslag i mars 1918: Förstärkning och uppdelning av flyget mellan armé och marin.1916, 4 augusti: I ett kungligt brev anges att start- och landningsplatser för flygplan skall anordnas strax norr om Järfälla kyrka (Barkarby), d v s ungefär där senare flottiljen F 8 anlades. Militär flygverksamhet hade dock förekommit tidigare vid denna plats, och årtalet 1913 har därvid omnämts.
1917. Första svenska jaktflygplanet tillverkas vid Thulinverken i Landskrona. Det är en konstruktion baserad på parasollflygplan av typ Morane.
1917 januari: Kontrakt tecknas med Fokkers fabriker i Tyskland om leverans av fyra jaktflygplan Fokker D IV. Avsikten var att stärka Stockholms försvar genom de frivilliga medel som insamlats. Man beslutade dessutom att
bygga en hangar vid Barkarby flygfält för "Stockholmsjakten". Efter leverans i mars följande år ställdes flygplanen i mobiliseringsförråd och användes, trots försvarets behov av flygplan, överhuvudtaget inte utan skrotades så småningom.
1917 april: Försvaret lägger ut sin första anbudsförfrågan på flygplan, ett spaningsplan som skall vara utrustat med en vattenkyld radmotor av märke Benz med effekten 160 hk. Förfrågan gick till Thulinverken i Landskrona,
Nordiska Aviatik i Stockholm och Södertelge Verkstäder. Beställning lades senare till Thulin på fem och till SödertelgeVerkstäder på ett flygplan.
1917 juni: Flygkommissionen av år 1917 tillsätts. Betänkandet avlämnades i mars 1918 och föreslog en självständig flygkår. Beslut togs att ärendet skulle hänskjutas till 1919 års försvarsrevision.
1917, 27 juli: Nationalitetsbeteckningarna ändras: Kronmärken införs även på flygkroppens bägge sidor.
1917 augusti: Thulin typ H, Kryssaren, det största flygplan som byggts vid Thulinverken, AETA, i Landskrona, sjösätts. Det är ett biplan med en spännvidd på drygt 19 m, försett med tre motorer, en dragande och två
skjutande. Flygplanet avsågs ha fyra mans besättning. Efter prov inkluder-ande start från vatten i Landskrona och en flygning med fyra passagerare med Enoch Thulin som förare transporteras planet till sjön Salen i södra
Småland där en militärmanöver pågår. Man lyckas då ej få planet att lätta från sötvattnet. Senare under vintern 1917-18 flyger man från Öresunds is. Endast ett exemplar tillverkades; det militära behovet var oklart. Man försökte senare förgäves lansera planet som trafikplan, bl a vid en flygutställning i Kristiania (Oslo) i maj 1918.
1917 september: Första exemplaret av jaktflygplanet SW 15 från Södertelge Verkstäder levereras till försvaret. Flygplanet havererade ganska omgående, men ytterligare två levererades, dock något modifierade.
1917, 1 september: Löjtnant Ivar Sandström omkommer vid ett haveri i Malmö i samband med flygning från Landskrona till Malmö. P g a kastvindar kastas han ur sitt Thulin B-plan och omkommer. Flygplanet fortsätter i luften och havererar ca 600 meter från den plats där Sandström föll ur. Sandström innehade aviatördiplom nr 30.
1918 februari: En Albatros, köpt för insamlade medel, flygs av löjtnanterna Allan Hygerth och Per LorentzSvanbeck från Boden till Finland för att överlämnas som gåva.
1919. Första exemplaret av de fem från Tyskland inköpta AEG G V kommer till Malmen med löjtnant Gustaf von Segebaden som pilot. Marinflyget anskaffar med början detta år fem begagnade tyska Albatros med 120 hk motor. Under kommande år kommer Flygkompaniets egna verkstäder på Malmen (FVM) att bygga ett antal Albatros med från Tyskland inköpta Mercedes 120 och 160 hk motorer.
1919 mars. I slutet av mars blir det första exemplaret av S 18 klart, ett relativt stort spaningsflygplan. S 18 var det första av Henry Kjellson helt konstru-erade och av Malmens verkstäder byggda flygplanet. Totalt femton exemplar tillverkades. Utgick 1926.
1919, 29 juni: Två flygplan, jaktplanet Phönix D. III och spaningsplanet Phönix C. I, det senare i Sverige kallat Dront, landar på Ladugårdsgärde i Stockholm efter att ha flugit från Österrike via Malmen och Hägerstalund (Barkarby). Förare var österrikaren, ingenjören Edmund Sparmann samt kaptenen Max Perini. Sparmann och Perini gjorde 6 juli en beundrad flyguppvisning över Gärdet i Stockholm med bl.a. "fallande lövet, två looping, ett par vingglidningar och ett luftsprång". Dagen efter började Max Perini passagerarflygningar till en kostnad av 150 kronor per person. De två flygplanen inköptes till armén via Thulinverken, AETA.
1920. En kungörelse bemyndigar länsstyrelser att i samråd med bl.a. militära myndigheter godkänna civila flygplatser.
1920. Försvarsrevisionen, med en avdelningen för armén och en för marinen, tillsattes med uppgift att nedbringa Sveriges försvar till för landet lämplig nivå. Arbetet ledde till 1925 års härordning med en avsevärd nedskärning av antalet militära förband, men med inrättandet av ett självständigt flygvapen.
1920, 16 april: En Fokker D VII landar på Malmen med tysken Hermann Göring som pilot. Flygplanet övertogs av Flygkompaniet.
1920, 9 juni: Löjtnant Raoul Thörnblad blir den första svensk som hoppar med fallskärm. Fallskärmen var av typ Heinecke, för vilket fabrikat Thörnblad är representant. Ernst Fogman begärde ett anslag på 31 500 kronor för inköp av fallskärmar till Flygkompaniet, men begäran avslogs av K.M:t (d v s regeringen).
1920, 28 juni: Tummelisa, "Lisa", flygs för första gången. Flygplanet var en konstruktion av Gösta von Porat och Henry Kjellson, byggd vid flygverkstäd-erna på Malmen. Flygplanet benämndes senare Ö 1. Totalt 29 flygplan tillverkades på Malmen, de sista av delar från tidigare flygplan samt reservdelar. Sista exemplaret utgick 1935
Det av Henry Kjellson konstruerade S 21, ett enmotorigt biplan, provflygs. Serieleveranser av flygplanet från CFM påbörjades följande år. Tio exemplar tillverkades. Även en version med flottörer och större vingyta tillverkades i åtta exemplar som S 25. Utgick 1931 som S 1 i flygvapnet.
1922, september: Armén lämnar Malmen, och Flygkompaniet får hela fältet för eget bruk.
