Karlskrona radio 100 år (0,5 MB) Författare: Arne Ahlström.
En kort beskrivning över firandet av Karlskrona radio, KaRa, 100-års jubileumsöndagen den 24 maj 2009.
Kustartilleriets franska centralinstrument (1 MB) Författare: Malte Jönson
Dokumentet beskriver bakgrunden till anskaffningen från Frankrike under 1950-talet av ett stort antal eldledningsinstrument för Kustartilleriet. De två typer som anskaffades beskrivs kortfattat liksom den speciella räkneteknik som utnyttjades. Vidare redovisas var anläggningarna har funnits, vissa erfarenheter från utnyttjandet av dem samt deras prestanda.
Kustartilleriets stridsledningssystem STRIKA 85 (23 MB) Författare: Bengt Olofsson (M02/16)
STRIKA-85, kustartilleriets första datoriserade stridsledningssystem, togs fram i början av 1980-talet som ersättning för de äldre manuella plottingsystemen. Det utformades för att kunna utnyttjas på olika nivåer inom kustartilleriets krigsorganisation och då med varierande omfattning på funktion-alitet och mängden ingående delar.
STRIKA-85 gav möjlighet till snabbt och säkert informationsutbyte med ett flertal spaningskällor för målföljning och sammanställning av en ensad lägesbild i nära realtid (insamling, bearbetning, pre-sentation, rapportering/delgivning). STRIKA-85 gav också möjlighet till analys och ledningsstöd för att skilda vapensystem skulle kunde komma till insats i rätt tid och med avsedd effekt och underlättade även många moment av stabernas rutinmässiga arbete.
STRIKA-85 skapade möjlighet till god samverkan och kommunikation med sjögående förband och angränsande marina förband som följde det för marinen gemensamma kommunikationskonceptet.
Det tekniska systemet var uppbyggt kring två moderna realtidsdatorer, Censor 932E, ursprungligen konstruerade av Datasaab. Applikationsprogramvaran var skriven i assembler. Presentationsutrust-ningen utgjordes av det grafiska presentationssystemet DS86, också det konstruerat av Datasaab, och alfanumeriska terminaler, (ADT), också de konstruerade av Datasaab. Systemets olika delar kunde verka autonomt. Utrustningarna hade hög tillgänglighet.
STRIKA centralsystem installerades i 60-talet ledningscentraler för brigader, spärrbataljoner, priorite-rade batterier, KA-bataljon 12/80 och tungt kustrobotbatteri samt i flera utbildnings- och verkstads-organisationer. Därutöver installerades fjärrterminaler (ADT) i mindre förband som minspärrtroppar och radarstationer. Totalt ingick drygt 160 datorer, 100 presentationsutrustningar (DS86) och 500 alfanumeriska terminaler. Sista installationen gjordes 1992. Sista programuppdateringen gjordes 1996.
STRIKA-systemet utgjorde grunden till de marina systemen SUMP och KAFUS. En variant av STRIKA-systemet (exklusive ledningsfunktionerna) implementerades i PC men de tre PC:er som anskaffades installerades inte permanent i någon ledningscentral.
STRIKA-85 ingick i krigsorganisationen fram till början av 2000-talet. Alla systemen (utrustningarna) togs då ur drift i samband med att kustartilleriet avvecklades.
STRIKA-projektet genomfördes i stort enligt plan men med förseningar i de fasta förbanden. De funktionella kraven enligt TTEM blev tillgodosedda, speciellt vad avser måldatahanterings- och led-ningsfunktionerna. Datakommunikation och kryptering vållade inledningsvis problem. Brister i den övergripande systemtekniska och tidsmässiga samordningen medförde inledningsvis vissa begräns-ningar i informationsutbytet mellan förbanden och tidsfördröjning installationsverksamheten.
För systemledning och projektledning svarade övlt Fred Backlund (Chef KA Radarskola) respektive avd. dir Björn Dalén (FMV Elektronikavdelning).
STRIKA kostade minst 200 miljoner i anskaffning och installation och medförde betydande merkost-nader i form av teknikanpassning mot främst sambandssystemet (MTN ej uppgraderat).
Några få kompletta STRIKA-system finns bevarade och är uppställda i sin ordinarie miljö vid museian-läggningsmuseerna i Hemsö och Arholma Nord och i Museet för rörligt kustartilleri på Aspö (i 12/80-hyddorna). Ett fungerande system finns också uppställt i Garnisonsmuseet, KA 4 kamratförening i Göteborg. Ytterligare två system finns magasinerade vid Teleseum i Enköping
Kustartilleriets telefonmateriel under 1900-talet (2,5 MB)
Författare: Gunnar Törnqvist och Hans Billsjö (M01/05)
Denna historik behandlar kustartilleriets anskaffningar av materiel till
marint anpassade teletekniska utrustningar under tiden från 1950 fram till
1980-talet huvudsakligen inom telefon-, transmissions-, tråd/linjekopplingsområdet.
