FHT loggo Försvarets Historiska Telesamlingar

flygvapnet loggo

 

Dekaler

 

Rrgc/F (1967-2001)


byggnad_huvudingangManöverbord OP-rum

Huvudingång och manöverbord i OP-rum.

rrgc_samband Radar PS-15 Lgc Lfc Radio Rb 68 Lufor Flygbas Flygplan

RrgC/F motobjekt

Välj objekt ovan med muspekare.

Historik
Funktioner och taktisk organisation i en fast radargruppcentral, Rrgc/F, bygger på erfarenheter från Stril 50-systemet.

Den första centralen av typ Rrgc/F togs i operativ drift under 1965. Till att börja med användes Rrgc/F tillsammans med låghöjdsradarstation PS-15 för luftbevakning och stridsledning på höjder under 4000 m.

I och med att smalbandsöverföring av radarinformation infördes i stril under senare delen av 1970-talet och antalet radarstationer som kunde presenteras därmed ökade utökades användningsområdet för Rrgc/F till att omfatta alla höjder inom ett geografiskt område. På detta sätt används Rrgc/F än idag. I Rrgc ÖNM har låghöjdsanvändning aldrig varit aktuell.

Utrustningen, som fick beteckningen DBU 205, levererades av Standard Radio & Telefon AB och bestod av datorer för målföljning, höjdmätning och stridsledning samt utrustningar för presentation och inmatning av data vid operatörsplatser för motsvarande taktiska funktioner. Datorerna för målföljning och stridsledning hade en minnesvolym på 4 Kord (40 bit), medan höjdmätningsdatorn endast hade ett minne på 512 ord (40 bit). Programmeringen utfördes i maskinkod. Genom en rad modifiering har bl. a minneskapaciteten ökats, så att t ex målföljnings- och stridsledningsdatorn Censor C932E i dag har ett internminne som motsvarar 256 Kord (32 bit).

Både stridsledningsdatorn, som var en Facit DS 9000, och höjdmätnings-datorn, en Censor 120, har utgått, den senare i samband med att den volymetriska höjdmätaren PH-39 avvecklades omkring 1990.

I samband med införandet av mod 88 i DBU 205 tillfördes såväl nya datorer, APN 167, som ett lokalt nät, Ethernet. Det lokala nätet kopplar samman de nya datorerna och ansluter via en nätanslutningsdator, NAC, den äldre delen av DBU 205. Nätet ansluter även en ny operatörsplats som används av en strilradarledare, srrled.

Under 1993 infördes, för den tekniske övervakaren, tvak, nya terminaler (TVAK PC) bestående av två sammankopplade PC-datorer. TVAK PC ger tvak en ensad grafisk gränsyta mot systemen samt datorstöd för drift och övervakning.

Vid modifiering har också tillförts DBU 289, för flygvarning och basorientering, samt DBU 291, för lv- och lvrb-ledning. Båda utrustningarna presenterar måldata och smalbandsöverförd radarinformation. DBU 291 används dessutom för att överföra mållägen, datameddelande 114, till lvrb-förband. Modifieringen innebär att Rrgc/F fått lfuc-funktion. Färdplanedatasystem DBU 601 infördes under 1994. Rrgc ÖNM har även utrustats med DBU 288M för KACC-funktion.

I krigsorganisationen används O IN i utgångsläget endast som KACC.

Perioden 1990 – 2000

Översikt
De viktigaste händelserna under perioden var att:
• S 1O, S 1V, O 5S och O 5M, O 1N avvecklades
• O 1N överfördes till FMV: PROV
PH-39 avvecklades
• Ny presentationsutrustning installerades på S 2S, O 1S och Ö N3
• S 2S, O 1S och Ö N3 avvecklades vid sekelskiftet

Arbete med att förbättra SRL-funktionen pågick dock fram till 1997 då FS ansåg sig ha fått en om inte bra så i alla fall en godtagbar funktion. SRL-funktionen användes fortsättningsvis i RRGC/T.