1923, 19 januari: Carl Florman och Gustaf Nordensvan ger ut en debattskrift "Flygvapnet och Sveriges försvar", i vilken de starkt argumenterar för ett självständigt flygvapen.
1923, 15 mars: Ett betänkande från 1919 års försvarsrevision avges och i detta förordas fortsatt uppdelning av det militära flyget på armén och marinen.
1923 juni: Det första exemplaret av fem svenskkonstruerade och av Flygkompaniet byggda jaktplan J 23 blir färdigställt. Flygplanet var konstruerat av Henry Kjellson och Ivar Malmer och byggt av CFM. Det havererade senare under året. Ombyggnader i etapper till J 24 och J 24B gav inte förväntade resultatförbättringar.
1924, 1 februari: Försvarspropositionen 1924 föreslår ett självständigt svenskt flygvapen, uppdelat på en arméflygkår och en marinflygkår samt en flygstyrelse med två avdelningar. Propositionen bordlades för ytterligare utredning. Till sakkunnig kallades bl.a. Carl Florman, som starkt förordat ett fristående flygvapen med egen stab och förvaltning, vilket 1924 års särskilda utskott sedan föreslog.
1924 juli: Ett provexemplar av flygplanet Bristol Fighter, Ö 6, anskaffas för utvärdering. Det blev kvar i tjänst till 1934.
Ett exemplar av övningsflygplanet Gloster Grouse, Ö 3, inköps från England. Det blev kvar i tjänst till 1929.
Leverans av på FVM byggda spaningsflygplanet S 1 påbörjas. Totalt elva flygplan producerades, och de sista togs ur tjänst 1932.
FVM börjar bygga Albatros, Sk 1, i åtta exemplar. Flygplanstypen utgick 1929.
Provflygplanet Heinkel HD 35 anskaffas i ett exemplar. Flygplanet blev Sk 5 i flygvapnet och var kvar i tjänst till 1929.1925, 20 februari: I en proposition föreslår försvarsminister Per Albin Hansson att en organisation för ett självständigt flygvapen med fyra flygkårer och en flygskola inrättas från 1 juli 1926.
1925, 2 juni: Riksdagen antar propositionen om ett fristående flygvapen från 1 juli 1926, organiserat med chef (CFV), flygstab och flygförvaltning. Flygvapnets omfattning bestäms till fyra flygkårer och en flygskola.
1925, 7 juli: Till chef för det nya flygvapnet (CFV) från 1 juli 1926 förordnas översten och chefen för Kungliga Fälttelegrafkåren, K A B Amundson.1925 augusti: Tio jaktflygplan Nieuport-Delage 29C-1, J 2, inköps av flygstyrelsen hos Nieuport-Astra i Frankrike. De började levereras i mars 1926 och utgick 1930.
1926, 7 juli: Löjtnant Nils Söderberg blir den första svensk som räddar sig genom fallskärmshopp. Han hoppar med en Irving-fallskärm från en Phönix D.III, J 1, som under utprovning av risken för flatspinn råkat in i en sådan spinn vid Malmen. Då sedan motorn stannade lämnade Söderberg planet på 400 meters höjd. Det beslutades året därpå att flygvapnets personal skulle utrustas med fallskärmar.
1926, 20 augusti: Omfattande luftförsvarsövningar i stockholmstrakten slutar med en flyguppvisning över Ladugårdsgärde med omkring 10 000 åskådare. Från sex sjöflygplan gjordes fem fallskärmshopp av flygspanare med Thörnblad- fallskärmar. Två av hopparna dödades, då deras fallskärmar inte utvecklades.
1927, 21 januari: Nya nationalitetsbeteckningar införs: Tre svarta kronor, med eller utan vit cirkelyta, blå-gult sidoroder.
1930, 24 oktober: 1930 års försvarskommission tillsätts. Betänkandet lämnades 1935 och innehöll bl.a. förslag till omorganisation och utbyggnad av flygvapnet.
1944, 21 december: Nationalitetsbeteckningar tillkommer på flygplansvingarnas översidor.
1950, 1 april: Arméchefen beslutar att en försökskurs i fallskärmstjänst skall anordnas för fast anställda befäl. Denna äger rum 1951 och leder till etablerandet av Fallskärmsjägarskolan i Karlsborg 1952.
1951, 29 maj: Artilleriinspektören föreslår att frågan om ett nytt artilleriflyg skall utredas.
1951 september: Arméchefen föreslår att frivillig uttagning till fallskärmsjägare skall påbörjas vid höstens värnpliktsinskrivningar.
1954. En organisation för artilleriflyg inom armén börjar byggas upp, till en början med flygplan av typen Piper Cub från AB Jordbruksflyg och med civila flyglärare. Under året omkommer en person under uppbyggandet av det
nya artilleriflyget.1954, 20 april: Kungl.Maj:t bemyndigar chefen för armén att bedriva utbildning av artilleriflygförare.
1954, 20 april: Kaptenerna Stig Gahr och Karl-Ivar Cahné, båda från A6 i Jönköping, påbörjar grundläggande flygutbildning vid den franska artilleriflygskolan i Wachenheim.
1954, 18 juni: Ett skolflygplan från franska artilleriflygskolan i Wachenheim havererar varvid flygeleven, den svenske kaptenen Stig Gahr, skadas så svårt att han senare avlider. Flygläraren, Daniel Pellodi, skadas men överlever.
1954, 16 juli: Den första kullen blivande artilleriflygförare påbörjar grundläggande flygutbildning vid AB Jordbruksflyg i Alunda i Uppland. Till elever uttogs 10 värnpliktiga, ingen äldre än 30 år, alla innehavare av
civilt flygcertifikat och med minst 100 timmars flygerfarenhet. Kurschef är den vid franska artilleriflygskolan utbildade kapten Karl-Ivar Cahné.1955, 17 mars-9 april: Grundläggande flygutbildning av 15 värnpliktiga blivande artilleriflygförare genomförs på Jönköpings flygplats. Vid kursens slut godkändes 13 elever.
1956. Framställning om inrättande av en fredstida artilleriflyg-organisation inlämnas till chefen för armén.
1956. Armén provar Ostermans Aero AB:s Sikorsky S-55 under vinterförhållanden vid T3 i Sollefteå. Helikoptern ansågs idealisk för sjuktransporter men lastkapaciteten för trupptransporter ansågs vara för låg.
1956. Under hösten provar armén både Sikorsky S-55 och Bell 47 under övningar i Övre Norrland.
1956, 3-28 april: Grundläggande flygutbildning av 20 värnpliktiga blivande artilleriflygförare genomförs vid A3 i Kristianstad. Vid kursens slut godkändes 15 elever. Under kursens gång inträffade två haverier, dock utan person-skador.
