Telekommunikation
MTK är inte valbar ännu.
Delar av Lars Burstöms julhälsning (till berörda) december 2018
För egen del byter jag roll efter drygt tio år som teknisk chef. Nyss fyllda 61 går jag i pension från FM vid nyår, och övergår till reserven. Men jag återkommer några månader som tillfälligt anställd vid FMV, men inte för tekniska uppgifter. Därefter ska jag se om jag inte kan jobba lite lagom mycket i ett eget företag. Det blir en spännande omställning efter nästan 36 år i FM och FMV tjänst. Det känns som en stor förmån att kunna närma sig pensionärstillvaron stegvis, hellre än hela förändringen kommer på en gång.
För någon vecka sedan skrev jag ned några tillbakablickande rader för publicering i FTN-Bulletinen. Jag har inte blivit klokare sedan dess, så jag passar på att återanvända samma text här och hoppas att den är ny för dig. När jag började fundera inser jag att det är en hel del som hänt genom åren, det svåra är att välja bland minnesfragmenten.
-----------------------------------------
I slutet av 1980-talet var det digitaliseringen som stod i centrum. I stomnätet var det ett lyft i både kapacitet och kvalitet när 34 Mbps-länkarna ersatte de gamla analoga. Ofta innebar det en övergång till högre frekvensband och krävde ett betydande antal nya relästationer. Vidare var det en långvarig utbyggnad av digitala nätväxlar. De ersatte de befintliga analoga växlarna, men därutöver blev det väsentligt fler. Antalet använda linjer fyrdubblades 1987-2004, vilket ger en bild av kapacitetsökningen. På datakomsidan växte MILPAK fram, det X.25-nät som initialt mest användes för Väder 80. Det hann bli tre generationer av MILPAK-noder innan det var dags för nedläggning.
På den tiden var det ekonomiska ansvaret för FTN delat mellan ÖB och CFV. Överenskommelsen var att huvudprogram 3 (CFV) skulle betala 60 % och hpg 4 (ÖB) 40 %. Men hpg 4 hade ont om pengar, och ofta nog blev fördelningen snarare 70/30.
I den ekonomiska hanteringen var FTN ett delsystem i ett väldigt stor MS (materielsystem) som innefattade det mesta av Flygvapnets marktelesystem. Samtliga MS sammanhölls av FSYST, FMV-F Systemavdelning. Cirka 1992 beslöt FSYST att man som försök skulle bryta ut FTN till ett separat MS och lägga ut uppgiften som MS-ledare till Telekombyrån, där det blev min uppgift.
I början av perioden fanns ännu ett femsiffrigt antal förberedda förbindelser i Televerkets nät. Det innebar att genom att fälla ett antal omkastare där övertog försvaret trådförbindelser för att använda exklusivt för eget bruk. Det var ett stort jobb för marktelekontoren och underhållsorganisationen att återkommande koppla upp och kontrollmäta dessa förbindelser för att säkerställa att de var brukbara med rätt kvalitet. Tyvärr var det återkommande problem i alldeles för stor omfattning, tillgängligheten var för låg. Den tekniska utvecklingen i Tvt nät nödvändiggjorde att de förberedda förbindelserna avvecklades, och det var en lättnad när de försvann.
Televerket hade länge monopol på abonnentväxlar, även i försvarets garnisoner. Verket slog vakt om sina trafikintäkter, så det var inte utan vidare tillåtet att ansluta dessa växlar till FTN. Försvarsstaben fick skriva till Televerket och förband för förband hemställa om tillstånd att ansluta dess PABX till ATL. Det motiverades av beredskapsskäl, och omfattade typiskt två förbindelser, varav en avsedd för VB och en för en fjärrskiftsapparat. Avregleringen som så småningom kom möjliggjorde att en stor del av den fredstida trafiken kunde överföras till ATL.
Existensen av FTN är en fråga som har dykt upp då och då genom åren. En gång var ÖB synnerligen nära att låta Televerket ta över, och några år senare var det några generaldirektörer som ifrågasatte om försvaret verkligen borde ha ett eget telenät. I bägge fallen, och några andra, ledde det till omfattande och fleråriga utredningar. Slutsatserna blev gång efter annan att FTN skulle utvecklas vidare, och sett till dagens omvärldssituation känns det som något att vara tacksam för.
Tillkomsten av optokablar i publika nät öppnade nya möjligheter. Till att börja med var försvarets filosofi att inte investera i dem, utan hellre se dem som en utmärkt resurs för reservomkopplingar i krig. Det skulle möjliggöras av en mängd samverkanspunkter. Där skulle man vid skador i FTN kunna koppla om trafik via någon civil transmission. Med tiden har man fått ändra denna filosofi eftersom de ökande kapacitetsbehoven gjorde det nödvändigt att nyttja optokablar redan i fred.
Projektet TODAKOM, totalförsvarets datakommunikation, infördes i FTN. E-posttjänsten TODAPOST blev på grund av teknikutvecklingen inte så gammal. Men FM IP-nät blev en bestående tjänst som hunnit materielomsättas flera gånger om.
Tillkomsten av digitala korskopplingsutrustningen TM-50 under andra hälften av 1990-talet var ett stort steg i utvecklingen. Det gav möjlighet att göra upp- och omkoppling av förbindelser i stomnätet med fjärrstyrning. Det var en viktig effektivisering, och möjliggjorde att krigsorganisationens bemanning av vissa stomnätsanläggningar kunde utgå.