Avveckling av typ 1-anläggningar
S 1O, S 1V, O 5S och O 5M, O 1N avvecklas 1992 respektive 1993. Delar av de nya datautrustningarna från Mod 88 överförs till lfc O 5 och lfc S 1. S 1O utrymdes helt på materiel, ingångarna fylldes igen, utpunkterna revs och i övrigt återställdes allt till ”60-talsnivån”. De tidigare markägarna erbjöds att återköpa marken. De tre övriga anläggningarna (O 5S, O 5M och S 1V) utrymdes och övertogs av civila organisationer.

O1N/PC Stril
FMV provavdelning tog över anläggningen från flygvapnet i början på 90-talet och fortsatte med ut-vecklings- och provningsverksamhet av stridsledningsfunktioner för JAS 39. Verksamheten pågick fram till 2001 då anläggningen stängdes, avvecklades helt och markområdet återställdes i ”ursprungligt skick”.

PH-39
Stationen avvecklades men tyvärr sparades inte någon antenn trots den unika konstruktionen.

Definitioner
Rrgc/F är fast installerad i bergrum.

Till Rrgc/F hör också vissa in- och utorgan, t ex radiolänkar, placerade i närheten av anläggningen. För att försvåra lokalisering finns det i princip inte något som strålar ut radioenergi vid själva anläggningen.

Uppgifter
Rrgc/F används för luftbevakning och stridsledning samt, i två anläggningar, även för flygtrafikledning. Rrgc/F är underordnat lfc.

Rrgc/F samlar in data om mål på alla höjder. Efter insatsbeslut i lfc kan stridsledning av jaktflyg och lvrb utföras. Rrgc/F svarar även för att jakten återleds till basen efter fullgjort uppdrag. I anläggningar med KACC-funktion är uppgiften att leda och ge anvisningar till icke stribehandlad flygverksamhet.

När läget så kräver kan Rrgc/F fungera självständigt, dvs i största möjliga utsträckning överta lfc uppgifter.

Anslutna radarstationer levererar radarbild via SBÖ-nätet. I Rrgc/F utvärderas radarbilderna för upptäckt, identifiering och presentation av flygföretag. Den tidigare optiska luftbevakningen, som kompletterade radarinformationen, är avvecklad men kommer att ersättas med ett nytt system, LOMOS, som är under införande.

I Rrgc/F sammanställs radarinformationen så att en så komplett luftlägesbild som möjligt kan presenteras och överföras till lfc. Med den kompletta luftlägesbilden som underlag kan operatörerna fatta beslut.

Ett jaktförband på aktuell flygbas får order att starta mot ett anvisat mål. Samtidigt fattas beslut om vilket stridsledningsorgan som skall stridsleda jaktförbandet. Stridsledning av både jakt-, attack- och spaningsflyg kan ske från Rrgc/F.

I krig skall Rrgc/F samla in, sammanställa och presentera information om aktuellt luftläge samt utnyttja denna information för stridsledning av olika vapensystem samt för orientering och förvarning av allmänhet, samhällsfunktioner och militära förband.

Sammanställd luftlägesinformation skall överföras till och delges berörda intressenter.

I fred är uppgifterna for Rrgc/F förbandsproduktion av främst stril- och flygförband samt incidentberedskap.

Läs vidare om Rrgc/F och Censor 932 i nedanstående 3 dokument:

Rrgc/F. En viktig komponent i stril M/60 del 1 (2 MB)
Författare: Bengt Olofsson. (F02/12)

Rrgc/F. En viktig komponent i stril M/60 del 2 Allmän beskrivning (28 MB)
Författare: Bengt Olofsson. (F01/13)

Beskrivning av Censor 932. Bilaga 1 till Rrgc/F del 2.
Författare: Hans Borgström och Bengt Olofsson. (F02/13)

( En del 3 av Rrgc/F har påbörjats och kommer att ges ut så småningom).


Läs om DS 9000


VAl av DS 9000

DS 9000


Nedan finns dokument som innehåller mer information om Rrgc/F:

C2 History (8 MB pdf) Författare: Combitech AB.
C2 History (28 MB powerpoint-fil)

Flygvapnets Drift- och underhållssystem (30 MB) Rolf Hjerter. (F20/04)

Flygvapnets Strilsystem, strilcentraler (12 MB) Författare: Bengt Myhrberg. (F01/06)

Flygvapnets transportabla radiolänkar 1948-2000 (8 MB) (F05/06 ) Författare: Göran Kihlström.