1956, 15-21 november: En repetitionskurs för sex värnpliktiga artilleriflyg-förare genomförs på Rommeheds flygplats.
1956, 30 november-10 december: En repetitionskurs för 10 värnpliktiga artilleriflygförare genomförs på Skå-Edeby flygfält.
1957, 4-12 mars: Under vinterfälttjänstövningen inom VI. milo (militärområdet) genomför armén ett större helikopterförsök med tre Bell 47 och en Sikorsky S-55. Förare och mekaniker kommer från Ostermans Aero AB.
1957, april: Två repetitionskurser för sammanlagt 17 värnpliktiga artilleriflygförare genomförs på Norrtälje flygfält.
1957, 2 maj: Kungl. Maj:t beslutar om inrättande av en artilleriflyg-organisation.
1957, september-oktober: Grundläggande flygutbildning av värnpliktiga blivande artilleriflygförare genomförs vid A9 i Kristinehamn.
1957, november-december: Grundläggande flygutbildning av värnpliktiga blivande artilleriflygförare genomförs vid A 3 i Kristianstad.
1957, november: Chefen för armén tillställer överbefälhavaren ett förslag om arméns helikopterorganisation. ÖB tillsatte en utredning för att undersöka totalförsvarets helikopterbehov. (Se notis för 12 maj 1958.)
1958. Armén får sina första eldledningsflygplan Piper PA 18-150 Super Cub, i armén kallade flygplan 51. Typen hade provats redan från 1955 med inhyrda civila exemplar. Sammanlagt 29 anskaffades. Typen utgick 1974.
1958, 12 maj: Den av överbefälhavaren tillsatta utredningen angående totalförsvarets helikopterbehov föreslår att varje försvarsgren själv förvaltar sin materiel, men att i besparingssyfte viss samordning sker beträffande
materielanskaffning. Dessutom föreslås att försvarsgrenarnas förberedande flygutbildning om 50 timmar på flygplan bör förläggas till F5, Ljungbyhed.
Vidare föreslås att arméns helikopterverksamhet skall förläggas till Bodens flygfält och att intill 1962 12 lätta och 7 medeltunga helikoptrar bör anskaffas. Anskaffning av STOL-flygplan bedömdes vara en fråga att lösa efterhand.
1958, 24 maj: I meddelande från chefen för armén söks elever till arméns helikopterkurs 1958/59 för uppsättande av den planerade arméflyg-organisationen i Boden.
1958, juni: En tre veckor lång repetitionskurs för artilleriflygutbildade reservofficerare genomförs.
1958, juni: Sedan Sverige fått inbjudan från USA sändes kapten Gunnar Zachrisson dit för sex månadersutbildning. Först för en grundläggande helikopterutbildning vid US Army helikopterskola i Fort Rucker och därefter för tjänstgöring vid 82:a luftburna divisionen i Fort Bragg.
1958, 18 juni: 88 ansökningar har detta datum inkommit till arméns helikopterkurs 1958/59.
1958, 28 juni: Arméns tre första egna flygplan, Piper PA-18 Super Cub, levereras. Armébeteckningen blev Fpl 51A. Senare levererades ytterligare tre flygplan.
1958, 11 augusti: Grundläggande flygutbildning för arméns helikopterkurs 1958/59 börjar på Skå-Edeby flygfält i regi av AB Jordbruksflyg. Tre officerare, en underofficer och två underbefäl hade valts ut. Under kursens gång tillkom ytterligare tre officerare samt den blivande förbandsingenjören. Som skolflygplan användes Piper PA-18 Super Cub. Utbildningen på helikopter påbörjades sedan i oktober (se notis för 10 oktober).
1958, september-oktober: En krigsplacerad värnpliktig artilleriflygtropp inkallas till repövning vid A6 i Jönköping. Repövningen avslutas med deltagande i fälttjänstövningen i Dalsland.
1958, 10 oktober: Grundläggande helikopterutbildning för arméns helikopterkurs 1958/59 (se notis för 11 augusti) påbörjas hos Ostermans Aero AB på Bromma flygplats.
1958, 3-12 november: Grundläggande flygutbildning av värnpliktiga blivande artilleriflygförare genomförs på Sundbro flygfält norr om Uppsala.
1959. I order från chefen för armén söktes fast anställd personal till helikopterkurs 1959/60. Behöriga att söka är officerare och underbefäl inte äldre än 30 år samt övriga officerare, underofficerare och underbefäl med omfattande flygerfarenhet.
1959. Under hösten genomförs en flyginstruktörskurs med sex värnpliktiga artilleriflygförare.
1959 januari: Sud-Aviation 3130 Alouette II, Hkp 2, börjar levereras till marinen som fick tretton. Armén fick tolv och flygvapnet tre. Sju överfördes 1969 från armén till flygvapnet.
1959, 14 februari: Arméns helikopterkurs 1958/59 ombaserar till Bodens flygfält för grundläggande flygslagsutbildning.
1959, 7-13 mars: Arméns helikopterkurs 1958/59 deltar i vinterfälttjänstövningen i VI. milo. I övningen deltar också en artilleriflygtropp med sex Fpl 51, marinen med en helikopter Hkp 1 och Saab med en helikopter
Alouette II.1959. 12 april: Arméns helikopterkurs 1958/59 avslutas efter att 23 mars – 7 april ha genomfört fjällflygutbildning i Åre.
1959, 21 april: Leverans av ytterligare sex Piper PA-18 Super Cub påbörjas. Dessa får beteckningen Fpl 51B.
1959, 20 juli: Grundläggande flygutbildning för arméns helikopterkurs 1959/60 påbörjas på Rinkaby flygfält. Två officerare, fyra underofficerare och elva underbefäl hade valts ut. Kurschef och flyglärare kommer från F5, Ljungbyhed och som skolflygplan användes Fpl 51B. Kursen avslutades den 25 september i närvaro av bl a chefen för armén. Under kursens gång skildes tre elever från utbildningen.
1959, september: Armén beställer åtta helikoptrar av typen Sud-Aviation 3130 Alouette II, Hkp 2, som kom att sättas samman på Saabs helikopter-avdelning på Kungsängens flygplats i Norrköping.
1959, 10 oktober: Grundläggande helikopterutbildning för arméns helikopterkurs 1959/60 påbörjas på Norrtälje flygfält. Kurschef och flyglärare kommer från marinen. På grund av bristen på militära helikoptrar utbildas åtta
elever på marinens Alouette II, Hkp2. Nio elever utbildas på Bell 47 med flyglärare från Ostermans Aero AB. Examensflygning genomfördes den 15 december. Under kursens gång hade två elever avskilts från utbildningen.1959, 1 november: Arméns helikopterskola, HkpS i Boden, blir formellt organiserad. Till skolchef utsågs kapten Gunnar Zachrisson. Utbildningen startade den 1 januari 1960 med tre (snart fyra) egna Hkp 2 samt nio st
inhyrda Bell 47.1959, 9 december: Arméns två första Alouette II, Hkp2, landar i Boden.