Viss materiel anskaffad före 1950 beskrivs även.
Kustradio 80, specifikation (4,2 MB) Författare: Arne Ahlström
(Dokumentet finns endast på FHT hemsida, finns ej i pappersutgåva).
Under 1970-talet försämrades försvarets ekonomi och man startade utredningar för att få en uppfattning om var det fanns kostnader som kunde reduceras. Detta gällde ju också marinen i högsta grad och bl a siktade man in sig på de stora kustradiostationerna Karlskrona, Tingstäde, och Älvsborg som dessutom fungerade som civila radiostationer. Dessa stationer drog stora kostnader då de var inhysta i berganläggningar som krävde att det fanns personalbostäder i närområdet för de personer som bemannnade stationen dygnet runt.
Vid den tiden gjorde det nya datorstödda sjöbevakningssystemet STINA sin entré inom marinkommandona och Karlskrona/MKS utvaldes för den första installationen. Man bestämde också att STINA skulle placeras i örlogshamnen i direkt anslutning till staben. Man noterade också att systemet hade stora krav på radiokommunikation och att Karlskrona radio redan till stor del hade dessa resurser installerade i "berget", ett samutnyttjande borde vara möjligt.
Kustradio allmänt, Fjärrmanöversystem kort- och långvåg (7 MB) Författare: Arne Ahlström (M03/16)
Redan efter 1.a världskriget klagades på att samgrupperingen av sändare och mottagare i samma lokaler var till stor nackdel för radiotrafiken. När någon sändare var aktiv stördes mottagningen i närområdet helt ut, detta gällde både iland och ombord fartyg. Dåtidens mottagare hade dålig selektivitet och var känsliga för höga fältstyrkor inom en stor bandbredd. Försök med att flytta ut en sändare på cirka 1 km avstånd från mottagaren visade att trafikmiljön blev mycket bättre.
På 1940-talet gav marinstabens förbindelseavdelning direktiv till KMF att vid Vaxholms radio flytta ut mottagningsexpeditionen från befintliga platsen vid Rindö Västra till en ny mottagningsstation belägen minst 1 km från sändarna.
Det kom att dröja ända in på 1960-talet innan det förverkligades.
Ledningssystem i marinen under 50 år (6,2 MB) Författare: Malte Jönson (M02/17)
Skriften utgör en kortfattad redovisning av huvuddelen av de strids- och eldlednings-system som tagits fram för Flottan och Kustartilleriet under nittonhundratalets andra hälft. System för robot och minläggning har dock ej tagits med och ej heller de system som av författaren beskrivits i andra FHT-skrifter.
Långvågsradio och ubåtssamband (kortversion) (4,8 MB) Författare: Carl-Henrik Walde (M04/17)
Skriften baseras på ett konferensbidrag till "Teknik- och vetenskapshistoriska dagar 2008" där ubåtsinstallationerna koncentreras till Sjöormserien och det systemskifte då det tillkom två driftsäkra och långlivade antennsystem med fina prestanda.
Det var kortvågsantennen från ITT Federal Laboratories i USA och långvågs-antennsystemet från PTAB, Philips Teleindustrier AB, system som infördes även på de äldre typerna Hajen och Draken och övertogs, när dessa utrangerades, av nybyggen.
Övriga radioutrustningar beskrivs översiktligt; detaljer finns i andra dokument.
Marinens signalspaningskompani (1,5 MB) Författare: Nils Gille
Marinens Signalspaningskompani ( SISKomp.) utgjorde en del av marinens
signalspaningsverksamhet inom radarområdet och omspände ungefär tiden 1950 fram till nutid.
Tidiga namn på verksamheten har varit "Vevaxelverksamhet " och "Rrsissorganisation" ( radarsignalspaningsorganisation)
Marinens Telelaboratorier 1942-1974 (25 MB) Författare: Stig Kjellin (M02/09 (M01/11))
Det fanns tre stycken marina telelaboratorier under tiden 1942-1974.
Denna historik är en beskrivning över verksamhet, lokaliteter mm, vid de tre laboratorierna.
Det finns många berättelser från arbetskamrater till författaren och även andra personer, som handlar om laboratorierna, medtagna i boken.