Förstudie angående den historiska radarutvecklingen inom Flygvapnet
(F11/04 ) (2 MB) Författare: Karl Gardh.

Interfon (1,2 MB) Författare: Bernt Söreskog. (F01/11)

LFC Typ 2 (3,3 MB) Författare: Bengt Myhrberg. (F02/07)

Markteleunderhållssystemet under tiden 1950 till 2000 (12,4 MB) (F17/09) Författare: Örjan Eriksson.

Smalbandsöverföring av radarbild (SBÖ) (1,4 MB) Författare: Karl Gardh. (F01/08 utg 2)

Spaningsradar PS-15 ( 4,2 MB) Författare: Karl Gardh. (F06/04)

Spaningsradar PS-65/F (4 MB) Författare: Rune Erlandsson. (F03/04)

Spaningsradarstation PS-66T (4,6MB) Författare: K-G Andersson. (F06/07)

STRIL-systemdokument, en sammanfattning (11 MB) Sammanställt dokument: Bengt Myhrberg. (F16/09)

Svenska Flygvapnets Styrdatasystem (9 MB) Författare: Arne Larsson. (F22/04)

Utveckling av teknisk övervakning för försvarets marktelesystem (F02/10) (2 MB) Författare: Hans Broberg, Ingemar Engdahl.

Utvecklingen av Flygvapnets telefoni- och transmissionssystem ( 6 MB) (F03/05) Författare: Bertil Nilsson.

Utvecklingen av flygvapnets telekommunikationssystem 1990-2005 (1 MB) (F03/09) Författare: Bernt Söreskog.


Artiklar ur Flygvapennytt

Hur lång är en minut? (nr 1/65)

Svensk stridsledninga filosofi, verksamhet idag och framtid (nr 2/79)


Orientering i teletjänsten (OTEL)

Fartbestämning på PPI (nr 14/57)

Flyginformationskarta (nr 23/58)

Flyginformationskartan (nr 28/59)

Frekvensplaneringsarbete på VHF-bandet (nr 38/61)

Måttenheten Hetz för frekvens (nr 18/57)

Orientering till Televerket om luftförsvaret (nr 22/58)

Störningar från svenska riksprogrammet i flygradiomottagare, Fr 8 (nr 32/60)

Trafikdisciplinen i FV flygradiotrafik (nr 31/60)


Artiklar ur TIFF

OPUS (nr 2/70)


Artikel ur Kontakt (Information till driftgrupper inom LuftT Mark)

Prestandakontroll - en historisk återblick


Länkar

1945-91 Kalla krigets tid (Törnell)

Det stora språnget, STRIL 60/RGC (Artikel från Veteranklubben ALFA)

Flygvapnets radargruppcentral (Artikel från Skymningsläge)

Lite om TVAK, FACIT, DS9000 mm (Artikel från Veteranklubben ALFA)

Luftförsvar, STRIL 60 (Bergrum.se)

Mina CENSOR-minnen av Sture Jansson (Artikel från Veteranklubben ALFA)

Radargruppcentral (Wikipedia)

Rapport från ett besök på Robot- och Stril-museum i Arboga (Artikel från Veteranklubben ALFA)

Stridsledning och luftbevakning (Wikipedia)

Stril 60 (Wikipedia)

Tidslinje för Marktele, 1940-1990 (AEF)


Film

Flygvapnets stridsledningscentral, Rrgc/F, del 1 och del 2 (F08/09). Copyright Anders Holmertz Film & Video AB

Rrgc/F del 1Rrgc/F del 2


Bilder

Kabelavslutning relä och OK stativ telerumReservkraftutrustning

Kabelavslutning relä och OK stativ telerum. Reservkraftutrustning.

RK-02 sändare med effektstegFmr-7 mottagare

RK-02 sändare med effektsteg. Fmr-7 mottagare.

Länkstativ RL 21Databehandlingsutrustning

Länkstativ RL 21. Databehandlingsutrustning.


Bilder från Geten

Bråvallas hemligheter - Vesslan (Film från nt.se)