1959, 31 december: En av arméns Hkp 2 med kapten Gunnar Zachrisson som förare deltar i sökandet efter två samer som försvunnit i trakten av Kvikkjokk. Samerna påträffades välbehållna.
1960. Under året inträffar det första helikopterhaveriet med dödlig utgång inom arméflyget varvid en person omkom.
1960. Kraven på värnpliktiga artilleriflygförare ökar. Alla skall minst uppfylla LFV krav för trafikflygcertifikat av 3-klass (B-certifikat). Samtidigt förlängs utbildningen som nu kallas Grundläggande flygslagsutbildning (GFSU) respektive Fortsatt flygslagsutbildning (FFSU).
1960. Under året utbildas nio nya värnpliktiga artilleriflygförare.
1960, 7 januari: Grundläggande flygslagsutbildning påbörjas för arméns helikopterkurs 1959/60 vid Helikopterskolan (arméns Helikopterskola i Boden).
1960, mars: Grundläggande flygslagsutbildning av nio värnpliktiga blivande artilleriflygförare genomförs vid AB Jordbruksflyg i Alunda.
1960, 21 mars: Arméns helikopterkurs 1959/60 ombaserar till Abisko för tre veckors fjällflygutbildning.
1960, 28 april: Arméns helikopterkurs 1959/60 avslutas varvid chefen för armén, general Thord C:son Bonde, delar ut diplom till de 15 examinerade helikopterförarna.
1960, maj: En Hkp 2 från Helikopterskolan transporterar en barack från Nikkaluokta till den forskningsstation som Stockholms universitets geologiska institution har i Tarfaladalen.
1960, 1 juli: Arméstabens flygavdelning, ast/flyg, upprättas med överstelöjtnant Albrecht Berg von Linde som chef. Avdelningen underställs artilleriinspektören.
1960, augusti: Samövningar mellan Helikopterskolan och 1. divisionen F 15 äger rum som syftar till att klarlägga jaktflygets möjlighet att upptäcka och nedkämpa helikoptrar.
1960, september: Med understöd av fyra Hkp 2 från Helikopterskolan bygger Ing 3 i Boden en 17 km lång väg i ödebygden vid Nautja-Udtja.
1960, 27 september: En av armén inhyrd helikopter, Bell 47, havererar under samövning med repetitionsförband från P10 i Strängnäs. Föraren, furir Olle Larsson från T3 Sollefteå, skadades så svårt att han senare avlider. Han var den förste att omkomma i det ”nya arméflyget”.
1960, 12 oktober: Sedan grundläggande flygutbildning genomförts i F 5 regi på Rinkaby flygfält påbörjar arméflygkurs 1960/61 grundläggande helikopterutbildning i marinens regi på Norrtälje flygfält.
1961. Under året upprättas en provisorisk artilleriflygskola vid Nyge-Aero (tidigare ANA-flyg) på Brandholmen i Nyköping.
1961. Arméflygkursens grundläggande flygutbildning ökas till 100 timmar varav 50 timmar GFU I fortfarande genomförs i F 5 regi på Rinkaby flygfält medan 50 timmar GFU II genomförs vid Helikopterskolan i Boden.
1961, 4 januari: Saabs helikopterdivision i Norrköping överlämnar den sista Hkp 2 i en serie på 12 till armén.
1961, 10 januari: Grundläggande flygslagsutbildning påbörjas för arméflygkurs 1960/61 vid Helikopterskolan i Boden.
1961, 18 januari: En Hkp 2 från Helikopterskolan flyger personalen från Rödkallens fyr i Bottenviken till Luleå sedan isen lagt sig och sjöfarten ställts in.
1961, 25 januari: Armétygförvaltningen (KATF) genomför skjutprov med en kulspruta m/58 monterad på en av arméns Hkp 2 på Järvafältet utanför Stockholm.
1961, mars: Grundläggande flygslagsutbildning av nio värnpliktiga blivande artilleriflygförare vid A3 i Kristianstad genomförs.
1961, 14 mars: Arméflygkurs 1960/61 ombaserar till Hemavan för tre veckors fjällflygutbildning.
1961, 12 april: Med sex Hkp 2 från Helikopterskolan flyger sexton kommunal- och riksdagspolitiker från Jäckvik till norska Saltdals fjällstation för samtal med norska kolleger gällande vägbygge mellan svenska Sädvajaure och norska Graddis. Flygningen följde den för vägbygget tänkta sträckningen och blev också den första utlandsflygningen för Helikopterskolan
1961, 18 april: En Hkp 2 från Helikopterskolan deltar i sökandet efter och finner en fältflygare, Hans O Rogberg, som hoppat fallskärm från sin A 32 Lansen i närheten av Arvidsjaur sedan han under lågflygning kolliderat med en torrfura.
1961, 26 april: Arméflygkurs 1960/61 avslutas varvid militärbefälhavaren i VI. milo, general Nils Björk, delar ut det nyframtagna Utbildningstecknet m/60 för arméflygförare till de sju examinerade helikopterförarna.
1961 maj: KFF beställer fem exemplar av Dornier Do 27A för arméns räkning. Det första planet levererades i september och leveranserna sträckte sig in i nästa år. Planet fick beteckningen flpl 53.
1961, 17 augusti: GFU II för arméflygkurs 1961/62 påbörjas vid Helikopterskolan i Boden.
1961, hösten: Grundläggande helikopterutbildning för arméflygkurs 1961/62 genomförs på Norrtälje flygfält och tre omgångar fortsatt flygslagsutbildning av värnpliktiga artilleriflygförare genomförs på Karlskoga flygfält.
1961, september: Den första av fem STOL-flygplan av typen Dornier Do 27, Fpl 53, levereras till Helikopterskolan i Boden.
1962. Mot slutet av året anses försökstiden för arméns flyg vara slut och arméflyget var nu en realitet.
1962 januari: Arméflygkurs 1961/62 påbörjar grundläggande flygslags-utbildning vid Helikopterskolan i Boden.
1962 februari: Den medeltunga transporthelikoptern Agusta Bell AB 204A, Hkp 3, börjar levereras; tio till flygvapnet och sexton till armén.
1962, mars: Under vinterfälttjänstövningen i trakten av Morjärv prövas Hkp 2 användbarhet för transport av sårade soldater. Under månaden anländer också det femte Fpl 53 till Helikopterskolan i Boden.
1962, 3 april: Arméflygkurs 1961/62 ombaserar till Hemavan för två veckors fjällflygutbildning.