Marinens Telelaboratorier 1965-1970 (22 MB) Författare: Stig Kjellin (M01/09)
Denna historik redovisar den tekniska verksamheten som bedrevs på
Telekommunikationsgruppen under tidsperioden 1965-1970.
Redovisningarna utgör sammanfattningar från, i huvudsak, Tekniska rapporter
som skrevs på laboratoriet under denna tidsperiod.
Marinens UK-materiel 1930-1990 (8 MB) Författare: Ragnar Gustavsson.
En beskrivning av utveckling och nyttjande av marinens UK radiomateriel under tidsepoken 1930 – 1990.
MTN - En historisk återblick (20,5 MB) Författare: Leif Persson. (M01/07)
I denna skrift görs ett försök att dokumentera bakgrunden till MTN:s tillblivelse, utbyggnad och utveckling med tonvikt på den tekniska systemutformningen och det materiella innehållet.
Även vidareutvecklingen inom MTN skildras, med tonvikt på generations-uppgraderingar och stödsystem för övervakningsfunktioner.
En del av utrymmet ägnas åt människorna bakom MTN dvs de entusiastiska ingenjörerna och teknikerna som förverkligade nätet och systemet.
Moderniseringen med MTN innebär att gammal materiel har kunnat avinstalleras och grunden för en modern standard på sambandssidan kunnat läggas. Den äldre materielen har varit mycket kostsam att underhålla varför MTN utbyggnaden har kommit att kraftfullt minska underhållskostnaderna.
Philips i Järfälla (2 MB) Författare: Bertil Eklund m fl. (M01/16)
Från lokal tillverkare av apparater till systemleverantör på världsarenan.
En industrihistorisk tillbakablick från åren 1960 till 2000 med tonvikt på programvaruutvecklingen.
Pionjär Charles Léon de ChampsPionjär (64 KB) Författare ej angivet.
Pionjär Ragnar Rendahl (60 KB) Författare ej angivet.
Minnesruna Ragnar H. Rendahl
Pionjärtiden Marinens Televerksamhet (3,5 MB) Författare: Gösta Brigge.
Marindirektör Gösta Brigge, överingenjör och chef för marinförvaltningens telebyrå 1948-1968, tog på 1950-talet fram några publikationer som redovisade den marina televerksamheten under 1900-talets första hälft. Inom FHT har vi scannat och digitaliserat en stencilerad utgåva som redigerats och kompletterats med bilder ur den "Årsredovisning i förbindelseväsendet" som Brigge skrev i Kungl. Örlogsmanna - sällskapets Tidskrift i Sjöväsendet, TiS.
Radar på svenska ubåtar (0,7 MB) Författare: Nils Gille, Malte Jönson (M02/08)
Så började det. De första anskaffningarna.
Under andra världskriget fanns inte radar på några svenska krigsfartyg. Dock hade i Sverige påbörjats en utveckling av "ekoradio" som var en föregångare till radar.
Några anläggningar togs fram för utprovning och installerades på jagare och pansarskepp och även i land.
Först efter krigets slut öppnades möjligheten för Sverige att köpa radar från utlandet och underhösten 1945 träffades överenskommelse med Brittiska Amiralitetet om inköp av radarstationer för flottan. Här fanns även en första beställning av radar för ubåt som dock inhiberades under våren 1946 eftersom man inte klarat ut om det var möjligt att installera materielen på aktuella ubåtar. 1947 beställdes dock två radaranläggningar av typ S37W (267W) från Brittiska Amiralitetet.
Dessa var avsedda för ubåt och denna beställning fullföljdes. I juni 1948 beställdes ytterligare fyra anläggningar av samma typ. I april 1949 meddelade dock Amiralitetet att någon leverans av dessa fyra anläggningar inte kunde ske eftersom de anläggningar, som fanns i förråd, skulle användas vid egna moderniseringar.
Radioutvecklingen inom den svenska marinen (1,5 MB) Författare: Göran Kihlström (M01/18)
Detta dokument beskriver kortfattat radions utveckling inom det svenska försvaret för samband inom främst marinen och är framtaget för utställningen ”Försvarsradio 100 år” vid Ledningsregementet i Enköping den 6 oktober 2018.
Inom marinen har under de 100 år som gått sedan det första radiosambandet upprättades funnits/finns ett flertal radiosystem för operativa och taktiska funktioner.
Flera av dessa system finns beskrivna i ett antal FHT dokument på denna sida.