Det tycks alltid ha funnits en hög ambition att ha säker elförsörjning i FTN. En fortlöpande modernisering har hållit fast vid den ambitionen. Tillkomsten av FTN 2000 innebar att reservkraften kunde fjärrövervakas och fjärrstyras med ungefär samma förmåga som teleutrustningen.
De kapaciteter som idag framförs i radiolänkar och optofiber hade man knappast kunnat föreställa sig i FTN för ett par, tre decennier sedan. Inte heller utvecklingen av satellit- och datakommunikation i FTN var så lätt att förutse.
------------------------------------------
Det har varit otroligt stimulerande att få arbeta med FTN och alla de människor som verkar där. Sändlistan för julhälsningen är ganska lång, och jag tror att jag lärt något av var och en av er. Det är en stor del av förklaringen till att arbetet varit så stimulerande. Stort tack för allt gott samarbete, med FTN och annat!
Dokument som innehåller mer information om FFRL/FTN.
Avgörande faktorer för markteleunderhållssystemets effektivitet (0,5 MB) (F04/10) Författare: Örjan Eriksson.
Flygvapnets transportabla radiolänkar 1948-2000 (8 MB) (F05/06 ) Författare: Göran Kihlström.
Markteleunderhållssystemet under tiden 1950 till 2000 (12,4 MB) (F17/09) Författare: Örjan Eriksson.
Telefonväxel AKE-129 (11 MB) Författare Roland Persson. (F02/21)
Utveckling av teknisk övervakning för försvarets marktelesystem (F02/10) (2 MB) Författare: Hans Broberg, Ingemar Engdahl.
Utvecklingen av Flygvapnets telefoni- och transmissionssystem ( 6 MB) (F03/05) Författare: Bertil Nilsson.
Utvecklingen av flygvapnets telekommunikationssystem 1990-2005 (1 MB) (F03/09) Författare: Bernt Söreskog.
Artiklar ur Underrättelser från flygledningen (Ufl)
Artiklar ur FlygvapenNytt
Försvarets radiolänknät (nr 5/62)
Artiklar ur TIFF
Artiklar från C-G Simmons
Något om Signaltjänstens utveckling (nr 1/85)
Signalmateriel i det nybildade flygvapnet (nr 2/85)
Flygvapnets signaltjänst börjar ta form (nr 1/86)
Flygvapnets signaltjänst, det viktiga året 1936 (nr 2/86)
Flygvapnets signaltjänst, åren före andra världskriget (nr 3/86)
Flygvapnets signaltjänst under beredskapsperioden 1940-1945 (nr 1/87)
Signaltjänsten vid F19 (nr 2/87)
Signaltjänsten efter krigsslutet (nr 1/88)
Signaltjänsten under 1950-talet-1 (nr 2/88)
Signaltjänsten under 1950-talet-2 (nr 1/89)
Signaltjänsten under 1950-talet-3 (nr 2/89)
Signaltjänsten under 1950-talet-4 (nr 3/89)
Signaltjänsten i flygvapnet från och med 1960-talet (nr 1/90)
Signaltjänsten i flygvapnet på tröskeln till 1990-talet (nr 2/90)
Signaltjänsten i flygvapnet (nr 3/90)
- - - - - - - - - -
ADB för teleförbindelseregistrering (nr 1/72)
FFRL Funktion (nr 1/72)
Vitbrus-mätning för radiolänk (nr 1/74)
Förvaltning av försvarets fasta transmissionsnät (nr 2/75)
Modifiering av reservkraft för försvarets fasta radiolänknät (nr 3/75)
U-länk-75 ny underhållsuppläggning för FFRL (nr 1/77)
FUN-registrering (nr 2/77)
Reparation av länktorn till försvarets fasta radiolänknät (nr 1/87)
Tjänstekvalitet (nr 3/96)
Gemensam tid härskar i Försvarsmakten (nr 2/12)
Film
Försvarets Telenät (F10/09). RAL-gruppen (F10/09). TODAKOM (F12/09). TODAKOM, IP-nät och datakom (F12/09).
Temat var Telenät och platsen var Växjö
Bilden kommer från en samling som ägde rum 1983, där de nya sambandssystemen Miltex, Milfax, Milvox och Milpak, presenterades. Deltagare var Fst, Ast, MS, FS, Milostaber, Sektorstaber, TSB etc.
De nya systemen var alla initierade från en stort upplagd utredning, DataFskr, som genomfördes 1975. Därefter startade tekniska prov, målsättningsarbete, utveckling av försökssystem, fältprov etc.
I data/Fskr -75 ingick även MFC som del komponent vid övergång från Fskr till Miltex.
De nya systemen betydde mycket för förenkling av stabsarbetet på alla nivåer, bl a skapades förutsättningar för att mycket enklare än tidigare, överföra sekretessbelagd info på tal, text och bild.Så här i efterhand förvånas man av, att vi kunde och tilläts, samla så många till ett infomöte. Jag tror dock att detta var bra, alla som i någon form skulle arbeta med de nya systemen fick nu klart för sig bakgrund och syftet med de nya produkterna. Dessutom fick man klart för sig vem på staber och FMV, som var ansvarig för respektive delar.
Bilden är tagen av Telub på uppdrag av FMV.
Göran Kihlström har bistått med texten ovan och artikeln nedan!
Länkar
Civila myndigheters användande av tjänster i Försvarets Telenät (MSB)
FFRL blir försvarsgemensamt (AEF)
FFRL/FTN (AEF)
FTN (Wikipedia)
Samband - Försvarets fasta radiolänknät (Bergrum.se)
Samband - Försvarets Telenät, FTN (Bergrum.se)
Åter startsidan