1962, 27 april: Arméflygkurs 1961/62 avslutas och de åtta eleverna tilldelas sina utbildningstecken av militärbefälhavaren i VI. milo general Nils Björk vid en högtid i Boden.
1962, maj: Hkp 2 från Helikopterskolan transporterar en kompressor och annan materiel för Tarfalastationens räkning. Vid återfärden medtas 1,5 ton glaciäris som skall studeras av glaciärforskarna vid Stockholms universitet.
1962, 8 juli: Vid Försvarets dag i Kalix demonstrerar Hkp 2 från Helikopter-skolan nedsläpp av röjdykare som genomför en undervattenssprängning. Även undsättning av personer ombord på en fingerad eldhärjad fritidsbåt
demonstreras.
1962, augusti: Två Hkp 2 från Helikopterskolan deltar i arméns Jägarskolas fjällmarsch.
1962 november: Grundläggande flygslagsutbildning genomförs för elva värnpliktiga blivande artilleriflygförare.
1962, 27 november-6 december: Fyra Hkp 2 från Helikopterskolan deltar i samövning i Västerbotten med I 20 och K 4.
1963. Den provisoriskt upprättade artilleriflygskolan (ArtflygS) vid Nyge-Aero på Brandholmen i Nyköping upphöjs till skolförband inom armén. Det är ännu oklart huruvida skolan skall vara en självständig enhet underställd Arméstabens flygavdelning eller ett detachement av Helikopterskolan i Boden.
1963. Personalläget inom armén medför svårigheter att endast utbilda fast anställt befäl till helikopterförare. För att fylla behovet av förare för krigsplacering beslutas att värnpliktiga helikopterförare skall utbildas.
1963. Under året säljer armén de sex först inköpta Fpl 51A av vilka fyra köps av flygklubbar och två av privatpersoner.
1963. Under året omkommer 30 personer i samband med militär flygverksamhet, varav en person vid motorprov på marken samt en radioreporter och en fotograf medföljande en helikopter.
1963 januari: Arméflygkurs 1962/63 påbörjar grundläggande flygslags-utbildning vid Helikopterskolan i Boden.
1963 januari-april: Grundläggande helikopterutbildning utan föregående GFU genomförs för tre arméflygläkare vid Helikopterskolan i Boden.
1963, 23 januari: De två första av arméns nya helikopter, Augusta-Bell 204, Hkp 3, anländer till Helikopterskolan i Boden. Under tiden fram till 1969 levereras totalt 15 Hkp 3.
1963, april: Arméflygkurs 1962/63 avslutas och de sex eleverna tilldelas sina utbildningstecken.
1963, april-maj: Grundläggande flygslagsutbildning genomförs för 11 blivande värnpliktiga artilleriflygförare på Karlskoga flygfält.
1963, 14 oktober: Officiell start av Artilleriflygskolan på Brandholmen i Nyköping.
1963, okt. Till arméflygkurs 1963/64 uttas nio av 35 sökande värnpliktiga artilleriflygförare. Grundläggande helikopterutbildning genomförs under oktober-december vid ArtflygS med tre från Ostermans Aero AB inhyrda
Bell 47 och flyglärare från Helikopterskolan och Ostermans Aero AB. Under kursen inträffar ett haveri då helikopterns stjärtrotor lossnar under flygning.1964. Under året organiserar Helikopterskolan (HkpS) i Boden en lätt helikopter-pluton med HKP 2 och en medeltung helikopterpluton med HKP 3 vilka samövar med flera arméförband, bland andra arméns Jägarskola i Kiruna.
Vidare får Artilleriflygskolan en provisorisk verksamhetsordning och blir i utbildningshänseende underställd artilleriinspektören och i administrativt hänseende Svea artilleriregemente vars chef fungerar som flottiljchef.
Skolans formella benämning blir Artilleriflygskolan A1 (ArtflygS A1).
1964. Två HKP 2 totalhavererar under året dock utan personskador.
1964. Artilleriflygskolan tilldelas två helikoptrar Hughes 269A, HKP 5, för jämförande tester med FPL 51 vid artillerieldledning.
1964, 9 mars: En HKP 2 från Helikopterskolan havererar vid Furunäs NNO om Umeå och totalförstörs.
1964, midsommar: Arméflygkurs 1963/64, värnpliktiga artilleriflygförare har genomfört grundläggande flygslagsutbildning efter typinflygning på HKP 2 vid Helikopterflygskolan i Boden och examineras till midsommar.
1964, 14 september: En HKP 2 från Helikopterskolan havererar vid Rågraven nordväst om Boden och totalförstörs. (Eller är det Rågraven nordväst om Kalix?)
1964, 29 september: En HKP 3 från Helikopterskolan havererar i Bramstorp i Småland under samövning med andra arméförband.
1964, 15 december: Armén får tillstånd av regeringen att utbilda och godkänna värnpliktiga flygförare.
1965. Arméflyget utprovar det schweiziska flygplanet Pilatus Porter, det brittiska Beagle Husky och helikopter Hughes 269.
1965. Vid arméflygkurs 1965/66 är alla elever värnpliktiga officers- och underofficerselever.
1965. Vid Artilleriflygskolan genomförs GFSU för sammanlagt 52 elever och FFSU för sammanlagt 49 elever.
1965. Arméns HKP 3A moderniseras till HKP 3B.
1965 april: Arméflygkurs 1964/65 avslutas i slutet av månaden. HKP 3 från Helikopterskolan transporterar material vid byggandet av skidlift vid fjället Nuolja i Abisko varvid en HKP 3 nödlandar i snårskog.
1965, 15 juni: Till ny chef för ArtflygS utses ryttmästare Kurt Boudrie.
1965 juli: Åtta helikoptrar från Helikopterskolan transporterar byggnadsmaterial till stugor och ett brobygge i Padjelanta nationalpark. Detta väcker irritation i Flygföretagens riksförbund, som, utan framgång, protesterar hos Luftfartsstyrelsen.
1966. Under året omkommer vid flygolyckor inom flygvapnet 6 flygare. Det inträffar två haverier inom arméflyget varvid tre personer omkommer.
1966 mars: Fyra HKP 3 från Helikopterskolan deltar i arméns Jägarskolas vinterövning. Chefen för Jägarskolan anser att helikoptrarna är till ovärderlig nytta.
1966, 2 mars: Ett FPL 51 havererar söder om Nyköping varvid två personer omkommer.
1966, 1 juli: Ett FPL 51 havererar i närheten av Skövde varvid föraren omkommer.
1966, 1 juli – 4 september: Fyra helikopterförare, fem helikoptertekniker och en flygläkare från Helikopterskolan i Boden ställs till Stockholms universitets geografiska institution förfogande för en expedition till Spetsbergen. Två HKP 2 och en HKP 3 civilregistreras vilket krävdes av norska utrikesdepartementet.