Redogörelse för telemotmedlens användning under andra världskriget (1,2 MB) Författare: O Ringheim och S Risberg (M01/17)
Den rapport som återges här är framtagen vid FOA 3 i mitten av 1950-talet och utgör en sammanställning av uppgifter hämtade ur öppna källor och redogör för hur radiokommunikation och radar och motmedel mot detta användes under andra världskriget av de krigförande nationerna. Den ger en intressant inblick i vilka resurser som sattes in både för medel och motmedel och med vilken snabbhet många tekniska lösningar togs fram. Den visar också vådan av ovarsamt hanterande av utrustning, vikten av att få fram materiel snabbt, risken att bli omsprungen om man inte hela tiden lyckas finna ut vad motståndaren har o s v.
SAAB:s sikte i 9LV-familjen 50 år (3,5 MB) Författare: Bertil Eklund (redaktör), m fl. (M02/2019)
Denna publikation har tagits fram med anledning av att det år 2019 är 50 år sedan dåvarande Philips Teleindustri fick sin första beställning av en artilleri-eldledning i 9LV-serien. Beställare var FMV för den svenska marinen.
Flera olika tekniska genombrott 1969 kombinerades och utnyttjades för att åstadkomma en svensk fartygseldledning med unika egenskaper. Generationsvisa uppgraderingar har därefter säkerställt att siktet i 9LV-familjen ännu idag uppvisar topprestanda med hög konkurrenskraft på världsarenan.
Dokumentet har tagits fram av SAAB för att användas bl a i företagets marknadsföring. Det föreligger där också i en engelsk utgåva. Dokumentet har utarbetats av Sven Bidö, Svante Larsson, Bertil Eklund (redaktör) m.fl., alla tidigare medarbetare vid dåvarande Philips Teleindustri, numera SAAB i Järfälla. Även medarbetare inom FHT har medverkat och det har därför befunnits lämpligt att även ge ut dokumentet som en FHT-skrift med detta förord.
Samband Flottan, Diabildserie från 1983 (15,5 MB) (M01/2019)
Att visa diabilder i dag är inte lika lätt och naturligt som det var för 30-40 år sedan. I dag skall bilder ligga i en dator eller på nätet för att vara lätt åtkomliga och kunna ses eller visas för många.
Diabildserien SAMBAND FLOTTAN har bedömts ha ett historiskt värde och värt att bevara och har därför skannats för att kunna läggas upp på FHT hemsida på nätet. Dokumentet kommer också att tryckas upp i en liten upplaga och distribueras enligt FHT rutiner.
Texter och diabilder har skannats och redigerats av Malte Jönson i januari 2019.
Signalspaningssystem i marinen (7,5 MB) Författare: Nils Gille
Dokumentet beskriver utvecklingen av radarsignalspaningsmaterielen från andra världskriget fram till 1990-talet och visar vilka beslut, framför allt under den första tiden, som låg till grund för utveckling, anskaffning och placering av denna materiel. Kapitel 3 och 4 beskriver vilken materiel som installerats i land resp ombord på fartyg medan kapitel 5 beskriver utvecklingen ur teknisk synvinkel.
Den landbaserade signalspaningsmaterielen liksom teknikutvecklingen har dokumenterats i en tidigare FHT-skrift av författaren (Marinens signal-spaningskompani) men ingår även här i något bearbetad version för fullständighetens skull. Detsamma gäller för kapitlen 6 , 7 och 8 som har ingått i ungefär samma omfattning i den tidigare skriften.
Sjöbevakningscentraler med Stina (1,4 MB) Författare: Malte Jönson (M01/08)
I början av 70-talet började man inse behovet och vikten av att kontinuerligt följa upp trafik och verksamhet till sjöss bl a för att få fram en normalbild.
Denna normalbild skulle sedan ligga till grund för att upptäcka avvikelser som kunde vara indikatorer på en ändrad hotbild av något slag.
Begreppet sjöbevakningscentral skapades i samband härmed.
Strids- och eldledning på ubåt (1,1 MB) Författare: Malte Jönson (M03/09)
Svenska Marina Kustradiostationer (44 MB) Författare: Arne Ahlström (M01/04)
100-årsminnet av Marconis sensationella uppfinning av radion uppmärksammades över hela världen under år 1995. Den svenska marinen kunde år 2000 notera att radion för deras del varit i marinens
tjänst i exakt 100 år. De första trevande försöken inleddes nämligen just hösten 1900 inom svenska flottan.
Fram till 1903 var svenska marinen enda svenska officiella myndighet som bedrev verksamhet med radiomateriel. Vid den tidpunkten började Kungliga
Telegrafstyrelsen att fundera över om inte vissa svenska föreskrifter för trådlös telegrafi borde utfärdas.