1966, 1 oktober: Flygvapnets haverikommission ersätts av Försvarets haverikommission med ansvar för utredning av alla militära flyghaverier.
1967. Under året inträffar två haverier inom arméflyget varvid en person omkommer.
1967. Vid Artilleriflygskolan genomförs utprovning av Cessna 172 och Piper PA-28 Cherokee.
1967, 2-4 september: Chefen för armén ställer FPL 51, HKP 2 och HKP 3 till länspolischefernas förfogande i samband med omläggningen till högertrafik 3 september. Även marinen och flygvapnet deltar med HKP 2 respektive HKP 3.
1968. Inom försvaret finns nu 88 helikoptrar. Flygtidsuttaget 1 juli 1967 – 30 juni 1968 är 14.058 timmar varav 1.405 timmar är förhyrda.
1968. I skrivelse till chefen för armén ber chefen för Artilleriflygskolan om undantag från bestämmelsen att lägsta flyghöjd vid flyguppvisning skall vara 50 m. Ansökan beviljades.
1968 januari: FF beställer 22 helikoptrar Agusta Bell Jetranger från Italien för armén.
1968, 28 april: De fyra sista av arméns 22 Augusta Bell 206, HKP 6A, landar på Bromma flygplats.
1968, augusti: Armén får de första av 22 Agusta-Bell 206A helikoptrar som får beteckningen Hkp 6A.
1968 hösten: Artilleriflygskolan flyttar mörkerflygningsövningarna till F11, Skavsta, sedan idrottsplatsen intill Brandholmen försetts med intensivt lysande strålkastare.
1969, 20 februari: Försvarets fastighetsnämnd (FFN) anhåller att ÖB utreder möjligheten att flytta Helikopterskolan till annan ort sedan Bodens stad under flera år ansökt om att få ta över skolans område för att där bygga bostäder. Utredningen visar att en flyttning till Vidsel är möjlig. När Bodens kommun får klart för sig att en flyttning ingalunda är otänkbar slår man snabbt till reträtt och ändrar omgående sin stadsplan.
1969 mars: Förslag väcks att till Artilleriflygskolan anskaffa en simulator för att träna eldledning från luften. En sådan levereras i oktober och kom att göra god tjänst i flera år till dess att datorstödda system tog över.
1969, 22 augusti: Ett nytt avtal tecknas mellan FMV-A och Nyge-Aero eftersom omfattningen av ArtflygS verksamhet ökat och därmed behovet av företagets tjänster vad avser teknisk tjänst och lokaler.
1969, 20 september: Helikopterskolan vid armén firar tioårsjubileum med flyguppvisning på Bodens flygfält
1970, 10 juni: Ett FPL 51 havererar i närheten av Klagstorp söder om Skövde och de båda ombord omkommer.
1970, 7 oktober: En värnpliktig brandman vid räddningstjänsten på Helikopterskolan i Boden döms till 15 dagars disciplinbot med fem kronor om dagen för sin vägran att, trots sitt långa hår, bära hårnät under skyddshjälmen.
1971. Under året fattar chefen för armén beslut om att Beagle Bulldog skall ersätta Fpl 51 och kallas FPL 61C. Under de två följande åren levereras 20 FPL 61C till armén.
1972, mars-april: Försök med skidställ på FPL 61 genomförs vid Artilleriflygskolan.
1972, 1 april: Till ny chef för Artilleriflygskolan utses kapten Tor Almén.
1972, oktober: Den sista av 58 beställda SK 61 Scottish Aviation ”Bulldog” levereras den 23:e till F5. Dessutom innehar Armèn 20 st.
Under året säljer armén sina kvarvarande FPL 51B till KSAK och olika flygklubbar.
Införandet av FPL 61 tvingar Artilleriflygskolan att i högre grad än tidigare använda vägar för basering. Efter begäran ger Länsstyrelsen tillstånd till att vissa vägar används för start- och landningsövningar.
1973, 30 mars: Överstelöjtnant Gunnar Zachrisson avgår som chef för arméns Helikopterskola i Boden, för vilken han varit chef sedan 1959. Till ny chef utses överstelöjtnant Torsten Sellin.
1974, 14 mars: En av arméns HKP 6 havererar på sjön Puostijärvis is väster om Övertorneå varvid två personer omkommer.
1974, 1 april: Till ny chef för Artilleriflygskolan utses överstelöjtnant Stig Thorén.
1975, 24 april: En av arméns HKP 6 havererar i trakten av Avafors två mil nordost om Boden.
1975, 27 juni: En av ÖB beställd utredning om Artilleriflygskolans lokalisering föreslår att skolan flyttar till Skavsta från Brandholmen.
1976. Under året genomför armén försök med pansarvärnshelikoptrar. Två HKP 6 utrustade med gyrostabiliserade sikten och målmarkerande videokameror deltar i ett flertal övningar runt om i landet.
1976. Under året havererar ett FPL 61.
1976, 19 januari: Vid tankning av ett FPL 61 vid Artilleriflygskolan brister bränsleslangen och bränslet fattar eld. Ett FPL 61 och ett FPL 53 brinner upp men tack vare rådigt ingripande från personal uppstår inga personskador eller allvarliga skador på övriga flygplan. För rådigt ingripande belönas senare fyra värnpliktiga.
1976, 4 maj: En av arméns HKP 6 nödlandar efter motorstopp varvid stjärtbommen bryts.
1977. Under hösten testar Helikopterskolan ljusförstärkande nattglasögon (Night Vision Goggles) tillsammans med Decca Doppler 71. Försöken med båda dessa hjälpmedel fortsätter under 1978.
1978. Under året inträffar två haverier med arméns FPL 61 varvid tre personer omkommer.
1979, 29 september: Arméns Helikopterskola firar 20-årsjubileum med att anordna flygdag i Boden.
1979, 1 oktober: Överstelöjtnant Folke Ekstedt tillträder som ny chef för arméns Helikopterskola.
1979, 1 november: Arméns Helikopterskola (HkpS) blir förband och byter vid årsskiftet namn till Norrbottens arméflygbataljon, AF 1.
1979, 7 december: En grupp bestående av samverkansofficerare, piloter och tekniker från Arméns Helikopterskola, HkpS i Boden medförande en HKP 3, transporteras med Flygvapnets TP 84 till Thailand för att där sköta FN:s livsmedelstransporter till flyktingläger.
1980. Armén hyr tre Hughes 269C helikoptrar från Saab Helikopter. Den militära beteckningen blir HKP 5B.
1980, 1 januari: Arméflyget blir ett självständigt truppslag inom armén.
1980, 10-12 mars: Två HKP 6 från AF 1 försedda med siktesutrustning och robotattrapper genomför pansarvärnshelikopterförsök under arméns slutövning i Norrbotten. Senare under samma månad fortsätter försöken med fyra HKP 6 i Linköping och Revinge.
1980, 2 juni: Under pansarvärnshelikopterförsök vid AF 1 havererar en Hughes 500MD med två personer ombord. De får inga livshotande skador men helikoptern totalförstörs.
1980, 1 juli: Efter beslut av regeringen byter Artilleriflygskolan namn till Arméflygskolan, ArméflygS.
1980, 1 juli: En sjukvårdsutrustad HKP 3 står från och med denna dag i beredskap som ambulanshelikopter till Norrbottens läns landstings förfogande vid AF 1.
1980, 2 juli: Genomförs den första utryckningen med ambulanshelikoptern vid AF 1. Vid en motorcykelolycka utanför Kalix får föraren livshotande skador. Han förs snabbt till Bodens lasarett och räddas till livet.
1980, 18 augusti: Tre Hughes 300C (SE-HKT, SE-HKY och SE-HKZ) anländer till AF1 i Boden. De är inhyrda från Saab att användas vid Grundläggande helikopterutbildning, GHU. Under 1981 och 1982 inhyrs ytterligare sju civilregistrerade Hughes 300C. De fem först inhyrda köps 1/3 1982 och de nästa fem köps 1/9 1982. Militär beteckning blir HKP 5B.
1980, hösten: AF 1 fortsätter pansarvärnshelikopterförsök med olika helikoptertyper. I september 1981 har Westland Lynx, Bell Texas Ranger och MBB BO 105 testats.
1980, 3 december: I en skrivelse till chefen för armén ber chefen AF 1 att få utbilda arméns helikopterförare direkt på HKP 5 utan föregående utbildning på FPL 61.
1981, 23 september: Under krigsförbandsövningar i Uppland havererar ett FPL 61 från ArméflygS i högstammig skog och börjar brinna. En person omkommer av brännskador. (Se även notis för 22 april 1982.)
1982, 26 januari: Under flygning med en HKP 3 från AF 1 mot Kusträsk i Norrbotten hörs missljud från motorn varför piloten väljer att nödlanda. Undersökning visar att ett stödlager i motorn brustit och att främre motorfästet helt gått av. Vid landning samma dag med en HKP 3 från AF 1 vid Kläppe i Jämtland träffar rotorbladen ett träd varvid helikoptern slår hårt ned i marken. Inga personskador uppstår vid något av haverierna.
1982, 1-11 mars: Vid försvarsmaktsövningen Norrsken deltar totalt 32 helikoptrar från armén, marinen och flygvapnet. Det är den största militära övningen i Sverige sedan andra världskriget och 23.000 man och 1.000
fordon deltar.
1982, 22 april: Regeringen beslutar att tilldela fanjunkare Stig Bertsand vid ArméflygS utmärkelsen ”För berömliga gärningar” i guld, femte storleken, att i blått band med gula kanter bäras på bröstet. Anledningen till utmärkelsen är Bertsands insats vid FPL 61-haveriet i Uppland 23 september 1981.
1982, 25-29 september: Under övningen Sydfront genomför ArméflygS försök med fördelningsflygpluton med fyra HKP 5. Artilleriflygplutonernas FPL 61 skall utgå och ersättas av helikoptrar.
1983, 3 juni: All personal vid AF 1 föräras den nya blå baskern med arméflygemblem - det bevingade svärdet. För att hedra förste chefen för HkpS, Gunnar Zachrisson, föräras även han en blå basker.
1983, 1 juli: En ny befälsordning införs vilket för arméflygets del innebär att personalen sammanförs i en egen befälskår.
1984. Arméflygskolan och Nyge-Aero flyttar från Brandholmen i Nyköping till det närbelägna Skavsta, som under året blivit en kommunalägd flygplats. Året därpå flyttar arméflygskolan till Malmen.
1984. Under våren genomför armén sin sista GFSU/FFSU på FPL 61.
1984, 14 januari: Efter rekognosering för en övning och på väg till Björkliden drabbas en HKP 6 från AF 1 av motorbortfall. Det råder tätt snöfall och i kombination med nollgradig temperatur täpps luftintagets finmaskiga
nät av snö som i ett sjok sugs in i motorn. Efter en hård landning välter helikoptern över på sidan.1984, 2 mars: Vid landning med en HKP 6 från AF 1 norr om Tärendö välter helikoptern varvid en bit av ena rotorbladet slår in i förarutrymmet och skadar färdmekanikern så svårt att han senare avlider.
1984 juli: Armén tecknar kontrakt med MBB (Messerschmitt Bölkow Blohm GmbH) om köp av 20 pansarvärnshelikoptrar av typ MBB BO 105 CBS. Den fick beteckningen HKP 9A. Leveransen skedde under 1987 och 1988. Innan dess hyrdes ett antal helikoptrar in tillfälligt, och en av dessa inköptes. Flygvapnet
anskaffade även fyra HKB 9B för räddningsuppdrag.1984, 6 juli: Kontrakt skrivs med västtyska företaget MBB om leverans av 20 helikoptrar av typ MBB BO 105. De skall användas som pansarvärnshelikoptrar och kommer att levereras under 1987-88. Militär beteckning blir HKP 9A.
1984, 27 september: AF 1 föräras en egen förbandsfana som, vid en ceremoni på flygfältet i Boden, överlämnas av kung Carl XVI Gustav.
1985. Arméflygskolan flyttar efter ett år på Skavsta, efter att tidigare har varit förlagd på Brandholmen i Nyköping, till Malmen.
1985. Armén beställer 16 Hughes 269C helikoptrar från Saab helikopterdivision. Flygvapnet får fyra MBB BO 105 CBS helikoptrar för lokal flygräddning från F 7 i Såtenäs. Militär beteckning blir HKP 9B.
1985, 1 juli: Arméflygskolan som 1984 flyttat till Skavsta flygfält i Nyköping organiseras om till Östgöta Arméflygbataljon, AF2, och flyttar till Malmen i Linköping.
1985, 3 juli: Efter att ha använts för flygprov och vapenprov på robotövnings-platsen i Vidsel anländer en MBB BO 105 till AF 1.
1986. En FV-pilot omkommer under detta år (under träning av uppvisningsflygning vid Saab med ett civilt registrerad flygplan (se notis för 22 augusti).SK 61). Vidare avlider en värnpliktig mekaniker vid en helikopterolycka i Boden samt omkommer i Skälderviken en pilot från det österrikiska flygvapnet under utbildning på J 35 Draken.
1986. Under våren genomför armén en första flygkurs för värnpliktiga helikopterförare att krigsplaceras vid de nyorganiserade fördelnings-flygplutonerna som ersätter artilleriflygplutonerna.