Kungliga Marinförvaltningens Torpedbyrå förekom Telegrafstyrelsen genom att just 1903 ge ut och fastställa ”Kort Beskrifning öfver Gnistmaterielen och dess användning”. Internationella regler saknades fortfarande, den första konferensen om radiotelegrafi hölls i Berlin samma år och där var Sverige ej officiellt representerade.
Författaren av dessa rader har under perioden 1960-1996 haft förmånen att som teleingenjör fått verka vid både regionala och centrala marina försvarsmyndigheter, de sista 10 åren vid Försvarets materielverk (FMV), med huvudsaklig inriktning mot radiosystem. Under dessa år väcktes mitt historiska intresse för radions utveckling inom marinen från tidigt 1900-tal fram till modern tid.
The History of Antennas in Sweden (17 MB) Carl-Henrik Walde (M01/13)
Tingstäde radio 100 år (11 MB) Författare: Arne Ahlström (M02/13)
Detta dokument har tillkommet av ett enda skäl, nämligen att det för exakt 100 år sedan, den 10 december 1912, marinens kustradiostation i Tingstäde öppnade för trafik. Dessvärre finns stationen sedan år 2000 inte kvar med sina ursprungliga uppgifter, men lever kvar i minnet bland alla de som arbetat i stationen, hos de otaliga personer, organisationer och myndigheter som tagit del av stationens olika tjänster men även hos lokalbefolkningen i Tingstäde och hela Gotland.
Stationens roll under sjöräddningsinsatser är kanske det mest bestående minnet för alla som själva eller genom anhöriga varit berörda.
Läs vidare i dokumentet .....!
Läs mer om pejling på http://www.seefunknetz.de/peilen.htm#sfp
Ubåtsradio, Ernst Alexanderson och världsarvet SAQ i Grimeton (även engelsk version.) (6 MB) Författare: Carl-Henrik Walde (M06/17)
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Submarine communication, Ernst F W Alexanderson, World heritage SAQ Grimeton (M07/17)
Ubåtssamband-Submarine Communication-U-Boot Funk-Communication Sous-marine (0,5 MB) Författare Carl-Henrik Walde (M05/2017)
Carl Henrik Walde har genom åren skrivit ett stort antal artiklar om radio och radiokommunikation och om världsarvet Grimeton som har publicerats på olika ställen. Hösten 2017 gjorde han en sammanställning av ett antal av de artiklar som specifikt rörde ubåtskommunikation avsett som en samman-fattande dokumentation för FHT inom detta området. En redigering var planerad innan dokumentet skulle anses klart men hanns aldrig med innan han avled under försommaren 2018.
Sammanställningen i det skick den förelåg 2017 finns utskriven i några exemplar varav ett kommer att läggas i Krigsarkivet och ett finnas i FHT arkiv.
Här redovisas dokumentet med författarens inledning och därefter en innehållsförteckning med anvisning om var de olika skrifter som ingick i underlaget kan läsas.
Malte Jönson, januari 2019
Ubåtssonarer. Utveckling från 1930 till 2014. (2 MB) Författare Rolf Andersson (M04/16)
Apparater för upptäckt och registrering av ljud i vatten har inom svenska marinen kallats hydrofoner sedan de först togs i bruk under 1930-talet.
I utländska mariner användes sedan 50-talet beteckningen sonar, akronym för ”sound navigation and recording”. Det engelska ordet ”hydrophone” användes endast för mikrofon.
Sedan början av 80-talet har svenska marinen anslutit till internationellt språkbruk och ordet sonar användes därför genomgående i denna historik.
Vaxholm radio (SAF), 1914 - 1975 (4,5 MB) Författare: Arne Ahlström
Detta dokument har tillkommit med anledning av att kustradiostationen Vaxholm radio (SAF) 2014 skulle ha fyllt 100 år. Initiativet till firandet har tagits av Täby Sändaramatörer (TSA), där en särskild grupp skapats för genomförandet.
100-års firandet har ägt rum ute på Vaxholms kastell, den plats där radiostationen ursprungligen etablerades. 100-årsdagen inföll den 16 december, men av praktiska och väderberoende skäl valde man lördagen den 23 augusti 1914 för firandet.
Vaxholm radio, som tillhörde Kungliga Telegrafstyrelsen (K.Tsn) under perioden 1914 – 1938, övertogs 1938 av marinen som behöll namnet fram till nedläggningen på 1970-talet. K.Tsn flyttade 1938 sin verksamhet till Stavsnäs på östra sidan av Värmdön. Stationen hette inledningsvis Stavsnäs radio (SDJ) för att senare namnändras till Stockholm radio.