1986, 31 mars: Överstelöjtnant Stig Thorén lämnar sin befattning som chef för AF 2 och som tillförordnad chef utses överstelöjtnant Hans Wiig.
1986, 12 maj: Under rekognoseringsflygning i trakten av Stora Sjöfallet drabbas en HKP 6 från AF 1 av motorstörningar och tvingas nödlanda. Vid landningen skadas rotorbladen och erhöll skrovet lättare plåtskador.
1986, 1 oktober: Till ny chef för AF 2 utses överstelöjtnant Sven-Olof Kuoppola.
1986, 21 oktober: Vid frikoppling av hängande last (en attrapp av en 9 cm pansarvärnspjäs) fungerar inte den elektriska frikopplingen. Vid försök att frikoppla lasten manuellt fastnar denna i helikopterns högra med. Helikoptern faller då över åt höger varvid rotorbladen slår i marken och helikoptern kraschar. Hjälpmekanikern får svåra skallskador och avlider senare.
1987. Armén får de första av 20 beställda MBB BO 105CB-3 helikoptrar. Militär beteckning blir HKP 9A.
1987, juli: Uppgifter om främmande ubåtsverksamhet i Bottenviken utanför Töre börjar cirkulera och en HKP 4 från F 21, en HKP 3 från AF 1 och en ubåtsjakthelikopter från Berga ställs till förfogande. Flera anfall med
sjunkbomber, 25 kg laddningar och granater genomförs. Ubåtsjakten avbryts utan resultat den 1 augusti.1987, 16 oktober: Den första bestyckade HKP 9A överlämnas vid en ceremoni på Gärdet i Stockholm till chefen för armén generallöjtnant Erik Bengtsson som i sin tur överlämnar den till chefen för AF 1, överstelöjtnant Folke Ekstedt. avsedd för utvärdering av Ericssons luftburna radarsystem.
1988, 3 februari: Försvarets Materielverk överlämnar driftsansvaret för HKP 9 till AF 1 som härmed blir ett stridande förband.
1988, 1 april: Till ny chef för AF 1 utses överstelöjtnant Volker Kretschmer.
1988, 27 maj: AF 2 föräras en egen förbandsfana som vid en ceremoni på Malmen överlämnas av kung Carl XVI Gustav.
1988, 28 maj: Vid 75-årsfirandet av svenskt militärflyg på Malmen visar AF 2 för första gången upp den unika helikopterformationen ”Den flygande mattan”. Den består av 15 st HKP 5 i formationsflygning.
1989, 27 augusti: Med en veckas festligheter firar Boden stad sitt 70-årsjubileum och AF 1 sitt 30-årsjubileum med bland annat flyguppvisning på Bodens flygfält.
1989, 1 oktober: Till ny chef för AF 2 utses överstelöjtnant Hans Wiig.
1989, 5 oktober: Till ny chef för AF 1 utses överstelöjtnant Sven-Olof Kuoppola.
1991. Sista Dornier Do 27 i arméns tjänst överlämnas till Flygvapenmuseum.
1991, 1 juli: Efter att tidigare ha tillhört artilleriet blir arméflyget nu eget truppslag. Överste Sven-Olof Kuoppola utnämns till den nyinrättade befattningen som arméflyginspektör. Arméstabens flygavdelning upphör
och ersätts av Arméflygcentrum i Boden som 1994 byter namn till Arméns flygcentrum, AFC.1991, 24 november: Efter 30 års tjänst pensionerar armén de två sista FPL 53. Den ena flygs till AF 1 där den förvaras för kommande jubileer och den andra skänks till Flygvapenmuseum i Linköping.
1992, november: En HKP 3 med besättning från AF 2 deltar i en arméflygträff i Tyskland där Bell 204- helikopterns långa tjänstgöring i många länders flygvapen- och arméflygorganisationer uppmärksammas. (Ursprungstypen till HKP 3, Bell 204, är känd som "Huey", efter beteckningen UH-1 "Iroquois" i det
amerikanska försvaret.)1993. AF 1 organiserar ett ambulanshelikopterkompani varvid två Augusta Bell 412 och en Augusta Bell 412SP hyrs in för verksamheten.
1993. Arméchefen tillsätter en utredning för att få svar på frågan huruvida armén skall skaffa stridsvagnar eller attackhelikoptrar. Utredningen kommer fram till att de båda vapensystemen kompletterar varandra.
1993, 1 juli: Till ny arméflyginspektör och tillika chef för AF 1 utses överste Sten Edholm.
1994. Armén köper fem Agusta-Bell 412HP, HKP 11, för civil räddningstjänst medan flygvapnet avyttrar sina HKP 9B räddningshelikoptrar sedan de blivit överflödiga.
1994 januari: Arméflyget får ett traditionsrum på anrika Krigsskolan Karlberg.
1994, mars: Arméns första egna Augusta Bell 412HP, HKP 11, anländer till A F1. Senare under året anländer ytterligare fyra HKP 11.
1995. Under året testar AF1 vid armén två exemplar av den amerikanska attackhelikoptern Apache AH-64 och en rysk Mi-28 Havoc.
1995. Västerbottens läns landsting blir enda landsting att anta försvarsmaktens anbud för ambulanshelikopter. AF 1 stationerar en HKP 11 i Lycksele.
1995, 15 februari: Armén tar över ambulansverksamheten för Västerbottens läns landsting och baserar en HKP 11 i Lycksele.
1995, 1 november: En HKP 9 från AF 2 totalhavererar varvid två personer blir lindrigt skadade. Detta är första totalhaveriet vid AF 2.
1996. Under våren besöker en Sikorsky CH-53 Stallion AF 1 i Boden. Helikoptern är västvärldens näst största helikopter med en huvudrotor och stjärtrotor. Den licenstillverkas i Tyskland och ännu större är bara en annan version av samma helikoptertyp.
1996, 1 juli: Till ny chef för AF 1 utses överstelöjtnant Peter Backlund.
1998, 1 januari: Försvarets Helikopterflottilj bildas genom sammanslagning av arméns, marinens och flygvapnets helikopterförband. Den består av fyra helikopterskvadroner: 1. hkpskv i Boden, 2. hkpskv på Berga, 3. hkpskv i Ronneby och 5. Hkpskv på Säve. Chef blir kommendör Hans Neckman. 3 februari sker själva invigningen på Malmen.
2004, mitten av mars: SWAFRAP deltar i övningen Joint Winter i Bodö i Norge med 8 Gripen-plan. Vidare transporteras med TP 84 ett förband ur FJS vid K 3, fallskärmsjägarskolan, till Bodö.
2005, 14 oktober: De sista SK 61 "Bulldog" på TFHS i Ljungbyhed utför efter typens 34 år i armén, flygvapnet och TFHS en speciell avslutningsflygning i formation.